I detta avsnitt studeras insatser som kategoriseras som företagsstöd inom Matlandet.
Det handlar om stöd till företag genom Landsbygdsprogrammet (investeringsstöd, förädlingsstöd, startstöd etc.), Fiskeprogrammet, exportstöd i form av
subventionerade aktiviteter/tjänster inom Exportrådets branschprogram Food from Sweden samt subventionerade kontrollavgifter för småskaliga slakterier.
3.2.1 Företagsstöd inom Landsbygdsprogrammet
Företagsstöd inom Landsbygdsprogrammet kan sökas för investeringar,
kompetensutveckling, start av företag samt köp av tjänster. Företagsstödet beslutas av länsstyrelserna.
Antalet beviljade företagsstöd inom Matlandets fem fokusområden ökar kraftigt under 2011 efter att ha varit relativt konstant kring 200 stycken årligen tidigare år.
Totalt har knappt 1200 företagsstöd beviljats under tidsperioden 2007-2012 (första halvåret 2012). Det totala stödbeloppet för beviljade ansökningar om företagsstöd ökar följaktligen också från år 2011. Utbetalningarna av stöd visar följaktligen på en ganska kraftig ökning under 2012 jämfört med tidigare år. Som vi varit inne på tidigare är detta olyckligt ur utvärderingssynpunkt, eftersom vi inte kan mäta effekter av stöd som betalas ut under 2012.
Fokusområdet Förädlad mat är dominerande bland företagsstöden och utgör 70 procent av den totala beviljade stödmängden under perioden 2007 - 2012. Nära 90
37; 30%
9; 8%
9; 8%
6; 5%
6; 5%
5; 4%
4; 3%
46; 37%
SIK SLU
Hushållningssällskapen Restaurangakademien AB Ekocentrum
Livsmedelsföretagen, Li KRAV
Övriga
procent av stödet inom detta fokusområde rör investeringar i anläggningar, maskiner och utrustning eller omkostnader kopplade till dessa t.ex. konsult- arkitekt och ingenjörsarvoden. Det näst största fokusområdet är Matturism, vilket i praktiken överlappas av fokusområdet Restaurang som också främst rör utveckling av verksamhet med fokus på turism.
Tabell 3.7. Total stödmängd (mkr) för företagsstöd fördelat efter fokusområde och år
Beslut Fokusområde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Total Ansökningar
(beviljade medel)
Primärproduktion 3 2 2 1 11 2 21
Förädlad mat 20 40 27 31 62 49 228
Matturism 5 11 11 10 12 2 51
Restaurang 0 4 2 3 4 0 14
Total 28 58 41 45 89 53 314
Utbetalningar (utbetalda medel)
Primärproduktion 0 3 3 0 2 6 14
Förädlad mat 1 30 26 20 28 52 157
Matturism 1 8 9 4 9 8 39
Restaurang 0 1 3 1 4 1 11
Total 3 42 40 25 43 67 221
Källa: Jordbruksverket
Skåne och Västra Götaland dominerar vad gäller den regionala fördelningen och står tillsammans för omkring 35 procent av den totala stödmängden. Detta är logiskt med tanke på att dessa län står för ungefär motsvarande andel av den totala
företagsstocken i riket inom jordbrukssektorn. Andra regioner där stödmängden är relativt stor är Norrbotten, Värmland, Halland och Stockholm. Något som kan noteras jämfört med fördelningen av projektstöd ovan, är att i framförallt Halland, Stockholm och Dalarna kanaliseras klart mer stöd i form av företagsstöd jämfört med projektstöd. Det omvända förhållandet gäller för t.ex. Gotland och Jämtland, där mängden projektstöd är klart större än mängden företagsstöd. Även i Västra Götaland är mängden företagsstöd klart mindre än mängden projektstöd. Vidare utmärker sig framförallt Norrbotten och Sametinget med i genomsnitt klart större stöd per ärende jämfört med övriga regioner.
