Förhållningssätt

Det är ett omfångsrikt begrepp, därför vill vi förtydliga våra tankar under denna rubrik. Utifrån intervjuerna har vi som tidigare nämnts kategoriserat materialet utifrån vårt syf- te. Under intervjuernas gång framkom det olika förhållningssätt och synpunkter, det som utkristalliserade sig var nyckelorden förhållningssätt lärare och elev, inställning till kunskap, inlärning och metoder. Det senare finns beskrivet under en egen rubrik. Vi har valt att under denna rubrik fokusera på lärare, elev och kunskap och inlärning.

5.3.1 Lärare

Samtliga lärare har en flexibel inställning till arbetssätt och metoder. Metoder och mate- rial individanpassas utifrån barnets behov. En lärare anser att det är viktigt att det finns en struktur på val av metod och pedagogik redan från förskolan.

Lärarnas synsätt, inställning kring eleverna fokuserar på olika saker bl.a. anser de flesta att man ska ”skynda långsamt” och inte forcera fram någonting utan se de små framste- gen. De poängterar vikten av att följa en viss struktur för att barnet själv ska känna att det går framåt i sin utveckling. Flera lärare nämner betydelsen av att eleverna känner sig trygg med sin lärare och sina klasskamrater, de menar att det har stor betydelse vid inlärning … ”barn som inte känner sig trygga lär sig i alla fall ingenting”. Ytterligare saker som lärarna benämner som viktiga i det här sammanhanget är hur läraren förhåller sig till eleven. De menar att barnet inte ska kritiseras utan uppmuntras till nyfikenhet och känna glädje över att lära sig saker. Vidare menar de att det är betydelsefullt att läraren själv tror på att eleven ska lära sig och en lärare nämner vikten av att bygga på elevens självförtroende.

När det gäller synen på kunskap och inlärning är det tre av lärarna som håller före att man måste träna på det som är svårt även om det inte är kul - träning ger färdighet. De menar att det inte finns någon genväg och att en del har längre väg att gå än andra.

Lärarnas åsikt om läsningens betydelse är mycket samstämmig, det bekräftas genom följande

Vad som helst men läsa måste du kunna, allt hänger på om du kan läsa, det finns inget som fungerar annars Läsningen ligger som grund till alla ämnen i skolan, det gäller att hoppa på tåget när det går. Att barnet ser att läsningen har en funktion. De ska inte sitta och läsa gång på gång för att läsa upp det för mig – det går det inte ut på.

Flera lärare har funderingar kring mognadsaspekten när det gäller elevers inlärning, men deras synsätt skiljer sig åt. En åsikt är att barn måste ha en viss mognad för att kunna ta emot kunskap. De menar att detta beror på att en del barn är små inuti därför att de inte nått sin biologiska ålder ännu och att man får invänta den. En annan uppfattning är att det är viktigt att inte vänta och se tiden an, utan agera och hjälpa eleven till mognad genom en strukturerad och långsam inlärning.

5.3.2 Speciallärare

Deras synsätt på inlärning skiljer sig åt. En pedagog säger att … ”om barnet någorlunda hänger med så följer jag den gången, men barn som inte fixar det så byter jag till något annat”. Hon menar att det är viktigt att fånga deras intresse, enligt henne är då hälften med läs- och skrivinlärningen vunnet. De andra speciallärarna betonar vikten av att ele- verna känner att de kommer någonstans, att det blir något av det de gör. Det sker bäst genom att ha en stegvis handlingsplan klar för hur man ska gå tillväga vid läs- och skrivinlärning och att man parallellt kollar av med tester att det går framåt för eleven. Vidare framhäver de betydelsen av att nybörjarinlärning inte sker sporadiskt utan är regelbundet återkommande. Som speciallärare ska man hela tiden ha en tanke med det som uträttas.

Två av speciallärarna anser att man inte ska invänta elevens mognad, de menar att man kan hjälpa dem till att bli mogna. De tycker att det är betydelsefullt för eleven ef- tersom det blir roligare och lättare i skolan. Annars blir allt enligt deras mening förskju- tet, eftersom eleverna kommer att bli sena.

5.3.3 Specialpedagoger

Alla pedagoger förespråkar ett flexibelt synsätt gentemot eleverna. Man benämner detta enligt följande: anpassar läromedel och metoder utifrån barnet, lustbetonat och varierat

arbetssätt. ”Alla vägar som går in till barnen är värda att pröva.” Tre av pedagogerna påpekar att det är viktigt att kunna och ha kunskap om flera metoder.

5.3.4 Förskollärare

Samtliga förskollärarna fokuserar på vikten av att barnen ska förberedas på läsande och skrivande. De vill ”väcka lust till att läsa och skriva” genom att arbeta med språklekar på ett lustfyllt och intresseväckande sätt. Man jobbar välplanerat och stegvis med språk- lekarna med målet i sikte att barnen ska börja skolan om ett år. Om elever inte för- står/hänger med i språklekarna arbetar man mer intensivt i smågrupper eller att just des- sa barn får göra på ett annat sätt så att de hänger med. Samtliga arbetar aktivt med bok- stav – ljudinlärning, det är vanligt att man då utgår från barnets namn. En pedagog upp- ger att hon anser att lek är den primära metoden.

