Matlandet är ett exempel på hur både nuvarande och tidigare regeringar i ökande utsträckning söker samordna och strategiskt styra insatser inom olika politikområden mot uppställda och delvis sektorsöverskridande mål. Kontigo menar att Matlandet bäst låter sig beskrivas utifrån följande tre perspektiv: vad vilken är inriktningen av Visionen; hur vilka resurser är det som Visionen nyttjar och slutligen genom vem:
vilka är aktörerna som skall genomföra strategin. Figur 2.1 illustrerar Visionens tre sidor.
Figur 2.1 Matlandet tre strategiska byggstenar
2.1.1 Vad: Matlandet är en vision med fem fokusområden
Matlandet är en Vision för ökad tillväxt och sysselsättning genom utvecklingen av Sverige som Europas bästa land för mat. Visionen är tänkt att genomföras i fem s.k.
fokusområden:
Offentlig mat med fokus på kvaliteten i maten som serveras inom offentligt finansierad verksamhet
Primärproduktion med fokus på kvalitet, lönsamhet och tillväxt i primärproduktionen
Förädlad mat med fokus på kvalitet, lönsamhet och tillväxt i livsmedelssektorn Matturism med fokus på att öka matens betydelse för besöksnäringen i Sverige Restaurang med fokus på kvalitet, lönsamhet och tillväxt i restaurangnäringen.
2.1.2 Hur: Matlandet nyttjar befintliga strukturer, verktyg och insatser En tydlig utgångspunkt i satsningen på Matlandet har varit att i stor utsträckning nyttja befintliga strukturer,
För det första är Matlandet en vision som pekar ut en riktning och mål för
utvecklingen inom en näring, eller snarare en samling av nära relaterade branscher.
Som vision ska Matlandet bidra med inspiration och fokus i det gemensamma arbete som inkluderar både privata och offentliga aktörer, mot de mål som pekas ut. På detta sätt ska visionen kunna fungera som styrmedel så att gemensamma resurser används på ett sätt som främjar målen. Sådana resurser är till exempel
Landsbygdsprogrammet och Fiskeprogrammet, där medel kan sökas av aktörer för att genomföra olika insatser. Med hjälp av kommunikations- och samverkansinsatser kan regeringen visa på möjligheter för olika aktörer att söka medel inom
Landsbygdsprogrammet eller Fiskeprogrammet till insatser som främjar utvecklingen av Sverige som matland.
För det andra kan Matlandet betraktas som en näringspolitisk strategi i den meningen att medel i statsbudgeten nyttjas för insatser som ska bidra till att nå målen för visionen. Regeringen kan på detta sätt på ett mer direkt sätt styra
utvecklingen genom uppdrag till olika aktörer eller fördela medel till andra typer av insatser eller genom direkta subventioner.
Ett sätt att beskriva Matlandet som en samlad strategi och näringspolitiskt instrument är att utgå ifrån de finansiella resurser som används för att finansiera genomförandet av insatser och verksamheter. De resurser som används inom Matlandet är finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet, Fiskeprogrammet samt särskilt avsatta medel inom statsbudgeten. I tabell 2.1 nedan redovisas en sammanställning över hur olika resurser används för att genomföra Matlandet.
Tabell 1.1 Matlandet som samlad strategi med resurser, verktyg och insatser/aktiviteter Resurser Verktyg Insatser/aktiviteter
Landsbygds-programmet
Projektmedel Stöd till nationella och regionala projekt
Företagsstöd Stöd till företag (investeringsstöd, förädlingsstöd, startstöd etc.)
Fiske-programmet
Projektmedel Stöd till nationella och regionala projekt Företagsstöd Stöd till företag (investeringsstöd etc.) Statsbudgete
n
Projektmedel Stöd till nationella projekt genom programmet Stöd till insatser på livsmedelsområdet (Jordbruksverket) Företagsstöd Exportstöd, subventionerade aktiviteter/tjänster inom
Exportrådets branschprogram Food from Sweden Subventionerade kontrollavgifter för småskaliga slakterier (Livsmedelsverket)
Marknadsföring och kommunikation; Visit Sweden, Jordbruksverket, Exportrådet och Livsmedelsverket Upphandlingsstöd till offentliga upphandlare;
Miljöstyrningsrådet
Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg; Livsmedelsverket
Rådgivning till livsmedelsföretag; Livsmedelsverket
Utveckling av offentlig Livsmedelskontroll; Livsmedelsverket Landgodkännande för livsmedelsexport utanför EU;
Livsmedelsverket
Insatser inom Jakt och fiske; Jordbruksverket Genomförande av Food from Sweden; Exportrådet
Som framgår kommer finansieringen för insatserna inom Matlandet delvis från insatser som varken regeringen eller Landsbygdsdepartementet helt och fullt själva kontrollerar. Landsbygdsprogrammet och Fiskeprogrammet är två insatser som härrör under det europeiska samarbetet och vars innehåll är resultatet av en överenskommelse mellan Sverige och EU-kommissionen, och som återges i den s.k.
Nationella strategin för landsbygdsutveckling (2007 2013).