Tabell 3.8 Beviljade företagsstöd per region, samtliga fokusområden år 2007-2012
3.2.2 Företagsstöd inom Fiskeprogrammet
Stöd till företag och företagare inom fiskerinäringen ges bland annat till insatser som investeringar ombord och selektivitet, småskaligt kustfiske, insjöfiske,
socioekonomisk kompensation, produktiva investeringar i vattenbruk samt beredning och saluföring. Det sistnämnda kan kopplas till fokusområdet Förädlad mat, medan de tidigare relaterar till fokusområdet Primärproduktion. Som nämnts ovan så har Fiskeprogrammet framförallt relevans för fokusområdet
Primärproduktion samt även i mindre utsträckning Förädlad mat och i någon mån även Matturism. Detta är särskilt tydligt för hur det direkta stödet till företag fördelas.
Av stödet till företag har omkring 70 mkr gått till insatser med relevans för
Matlandet. Av dessa gick 46 mkr har gått till insatser som stöder primärproduktion, medan 27 mkr gått till insatser för främjande av förädling. De företag som fått stöd
har framförallt fått stöd för att (i) förbättra arbetsvillkoren, (ii) öka produktionen eller (iii) förbättra kvaliteten på de livsmedel som produceras.
Tabell 3.9. Total beviljad stödmängd (mkr) i stöd till företag genom Fiskeprogrammet
Fokusområde 2007-2010 2011 2012 2007-2012
Primärproduktion 41,8 4 45,9
Förädlad mat 26,2 0,3 26,6
Totalt 68 4,4 0 72,4
Källa: Fiskeriverket och Jordbruksverket
Den regionala fördelningen av stöd återspeglar näringens lokaliseringsmönster.
Västra Götaland är mycket dominerande med omkring 40 procent av allt stöd. I övrigt är det de större kustlänen som framförallt tagit del av stöd.
Tabell 3.10 Regional fördelning av företagsstöd inom fiskeprogrammet år 2007-2010*
Län Antal stöd Stödmängd
(Mkr)
Stöd per ärende (Mkr)
Andel (%) av totalt stöd
Västra Götaland 97 27 0,3 40
Stockholm 6 7 1,1 10
Västerbotten 12 6 0,5 10
Västernorrland 8 5 0,7 8
Kalmar 7 5 0,8 8
Skåne 25 4 0,2 6
Jönköping 2 3 1,6 5
Norrbotten 16 3 0,2 4
Blekinge 19 2 0,1 3
Halland 35 2 0,1 3
Övriga län 37 3 0,1 5
Totalt 264 67 0,3 100
Källa: Fiskeriverket och Jordbruksverket
*Avser stöd till investeringar ombord, småskaligt kustfiske, insjöfiske, vattenbruk samt beredning och saluföring
Det bör noteras att samtidigt som stöd beviljas till investeringar och andra främjande insatser inom fiskerinäringen genom fiskeprogrammet, som vi sett totalt omkring 70 mkr under perioden till insatser som bedöms främja utvecklingen av Matlandet, så ger programmet även stöd till permanent och tillfälligt avvecklande av
fiskeverksamhet. Totalt handlar det om drygt 90 mkr till permanent avveckling och ytterligare ca 10 mkr till tillfällig avveckling fram till utgången av år 2010.
3.2.3 Exportstöd inom branschprogrammet Food from Sweden Exportrådet har i särskilt uppdrag att främja svensk livsmedelsexport. Arbetet bedrivs genom branschprogrammet Food from Sweden sedan 2007, då man fick i uppdrag från dåvarande Jordbruksdepartementet att göra en riktad satsning på livsmedelssektorn. Satsningen inom ramen för Matlandet är därmed en fortsättning på ett tidigare påbörjat arbete. Matlandet innebar dock en förstärkning av
programmet från 10 till 15 mkr årligen från år 2009. Medel används till aktiviteter som mässdeltagande, kedjesamarbeten, aktivt säljstöd, marknadsanalyser och rapporter, marknadsföring och kommunikation samt exportteknisk rådgivning.
Företag som deltar i aktiviteter som subventioneras av Exportrådet, betalar normalt avgifter som motsvarar hälften av de löpande kostnaderna för deltagande i mässor och andra aktiviteter. Subventionen ligger därmed i linje med EU:s statsstödsregler.
