Kontigo har här försökt att analysera och värdera resultatet av de olika insatserna i form av eventuell påverkan på eller förändring av kommunernas arbete med offentlig mat, baserat på en enkätundersökning till kostchefer i landets kommuner. De
insatser vi fokuserat vår utvärdering till är Miljöstyrningsrådets arbete,
17 Sweco Eurofutures (2010) Utvärdering av Food from Sweden 2007-2009.
Livsmedelsverkets arbete samt, i den mån detta är möjligt, den samlade projektverksamhet som fått stöd genom Matlandet.
4.3.1 Miljöstyrningsrådet
Miljöstyrningsrådet har inom ramen för Matlandet bl.a. utarbetat
upphandlingskriterier för offentlig upphandling av livsmedel, byggt upp en webbaserad informationsportal kring upphandling samt på olika sätt verkat för att främja en kunskapsuppbyggnad inom upphandlingsområdet.
En fråga är då i vilken utsträckning som kommunerna använder de upphandlingskriterier och råd som Miljöstyrningsrådet tagit fram. De nya upphandlingskriterierna förefaller vara väl kända bland kostcheferna. Kriterierna förefaller också användas i stor utsträckning. Var tionde svarande uppger att de inte vet om man använder kriterierna i sina upphandlingsunderlag. Ytterligare en mindre andel säger att de sällan eller aldrig använder kriterierna. Fler än hälften av
kommunerna anger att de ofta eller alltid använder Miljöstyrningsrådets kriterier vid upphandling av livsmedel.
Figur 4.1. Använder kommunen Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för livsmedel vid utformning av upphandlingsunderlag?
Källa: Egen enkätundersökning
Även Livsmedelsverkets arbete med att utveckla ett Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg är relativt välkänt bland kostcheferna. Hälften av dem känner väl till verksamheten och ytterligare 20 procent säger sig delvis känna till verksamheten. Verksamheten startade under 2011 och innebär en förstärkning av Livsmedelsverkets tidigare arbete på området, framförallt när det gäller dess pådrivande och samordnande roll. Ungefär hälften av kommunerna instämmer i påståenden (har angett 4 eller 5 på en femgradig skala) om att Livsmedelsverket förbättrat sitt stöd till verksamheten och att det är enklare att få tillgång till myndighetens kompetens.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej
Figur 4.2 I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om hur kommunens samverkan med Livsmedelsverket förändrats de senaste två åren? (Skala 1-5 där 1=inte alls och 5=instämmer helt)
Källa: Egen enkätundersökning
Resurser inom Matlandet har finansierat ett relativt stort antal projekt som på olika sätt syftar till att främja små- och medelstora företags deltagande i offentlig
upphandling inom livsmedelsområdet, dels via Landsbygdsprogrammet, dels via Stöd till insatser på livsmedelsområdet. I enkäten till kommunernas kostchefer uppger knappt hälften, 45 procent, att kommunen under de senaste tre åren deltagit i eller på egen hand genomfört ett externt finansierat projekt med syfte att utveckla kost- och måltidsverksamheten eller upphandlingen av livsmedel. Vi kan dock inte säga om finansieringen för dessa insatser också kommer genom Matlandet.
För att kunna arbeta mer strategiskt med kvalitetsarbete och upphandling av livsmedel, är en kost- eller livsmedelspolicy ett viktigt instrument. Ungefär 60 procent av kommunerna har en sådan. Knappt 40 procent av de svarande
kommunerna har antagit en policy under år 2010 eller senare. En relativt stor andel har alltså en mycket aktuell policy. Att kommunen har deltagit i eller drivit egna projekt med syfte att utveckla kost- och måltidsverksamheten eller upphandling av livsmedel, påverkar dock inte sannolikheten att man har antagit en policy år 2010 eller senare.
