Om en hög kännedom är en nödvändig faktor för att Matlandet skall göra en skillnad även utöver dess enskilda insatser, så är det knappast en tillräcklig faktor. Utöver kännedomen krävs också att Matlandet tillför något som faktiskt förändrar
organisationers och företags beteende i riktning mot Matlandets mål och intentioner.
Ett första steg för att analysera huruvida detta skett eller inte kan vara att undersöka
a a a a . I a 3 a a a b a
stöd till olika insatser inom visionens fem fokusområden, både projektstöd och företagsstöd, ökade från och med år 2010. Detta kan dels bero på att medel inom Landsbygdsprogrammet omfördelats till insatser som stödjer Matlandet, dels kan det också spegla ett allmänt ökat intresse från projektägare att söka och också beviljas stöd till insatser för att utveckla verksamhet inom visionens fokusområden. I tabell 7.2 redovisas antalet beviljade ansökningar om projekt- och företagsstöd med inriktning mot Matlandets fem fokusområden. Tabellen är uppdelad utifrån om projekten ligger inom den öronmärkta budgeten för Matlandet (tillkom år 2010), eller inom annan budgetram i Landsbygdsprogrammet. Inom ramen för de öronmärkta pengarna till projekt som stödjer Matlandet, så närapå fördubblas antalet beviljade projekt- och företagsstöd mellan 2010-2011. Om detta är en
a a ( a c a a c
hänvisning till någon särskild inriktning) eller speglar ett ökat intresse för insatser med inriktning mot mat är dock oklart.
Ser vi till de insatser som ligger utanför den öronmärkta budgeten för Matlandet, så är det framförallt projektstöden som ökar under 2010 och 2011, medan
företagsstöden ökar under 2011 och tendensen är att intresset ligger kvar på hög nivå under 2012 (tabell 7.2). Antalet matprojekt ökar således även utanför den
öronmärkta budgetramen. Att antalet projekt och företag som gör satsningar med inriktning mot mat är en sak, det är såklart svårt att uttala sig om huruvida detta kan åtminstone till vis del vara en logisk följd av visionen.
Tabell 7.2. Antal beviljade projekt- och företagsstöd i Landsbygdsprogrammet fördelat efter budgetram, stödtyp och år (fram t.o.m. Q2 2012)
Budgetram Stödtyp 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Total
Intresset för att söka medel hos Jordbruksverket genom stödet till insatser på livsmedelsområdet är mycket starkt. Totalt beviljas drygt 25 mkr i projektstöd varje år. År 2011 motsvarande projektansökningarna 107 mkr, dvs fyra gånger mer än vad som finns att fördela i budgeten. 2009 och 2010 motsvarade ansökningarna omkring 90 mkr. Det förefaller därför finnas en stor och ökande efterfrågan på den typen av utvecklingsprojekt inom livsmedelssektorn. Utvärderingarna av projekten visar också att stödet verkar vara viktigt för att olika aktörer med begränsade ekonomiska resurser ska ha möjlighet att delta.
Det förefaller således finnas ett visst stöd för att hävda att insatser inom Matlandet också har påverkat inriktningen på åtminstone delar av de resurser som annars funnits tillgängliga, i riktning mot att tydligare stödja Matlandets mål och intentioner. En del av detta förefaller ha skett genom tydliga styrande direktiv (öronmärkning av medel inom Landsbygdsprogrammet) medan en annan del förefaller ha skett genom ett allmänt ökat intresse för denna typ av frågor. Att mera exakt uttala sig om orsaker och verkan i detta avseende är dock inte alldeles enkelt.
7.2.1 Visionen har haft viss betydelse för projektens utformning
I enkätuppföljningen till projekt som fått stöd genom Landsbygdsprogrammet ville vi vidare få en bild av hur projekten såg på betydelsen av visionen om Sverige det nya matlandet, för projektens tillkomst, utformning och genomförande. Vidare var en hypotes att Matlandet skulle tillmätas större betydelse av projekt som kommit igång under 2011-2012 jämfört med projekt som ansökt om stöd under tidigare år (2009-2010).
