4.1.1 Projekt inom Landsbygdsprogrammet
Projektägarna för projekten inom Landsbygdsprogrammet är till övervägande delen positiva till hur projekten har kunnat genomföras och till projektens måluppfyllelse.
Bara några enstaka projekt rapporteras ha fungerat sämre än förväntat, medan omkring hälften anses ha fungerat bättre än förväntat.
Tabell 4.1 Projektledares bedömning av genomförande och måluppfyllelse. Andelar i procent (%) av samtliga svar.
Svarsalternativ Projektets
En viktig fråga för huruvida ett projekt har genererat goda resultat eller bidragit med ett mervärde, är att resultaten blir bestående i någon mån. Det förefaller vara vanligt att projektägare arbetar med att sprida erfarenheter från projektet, vilket kan vara viktigt för att skapa ett lärande regionalt eller nationellt. Däremot är det i mindre utsträckning så att projektet bidragit till att förändra projektägarens eller andra organisationens arbetssätt.
Tabell 4.2. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om projektet efter att det avslutats? Skala 1-5 där 1=inte alls och 5=instämmer helt.
Påståenden Medelvärde
Projektägaren har arbetat aktivt med att sprida erfarenheter från projektet till andra aktörer
3,93 Insatserna har helt eller delvis övergått i ordinarie verksamhet 3,37 Erfarenheterna från projektet har bidragit till att förändra
projektägarens eller andra organisationens arbetssätt
3,04
Källa: Egen enkätundersökning
Vad är det då för slags resultat som projekten åstadkommer? Det vanligaste resultatet förefaller enligt tabell 4.3 vara att projekten bidrar till ökad samverkan mellan företag eller olika led i förädlingskedjan, eller till kunskapsutveckling i någon form. Vidare är vanliga resultat att företag utvecklat nya verksamhetsområden eller produkter. Inom
15 Vi har inte haft tillgång till information om projekt som fått stöd genom
primärproduktionen verkar det vara vanligare att deltagande företag förbättrat sin produktion. Projektägarna verkar ha svårare att bedöma om projekten bidragit till att nya företag startats eller om deltagande företag ökat sina intäkter eller sin lönsamhet.
Tabell 4.3. Vad ser projektledarna att projekten har bidragit till? Medelvärden baserat på skala 1-5 där 1=instämmer inte alls och 5=instämmer helt och fullt.
Resultat av projektverksamhet Primär-
produktion
Företag har utvecklat nya verksamhetsområden eller produkter 3,1 3,1 3,7 3,3
Ökad samverkan mellan olika led i förädlingskedjan 2,9 3,1 3,5 3,2
Bestående mötesplatser, marknadsplatser, event etc. 2,4 2,9 3,8 3
Företag har ökat sina intäkter 3,2 2,1 3,5 3
Företag har ökat sin lönsamhet 3,2 1,9 3,4 2,9
Företag har förändrat sin produktion eller processer 3,3 2,3 2,7 2,8
Nya eller förbättrade distributions- och försäljningskanaler 2,2 2,4 3,4 2,6
Nya företag har startats 1,9 1,1 2,4 1,8
Företag har kunnat anställa mer personal 2,2 1,8 2,4 1,8
Företag har ökat sin exportmognad 1,4 1,4 2,5 1,4
Källa: Egen enkätundersökning
Vad gäller mer konkreta resultat i termer av nya företag, fler anställningar i företag och ökad lönsamhet, förefaller projektägarna i enkäten generellt inte kunna peka på sådana resultat. Detta är logiskt med tanke på att många projekt är inriktade på kompetensutveckling, att stärka samverkan eller rent av utgörs av förstudier. Det är inte självklart hur man för deltagande företag kan värdera resultat av insatser för exempelvis kompetensutveckling, ökad samverkan eller liknande. Allt detta
förutsätter att företagen har förmåga att dra nytta av och tillämpa nya resurser i sina företag. En relativt stor andel av projekten ser dock att de bidragit till ökade intäkter och lönsamhet i företag.
Jordbruksverket har i samarbete med SCB utvärderat kompetensutvecklingsinsatser inom Landsbygdsprogrammet, genom en enkätundersökning som genomfördes år 2010 riktad till deltagare i kompetensutveckling i projektverksamheten.
Undersökningen avser inte specifikt Matlandets områden, men slutsatserna torde vara giltiga för Landsbygdsprogrammet i stort.
Undersökningen visar till att börja med att landsbygdsföretagen överlag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet. Hela 8 av 10 företagare är nöjda eller mycket nöjda med kompetensutvecklingsinsatserna.
Ungefär 6 av 10 anser att företaget har stärkts tack vare kompetensutvecklingen. Vad gäller insatserna inom området företagsutveckling så är en slutsats att den enskilda rådgivningen förefaller leda till något mer påtagliga resultat än ett mer allmänt deltagande i kurser. Bland deltagarna i olika rådgivningsinsatser anser cirka en fjärdedel att deltagandet i ganska eller mycket hög utsträckning bidragit till att
utveckla företagets affärskontakter, produkter eller tjänster. Vad gäller deltagarna i kursverksamhet så svarar ungefär hälften så många på motsvarande sätt, rådgivning förefaller således vara mer effektivt. Bland deltagarna i rådgivningsinsatserna var det omkring tio procent som ansåg att rådgivningen i ganska eller mycket stor
utsträckning bidragit till att öka omsättning eller lönsamhet företaget.