Det finns ett antal åtgärder som främjar små- och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Dessa är exempelvis upphandling av olika
varugrupper för sig, att man delar upp upphandlingar i mindre enheter, att man separerar transporter från upphandling av livsmedel samt att man i god tid informerar om kommande upphandlingar.18 Tabellen nedan visar på i vilken
utsträckning kommunerna tillämpar sådana åtgärder. Det är vanligt att kommunerna informerar i god tid och att man upphandlar olika produkter var för sig. Det
förekommer också relativt ofta att man delar upp upphandlingarna i mindre enheter för att underlätta för små och medelstora företag att delta. Jämfört med för tre år sen
18 Se t.ex. LRF (2010) Ställ krav Upphandling av livsmedel i offentlig sektor.
5,8%
Det är enklare att få tillgång till Livsmedelsverkets kompetens inom kost-
och måltidsverksamhet Livsmedelsverket bidrar i större utsträckning än tidigare till att vi kan lära
från andra i vår verksamhet Livsmedelsverket har förbättrat sitt stöd
till vår verksamhet
1-2 3 4-5 Vet ej
menar omkring hälften av de svarande att de oftare gör så idag när det gäller upphandlingen av olika varugrupper för sig eller uppdelade upphandlingar på andra sätt.
Tabell 4.10 Användning av upphandlingsmetoder för att främja deltagande för små och medelstora företag i offentlig upphandling
Metod Medelvärde* Andel (%) kommuner
som anger
"Görs oftare idag än för tre år sedan"
Upphandlar olika varugrupper eller produkter var för sig
3,97 57%
Delar upp upphandlingen i mindre geografiska eller administrativa enheter
2,79 41%
Separerar transporter från upphandling av livsmedel
1,61 14%
Informerar i god tid om kommande Upphandlingar
4,52 23%
Källa: Egen enkätundersökning
* Medelvärde baserat på skalan 1-5 där 5=alltid, 4=ofta, 3=ibland, 2=sällan och 1=aldrig.
I tabellen nedan analyseras frågan om Miljöstyrningsrådets utarbetade
upphandlingskriterier påverkar kommunernas upphandling av livsmedel. Vi gör här ett enkelt statistiskt test om de kommuner som angett att man alltid eller ofta använder sig av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier upphandlar annorlunda, än de kommuner som använder kriterierna mer sällan. Det framkommer då att kommuner som alltid eller ofta använder sig av upphandlingskriterierna från
Miljöstyrningsrådet, i större utsträckning än andra upphandlar olika varugrupper för sig. I övriga delar såg vi inga statistiskt säkerställda samband med hur ofta man använder sig av kriterierna.
Tabell 4.11 Skillnad i upphandlingsmetoder beroende av kommunens användning av MSR:s upphandlingskriterier. Medelvärde baserat på skalan 1-5 där 5=alltid, 4=ofta, 3=ibland, 2=sällan och 1=aldrig.
Upphandlingsmetod Användning av upphandlingskriterier
Medelvärde Antal svarande Upphandlar olika varugrupper
eller produkter var för sig
Använder ofta/alltid
Delar upp upphandlingen i mindre geografiska eller
Kommunerna fick även bedöma i vilken utsträckning de anser att kommunens arbete förbättrats eller stärkts de senaste tre åren. Kommunerna uppger då att man har utvecklat sin kompetens inom upphandling av livsmedel och att man ställer högre kvalitets- och miljökrav i upphandlingar. Det förefaller finnas ett statistiskt samband mellan å ena sidan denna utveckling och huruvida kommunen har deltagit i externt finansierade projekt eller inte. Analysen visar att de kommuner som deltagit i sådana projekt anser sig i större utsträckning än andra kommuner ha förbättrat detta i sina verksamheter i detta avseende.
Tabell 4.12. Sambanden mellan utveckling i kommunens kost- och måltidsverksamhet och att ha deltagit i eller drivit projekt de senaste tre åren
I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om utvecklingen de senaste tre åren i kost- och
måltidsverksamheten?
(Skala 1-5, 1=inte alls och 5=helt och fullt)
Drivit
Kommunen har ökat sin kompetens om upphandling av livsmedel
Ja 4,32* 47
Nej 3,71 51
Kommunen ställer högre kvalitets- och miljökrav i upphandling av livsmedel
Ja 4,28 47
Nej 3,90 51
Intresset hos ansvariga politiker för kvalitet i mat som serveras i kommunen har ökat
Ja 3,80 46
Nej 3,45 51
Kommunen har förbättrat förutsättningarna
för små- och medelstora företag att delta i upphandling
Ja 4,00* 47
Nej 3,47 51
Kommunen har ökat sin samverkan och erfarenhetsutbyte med andra kommuner inom frågor som rör upphandling
Ja 4,04 47
Nej 3,76 51
Källa: Egen enkät. * Signifikans på 95% nivå