4.4.1 Projektstöd
Projektstöden bidrar framförallt till kvalitativa resultat, exempelvis i form av kompetens- och kunskapsutveckling, ökad samverkan och nya samarbeten samt förändringar i användning av metoder och processer i produktionen. Projektägarna bedömer att projekten i mindre utsträckning påverkat deltagande företags
omsättning eller lönsamhet. Det förefaller också som att det är i de
rådgivningsorienterade projekten som de positiva erfarenheterna varit tydligast.
Projektägarna själva uppger att projekten har varit av stor betydelse för huruvida projekten över huvudtaget skall bli av. Man menar också att stödet medfört att projekt kunnat genomföras i bredare partnerskap än som annars varit möjligt.
4.4.2 Företagsstöd
Företagsstöden förefaller ha en mer konkret inverkan på företagens verksamhet jämfört med projektstöden. Företagsstöden inom Landsbygdsprogrammet förefaller t.ex. leda till att investeringar till gagn för utveckling av nya tjänster och produkter faktiskt genomförs. Exportstödet verkar också bidra till konkreta resultat i form av t.ex. nya affärskontakter och affärsavtal. Effekterna av företagsstöden återkommer vi till i vår effektmätning i kapitel 6.
4.4.3 Regeringsuppdrag till myndigheter och andra aktörer
Kontigo kan konstatera att insatserna är relativt välkända i kommunerna. Många har också tagit del av de resurser som Matlandet tillfört. En relativt stor andel av
kommunerna uppger vidare att man ändrat sitt sätt att arbeta med upphandling under de senaste åren. De kommuner som ofta eller alltid använder
Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, delar oftare än andra kommuner upp upphandlingen i mindre delar, vilket främjar små- och medelstora företags förutsättningar att delta i offentlig upphandling.
De kommuner som deltagit i eller själva drivit externt finansierade projekt anser sig i större utsträckning än andra kommuner ha förbättrat förutsättningarna för små- och medelstora företag att delta i offentlig upphandling. Dessa bedömer också i större utsträckning att man förbättrat sin kompetens inom upphandlingsområdet. Dock kan vi inte säga att det är ett kausalt samband.
4.4.4 Sammanfattande analys
Detta kapitel visar på relativt goda erfarenheter för de delar av insatserna där Kontigo bedömt det som svårt att genomföra en kvantitativt orienterad utvärdering av
resultat och effekter.
Mest konkreta resultat har vi kunnat identifiera från de insatser som är knutna till företagsstöden och de olika myndighetsinsatserna. När det gäller företagsstöden ser vi att medlen verkar ha använts som avsett, dvs. att stöden leder till
insatser via Food From Sweden får genomgående positiva omdömen från de som fått del av insatserna.
Även från de insatser som genomförts inom ramen för myndighetsuppdragen ser vi exempel på vad som förefaller vara konkreta resultat. Mest tydligt förefaller detta vara för stödet rörande kommunernas upphandling av livsmedel och de insatser som genomförts via Miljöstyrningsrådet.
Projektverksamheten är den delen som kanske uppvisar de minst tydliga eller minst
konkreta resultaten. O a a a a a a a a
c a a , a a a a a a a a
påverkan på målen för Matlandet eller dess enskilda fokusområden.
I flera av dessa delar har de berörda också fått bedöma stödinsatsernas betydelse för om verksamheterna verkligen skulle genomförts utan stöden eller inte. Detta är förstås en viktig fråga i alla sammanhang som rör olika typer av offentligt stöd. Det förefaller som att stödets betydelse är som störst i projektverksamheten, medan den är mindre inom ramen för de olika företagsstöden. Detta överensstämmer också med balansen mellan den offentliga och privata finansieringen
Det finns flera sätt att tolka dessa resultat på. Antingen kan man tänka att en insats som lockar privat finansiering är attraktiv och att den privata finansieringen är ett tecken på att andra parter än staten också är beredda att bidra till genomförandet.
Eller så kan man se det som att detta ökar risken för att statens pengar används för att subventionera en investering eller utveckling som ändå skulle kommit till.
Det finns inget enkelt svar på detta dilemma. En ledstjärna bör vara att statens resurser skall användas där privata resurser inte investeras. Detta kan dock förstås både vara i form av att stå för hela (eller nästan hela) finansieringen i ett nyskapande projekt där många är vinnare men där resultaten kommer först på längre sikt. Men det kan också vara att bistå med den lilla och avgörande delen för att en privat investering skall få en av samhället önskvärd riktning eller nivå. Det finns inget i analysen av resultaten i detta kapitel som skulle tyda på att Matlandets olika stöd i någon större omfattning skulle strida mot denna princip.
5 Måluppfyllelse för Matlandet
I detta kapitel görs en mätning av måluppfyllelsen för de mål som formulerats för visionen om Sverige det nya matlandet. Till visionen har formulerats dels ett antal övergripande mål och dels mer detaljerade mål för respektive fokusområde. I kapitel 2 konstaterade vi att förutsättningarna för att mäta måluppfyllelse för samtliga mål varierar. Detta beror på att målen i vissa fall är formulerade på ett sätt så att de svårligen låter sig mätas och i andra fall att det saknas mätbara indikatorer. Kontigo har därför i efterhand vidareutvecklat några av målen och även i viss mån använt andra indikatorer eller metoder för att mäta måluppfyllelse (se kapitel 2).
Figuren 5.1 nedan illustrerar vad utvärderingen av måluppfyllelsen innebär.
Figur 5.1 Utvärdering av måluppfyllelse
I en utvärdering av måluppfyllelsen av ett program är det tre saker som bör stå i fokus. För det första frågan om målet som sådant är uppnått eller ej. Är målet korrekt formulerat och kopplat till en indikator med tillgängliga data är detta vanligen en enkel uppgift. För det andra handlar det också om att säga något huruvida målet är relevant, dels i förhållande till eventuella mål på en mer övergripande nivå, dels också för de insatser och resultat som dessa kan förväntas producera. Det vill säga kan vi förvänta oss att insatserna verkligen har en påverkan på målet. För det tredje handlar det om huruvida målets nivå är realistisk i förhållande till insatsernas resultat. Dessa båda senare aspekter är ofta betydligt svårare att bedöma och behöver för att kunna besvaras också ofta kompletteras med en effektutvärdering. Det vi gör i detta kapitel är att i kvalitativa termer bedöma målens relevans och realism mot denna bakgrund.
Rent allmänt kan vi då konstatera att målen för Matlandet, är ambitiösa. Insatserna förväntas bidra till att skapa 20 000 nya jobb och öka tillväxten på landsbygden och i småorterna. Är det då rimligt att förvänta sig att visionen, eller snarare de insatser som genomförs med resurser från framförallt Landsbygdsprogrammet och
statsbudgeten, kan bidra till att nå dessa mål? Det är sannolikt svårt att tänka sig att Matlandet kommer att spela en avgörande roll för hur utvecklingen av dessa
övergripande mål kommer att se ut fram till 2020. Sannolikt spelar andra faktorer en
Detta förstärker också behovet av att i förlängningen fortsätta att utforma insatser så att de också kan utvärderas utifrån ett effektperspektiv.