Landsbygdsprogrammet har, med utgångspunkt i det datamaterial som Kontigo har tillgång till, totalt sett finansierat Matlandets insatser med drygt 700 mkr (räknat från år 2007).2 Här initierades en omfördelning av resurser omfattande 160 mkr för perioden 2010 2013 i riktning mot insatser inom Matlandet. Därmed är
Landsbygdsprogrammet den i särklass största och viktigaste enskilda finansieringskällan inom Matlandet. Vad gäller Fiskeprogrammet så är
förutsättningarna likvärdiga med Landsbygdsprogrammet. Det vill säga det är inte Matlandets mål som styr fördelning av medel, utan den nationella strategin. Totalt
1 Sammanställningen är inte fullständig och uppdragen till myndigheter har även varierat över tid. Urvalet baseras framförallt på omfattning av uppdragen och huruvida de är av sådan karaktär att de inkluderats i utvärderingen. Uppdrag som inte inkluderats ovan ligger t.ex. under Sameskolstyrelsen, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen med flera.
2 Jordbruksverket har levererat dataunderlaget som rör insatser som finansierats genom Landsbygdsprogrammet. Kontigo noterar att den totala summan av beviljade medel som vi har tillgång till i denna utvärdering skiljer sig något från summor som förekommit i andra sammanhang.
bedöms knappt 100 miljoner kronor inom Fiskeprogrammet ha finansierat insatser som kan ha relevans för målen för Matlandet. Från och med budgetåret 2011 förstärks även Fiskeprogrammet med 8,5 mkr årligen genom nationell medfinansiering.3
Regeringen har även direkt via statsbudgeten fördelat stöd till projektverksamhet och till företag. Exempel på detta är stödet till nationella projekt genom programmet
S a som administreras av Jordbruksverket.
Vidare erbjuder Exportrådets särskilda branschprogram Food from Sweden stöd till företag genom subventionerade aktiviteter och tjänster samt så används
statsbudgeten till subventionering av slakteriavgifter för småskaliga slakterier. I övrigt använder regeringen medel från statsbudgeten för att lämna särskilda regeringsuppdrag till myndigheter och andra aktörer.
2.1.3 Vem: Myndigheterna på nationell och regional nivå fördelar de statliga medlen men företag och organisationer deltar aktivt Även när det gäller genomförandet sker detta i huvudsak genom befintliga aktörer.
Det är de statliga myndigheterna, på olika nivå, som står för merparten av arbetet med att fördela de finansiella resurserna inom Matlandet. Till dessa hör:
Centrala aktörer för genomförandet av Matlandet, det vill säga aktörer som arbetar på direkt uppdrag från Landsbygdsdepartementet, är framförallt Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Exportrådet och Visit Sweden. Även länsstyrelserna har en viktig roll i hanteringen av stöden inom ramen för Matlandet.
Jordbruksverket har en samordnande roll med fördelning av medel till andra aktörer och myndigheter samt det övergripande ansvaret för genomförande av
Landsbygdsprogrammet och för stöden till insatser inom livsmedelsområdet.
Livsmedelsverket har fått ett utökat uppdrag från framförallt år 2010 med ansvar för olika insatser främst kopplat till Offentlig mat, Förädlad mat och Restaurang. Vidare har Jordbruksverket och Livsmedelsverket ett ansvar för att på nationell nivå kommunicera visionen till olika aktörer inom sina respektive ansvarsområden.
Exportrådet4 ansvarar framförallt för branschprogrammet Food from Sweden till stöd för den svenska livsmedelsexporten, men samarbetar även med Visit Sweden kring internationella event och marknadsföring. Visit Sweden har haft ett
övergripande ansvar för att utveckla kommunikationsplattformen för visionsarbetet och ansvarar för den internationella marknadsföringen av Sverige som matland.
3 Fiskeriverket fick i slutet av år 2010 i uppdrag av regeringen att sammanställa och utvärdera de insatser, stöd till projekt och företag, inom Fiskeprogrammet som kan bidra till att målen för visionen uppnås. Fiskeprogrammet har från 2011 stärkts med 8,5 miljoner i medfinansiering till projekt som främjar diversifiering inom det småskaliga
Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för framtagande av regionala strategier inom Landsbygdsprogrammet och för hanteringen av flera av de konkreta stödverktygen inom Matlandet.
Regeringens anslag till insatser inom ramen för Matlandet har efterhand utvidgats och breddats med uppdrag till olika myndigheter och andra aktörer (se tabell 2.2 nedan). Av tabellen framgår också att det finns en viss tyngdpunkt i Visionen mot fokusområdet Förädlad mat, men både Offentlig mat och Primärproduktionen har förstärkts med insatser under 20115. Vi ser även att det i princip saknas särskilda regeringsuppdrag kopplat till Matturism och Restaurang. I praktiken stödjer dock det arbete som Visit Sweden gör, dessa fokusområden genom internationell
marknadsföring.
5 I sammanhanget bör man dock konstatera att det också finns andra typer av insatser som t.ex. vänder sig direkt till primärproducenterna, t.ex. via de andra axlarna i den europeiska jordbrukspolitiken.
Tabell 2.2 Sammanställning över insatser som finansieras genom statsbudgeten (Mkr) fördelat efter fokusområde6
Fokusområde Aktör Insats Budget (Mkr)
2009 2010 2011 2012 Offentlig mat Miljöstyrningsrådet Råd kring upphandlingskriterier,
webbaserad informationsportal upphandling