Kontigos bedömning är att projektägarna anser att visionen haft en viss betydelse för projektens utformning och genomförande, se tabell 7.3 nedan. De projekt som startats senare under perioden (2011-2012) har genomgående högre medelvärden än de tidigare (2009-2010), särskilt avseende om projektet i projektansökan motiverats med stöd i visionen, men skillnaderna är inte signifikanta (det vill säga statistiskt säkerställda). Vi ser heller inga skillnader mellan regionala och nationella projekt.
Det är emellertid logiskt att projekt som sökt stöd senare i tiden, t.ex. motiverat sin projektidé med stöd i visionen då medel i landsbygdsprogrammet öronmärkts för detta ändamål. Det finns därför indikationer på att visionen haft en viss styrande
effekt på projektverksamheten. Detta bekräftas även till viss del i intervjuer. Det är naturligt att i projekt och projektansökningar ta avstamp i olika nationella och regionala strategier, varav visionen om Sverige det nya matlandet är en sådan.
Tabell 7.3. Visionens betydelse för projekt inom Landsbygdsprogrammet. Medelvärden, skala 1-5 där 1=instämmer inte alls och 5=instämmer helt och fullt.
Påståenden Projekt
Projektidén har inspirerats av visionen om Sverige det nya matlandet
3,45 3,69 3,61
Projektets mål utgår ifrån mål som formulerats för Sverige det nya matlandet
3,32 3,67 3,54
Projektidén har i projektansökan motiverats med stöd i visionen om Sverige - det nya matlandet
3,36 3,85 3,67
Projektets verksamhetsinriktning har influerats av mål och ambitioner i visionen om Sverige - det nya matlandet
3,86 3,97 3,93
Projektet har fått större uppmärksamhet tack vare visionen om Sverige - det nya matlandet
3,73 3,82 3,79
Källa: Egen enkätundersökning
En annan fråga man kan ställa sig är om visionen bidrar till att påverka
långsiktigheten i de insatser som genomförs. Ett sätt att studera om visionen bidragit till att påverka långsiktigheten i projektverksamheten, är att studera i vilken
utsträckning som aktörer som driver projekt bidrar med egen finansiering i dessa samt om aktörerna blivit mer benägna att bidra med egen finansiering i projekten.
Hypotesen är att om fler aktörer ser nyttan med att initiera och driva
utvecklingsprojekt med inriktning mot mat, ökar även viljan att bidra med egna medel i en sådan satsning. En organisations engagemang och ambition att tillvarata och förvalta en investering ökar om man också medfinansierat denna. Vidare är den privata sektorns grad av medfinansiering i en verksamhet en indikation på graden av affärsnytta i denna.
Tabell 7.4 nedan visar den totala andelen finansiella budgetmedel från offentliga finansiärer samt andel finansiella medel från Landsbygdsprogrammet, i de
Ma a a La b a
2007-2012. Data i tabellen är fördelat efter om projektet beviljats stöd genom de
öronmärkta medel som 2010 omfördelades till stöd för projekt som bidrar till Sverige det nya matlandet, samt projekt inom övriga åtgärder i Landsbygdsprogrammet men som har en inriktning mot mat. Vi kan se att andelen offentligt stöd är relativt konstant över tid i projekten. De projekt som beviljats stöd inom den för Matlandet öronmärkta budgetramen, har en högre andel offentlig finansiering än övriga projekt.
Ser vi till andelen stöd via Landsbygdsprogrammet som andel av total projektbudget, så är varierar denna något mellan åren, men är relativt konstant över tid.
Finansieringen direkt via Landsbygdsprogrammet är dock högre i projekt som ligger inom budgetramen för Matlandet jämfört med övriga projekt. En slutsats är därför
att både privata och o a a a a a a
Att andelen medfinansiering är relativt låg i projekten får sannolikt betydelse för långsiktigheten i satsningarna. En organisation är mer noga med att förvalta en investering man har finansierat en stor del av med egna medel. Detta är en sorts garanti för hög grad av relevans och nytta.
Tabell 7.4. Andel (%) finansiellt stöd via offentliga finansiärer samt genom landsbygdsprogrammet i projektbudget