Under perioden 2009 - 2011 har totalt 10,4 mkr betalats ut i direkta subventioner till företags deltagande i olika aktiviteter och insatser. Resursanvändningen i
programmet fördelas övergripande enligt tabell 14 nedan.
Tabell 3.11. Anslagens användning inom branschprogrammet Food from Sweden år 2009 - 2011
2009 2010 2011 2009-2011
Exportsubventioner (Mkr) 1,85 2,85 5,7 10,4
Projektledning (Mkr) 3,76 4,5 2,28 10,54
Kommunikation (Mkr) 0,83 0,34 0,41 1,58
Antal aktiviteter som medfinansieras av företag
10 16 33 59
Antal deltagande företag 75 123 180 -
Källa: Exportrådet
I underlaget från Exportrådet har Kontigo inte kunnat få fram data för samtliga företag som fått stöd.12 I det underlag vi kunnat nyttja i denna utvärdering, där vi kan knyta en subvention (en subventionerad aktivitet eller tjänst) till ett företag med hjälp av organisationsnummer, omfattar totalt ca 7,5 mkr under perioden 2009 2011. I det material som Kontigo har tillgång till ingår 192 unika företag och det genomsnittliga värdet per företag är omkring 39 tkr. Vissa av företagen har mottagit exportstöd under fler år än ett.
Utifrån ett regionalt perspektiv står företag med säte i de tre storstadslänen som mottagare för ungefär 75 procent av det totala stödet. Företag i Stockholm har tagit emot ungefär 2,2 mkr, medan företag i 10 av de 21 länen har tagit emot 100 tkr eller mindre i exportstöd.
12 Kontigo har inte haft tillgång till organisationsnummer, utan enbart kunnat knyta Exportrådets subventioner till företagsnamn. Det har i många fall inte varit möjligt att i efterhand knyta företagens namn till ett organisationsnummer i offentliga register.
Tabell 3.12 Utbetalat exportstöd till företag fördelat efter län år 2009-2011
3.2.4 Subventionerade kontrollavgifter för småskaliga slakterier Livsmedelsverket har sedan 2005 haft i uppdrag från regeringen att förbättra förutsättningarna för de mindre slakterierna. Under åren 2008 2010 öronmärktes 9 mkr av Livsmedelsverkets anslag för nedsättning av kontrollavgifterna. Under 2011-2014 ska 12 mkr av anslaget användas för detta ändamål.
Livsmedelsverket har även sedan tidigare haft uppdrag att främja småskalig slakt.
Under perioden 2005 - 2007 hade Livsmedelsverket en rådgivningsfunktion för gårdsnära slakt med den främsta uppgiften att aktivt bistå berörda företag med råd, stöd och information. Avgiften för godkännande av småskaliga slakterier sänktes under perioden från 36 tkr till 10 tkr.
Under perioden 2008 - 2010 infördes en nedsättning av avgiften för kontroller vid slakt. Syftet med åtgärden är att underlätta för de mindre slakterierna. För 2008 och 2009 nedsattes avgiften i tre steg, motsvarande 1,0 gånger EU:s minimiavgift för all slakt upp till 100 enheter eller 20 ton per år i slaktad vikt och 2,0 gånger EU:s minimiavgift för all slakt mellan 101 och 1000 enheter eller mellan 20 och 200 ton per år i slaktad vikt. Därutöver gällde full avgift.
Under 2010 räckte inte anslaget till för denna modell och steg två och tre justerades därför till 2,0 gånger EU:s minimiavgift för all slakt mellan 101 och 500 enheter eller mellan 20 och 100 ton per år i slaktad vikt. Därutöver full avgift. Nedsättningen innebar 2010 att de avgifter som företagen betalade per djur låg mellan 1,0 till 15,1 gånger EU:s minimiavgift. Utan nedsättningen skulle de ha betalat mellan 1,5 och 72,3 gånger EU:s minimiavgift. Godkännandeavgiften för mindre slakterier sänktes till noll.