En annan viktig fråga är i vilken utsträckning som verksamheten i projekten skulle ha genomförts även utan stödet från Landsbygdsprogrammet, det vill säga finns det några dödviktseffekter som kan minska värdet av stödinsatsen. Projektstödet från Landsbygdsprogrammet förefaller vara en mycket viktig förutsättning för att projekten ska kunna genomföras och för deras omfattning. Enligt projektägarna själva är det osannolikt att insatserna skulle genomföras utan stödet, och även om detta skedde så skulle det vara i en betydligt mindre omfattning. Projektägarna anser dessutom att stödet bidrar till att projekten kan utvecklas i bredare partnerskap än vad som annars skulle vara fallet. Sannolikt är en förklaring att fler aktörer är villiga att delta om insatser finansieras med offentliga medel.
Tabell 4.4. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om betydelsen av finansieringen via Landsbygdsprogrammet för projektets genomförande? Skala 1-5 där 1=instämmer inte alls och 5=instämmer helt och fullt.
Påståenden Medelvärde
Projektets verksamhet skulle ha påbörjats även utan stödet 1,97 Projektets verksamhet hade sannolikt genomförts på liknande sätt även utan
stödet
1,65 Stödet har inneburit att projektet utvecklats i ett bredare partnerskap 4,42 Källa: Egen enkätundersökning
En effektiv administration av projektstöden är en viktig del i genomförandet. Att döma av projektens svar i tabell 4.5 nedan, vilket även bekräftas i flera intervjuer, så har det funnits (i vissa fall påtagliga) problem med långa handläggningstider för utbetalning av stöd hos vissa länsstyrelser. Just problematiken med långa handläggningstider kan få svåra konsekvenser. Det påverkar vem som vågar söka som projektägare. Aktörer utan god likviditet riskerar att drabbas av finansiella svårigheter eller att avskräckas att söka, vilket kan avskräcka många mindre organisationer. Även för större aktörer så innebär det en kostnad att täcka upp för den likviditet som krävs i projekten.
Tabell 4.5. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om det stöd som projektet erhållit från Landsbygdsprogrammet? Medelvärden, skala 1-5 där
1=instämmer inte alls och 5=instämmer helt och fullt.
Påståenden Medelvärde
projekt
Det var lätt att få information om stödet 3,4
Det var lätt att ansöka om stödet 3,3
Stödutbetalningar har kommit vid lämplig tidpunkt 2,7 Det var lätt att lämna erfordrade uppgifter till
myndigheterna
3 Stödet har förbättrat min relation till myndigheterna 3,2 Källa: Egen enkätundersökning
4.1.2 Stöd till insatser inom livsmedelsområdet
Stödet till insatser inom livsmedelsområdet följs upp och utvärderas av
Jordbruksverket varje år genom en extern utvärdering. Utvärderingarna genomförs normalt genom standardiserade intervjuer med projektägarna och genom intervjuer med ett urval deltagare i projekten. Resultaten från utvärderingarna över åren har varit relativt likartade. Projektstödets syfte är att bidra till att stärka
livsmedelsbranschens konkurrenskraft, underlätta företagande och bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan och på så sätt skapa fler arbetstillfällen.
Utvärderingarna är dock oklara kring hur projekten samlat bidrar till detta och det är svårt att, i likhet med projekten som fått stöd genom landsbygdsprogrammet, värdera hur projekten bidrar till ökade intäkter, lönsamhet eller nya arbetstillfällen.
Sammanfattningsvis visar utvärderingarna av projektverksamheten mellan åren 2008 - 2011 att projektägarna i relativt stor utsträckning känner till strategin (Matlandet) bakom stödet och dess mål. Utvärderingarna pekar vidare mot att projektens verksamhet förefaller ligga i linje med målen för strategin.
Projekten har framförallt bidragit till att skapa positiva kvalitativa resultat, exempelvis i form av bred kunskapsspridning, nya metoder och tekniker har utvecklats eller introducerats i olika verksamheter, nya nätverk och kontakter har utvecklats mellan olika aktörer som även resulterat i mer kvalitativa samarbeten.
Projektägarna och projektdeltagarna har svårt att bedöma om projekten bidragit till att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Ett problem för bedömningen förefaller vara att utvärderingarna genomförs så kort tid efter avslutat projekt.
Stödet till insatser på livsmedelsområdet är efterfrågat och betydelsefullt för de organisationer som söker stödet. Stödet bedöms i utvärderingarna vara viktigt då det anses bidra till genomförandet av verksamheter som annars inte skulle blivit av.
Vidare bidrar det till att projekten kan genomföras i större och bredare partnerskap
och projektgrupper än vad som varit möjligt utan stöden. Projekten främjar vidare mindre företag och verksamheter. Flera projekt hade sannolikt genomförts även utan stödet, men inte i samma omfattning.