5.4 Samverkan

5.4.1 Lärare

Samtliga lärare anser att föräldrar är mycket viktiga att samverka med. Sex av åtta lärare använder föräldrarna på ett mer ingående sätt. Föräldrarna involveras i sina barns läs och skrivinlärning genom att läraren för en dialog om föräldrarnas uppgifter och ansvar. Det är viktigt med dialog med föräldrar och att de känner sig delaktiga. Föräldrar måste uppmuntras att vara positiva i sina möten med sina barn. Känna sig värdefulla och kän- na glädje. Lärarens uppgift är också att entusiasmera föräldrarna och få dem att förstå hur viktiga de är och framför allt vad de kan göra hemma. Ge dem tips och idéer hur god läsinlärning går till och hur deras medverkan kan se ut. Några av lärarna tycker att föräldrasamverkan är bra och användbart men vänder sig främst till de föräldrar vars barn visar tecken på läs och skrivsvårigheter. Hemmet och skolan har ett nära samarbete för att ge eleven optimalt stöd.

Lärarna är allmänt positiva till samverkan. Samtliga beskriver samverkan som ett redskap för att kunna nå måluppfyllelse. Övervägande delen av lärarna samverkar med fritidspedagog, förskollärare och med andra lärare. Man använder sig av varandras kun- skaper för att på så sätt höja kompetensen hos varandra.

Ungefär hälften av lärarna nämner förskoleklass som tänkbara samverkanspartner. Någon anser att förskolan borde ha en mer central roll i barnens kommande läs och skrivinlärning.

5.4.2 Speciallärare

Samtliga speciallärare använder sin tid att samverka med de klasslärare som har elever som träffar specialläraren. Eleven får samma budskap från de vuxna som det möter i skolan. Någon ser arbetet med andra speciallärare som ett arbetslagstänkande. På så sätt kan man tillsammans utveckla verksamheten tillsammans.

Föräldrasamverkan ses ur olika perspektiv. Samtliga är positiva till föräldrasam- verkan men har olika sätt att förhålla sig till det. Två av speciallärarna ser föräldrar som ett komplement till eleverna. Det finns inga krav på föräldrarna från skolan utan det är av eget intresse som de har kontakt med skolan.

En av speciallärarna anser att det är viktigt att se föräldrar som en resurs. Föräldrar ska göras delaktiga i skolarbetet. Alla gör efter sin förmåga. Det är viktigt att se läs- och skrivinlärning som en helhet. Skolan och hemmet är ihopkopplade.

5.4.3 Specialpedagoger

Samtliga anser att föräldrar är oerhört viktiga för barnens skolgång. Helhetssynen är en grundläggande byggsten i kontakten med föräldrar. Föräldrar och specialpedagog ska tillsammans utarbeta det bästa för elevens fortsatta inlärning. Alla som arbetar runt ele- ven måste få mandat för det de gör och samtidigt måste föräldrarna känna delaktighet i sitt barns läsutveckling och att barnet uppmärksammar att vi arbetar mot samma mål. Samverkan innebär en gemensam grund där alla kan utgå ifrån Samtliga av de tillfråga- de specialpedagogerna är positiva till samverkan med lärare och även om tid funnits med förskoleklass.

Specialpedagogerna var också överens om att arbetet med lärarna var av stor bety- delse för elevens skolgång. Utifrån diskussioner och observationer måste pedagogerna styra eleven mot samma mål. Mål som ska synliggöras både för elev och föräldrar. Nå- gon av specialpedagogerna uppger andra orsaker som ett hinder för samverkan. Ett ex- empel på detta kan vara föräldrar med annat hemspråk.

5.4.4 Förskollärare

Samtliga är positiva till samverkan. Samtliga ser samverkan som en möjlighet att ut- veckla gemensamma tankar runt eleverna. Förskollärarna nämner i första hand sina kol- legor som samverkanspartner och sedan lärare för de yngre eleverna. Ingen av de tillfrå- gade nämner något om samverkan med förskolan. När det finns speciella svårigheter

runt ett barn samverkar två av tre med specialpedagog eller speciallärare. Någon säger sig ha en mer social funktion än på den lärande.

Leken är ett viktigt instrument för inlärningen. Leken bidrar till ökad förmåga att tillägna sig kunskapen.

Samverkan med föräldrar specificeras på olika sätt av förskollärarna. Någon näm- ner föräldrarna som viktiga samverkanspartner sett ur ett lärande perspektiv. Föräldrar- na ska ges ansvar och redan i ett tidigt skede känna delaktighet i sina barns inlärning. Andra ser föräldrarna mer som ett komplement utan att ställa några högre krav på dem.

5.5 Kompetens

5.5.1 Lärare

Samtliga lärare är överens om att det måste finnas teoretiska kunskaper i läs och skrivin- lärning. De anser att alla som ska undervisa i skolan ska ha en gedigen läs- och skriv- kunskap. Samtliga ser erfarenhet som en betydande och central roll i arbetet med bar- nens läs och skrivinlärning. Flera av lärarna anser att en grund för barnens läs och skrivinlärning är trygghet. Kan man ge barnen trygghet och få dem att känna sig trygga i sig själva så påverkar det barnens inlärningsförmåga. En av sju lärare anser att struktur i läs och skrivundervisningen är viktigt för att kunna ge eleven det optimala.

En av sju anser att reflektion och utvärdering av sitt arbete är nödvändigt för att uppnå måluppfyllelse. Läraren menar att kompetens och förståelse är nära förknippade med varandra. Om jag som lärare har ett didaktiskt sätt att undervisa så ger det förståelse och reflektion på min undervisning. Två lärare av sju nämner vidareutbildning som ett kom- plement till sin lärarutbildning.

5.5.2 Speciallärare

Det finns stora likheter i svaren mellan speciallärare, specialpedagoger och lärare. För att kunna undervisa i läs och skrivinlärning måste man som lärare ha en gedigen läs- och skrivutbildning. Några av speciallärarna anser att deras uppdrag i första hand är att se och möta enskilda elever i dess svårigheter. Någon speciallärare menar att personlig- het har en stor betydelse för hur du agerar i yrkesrollen. En annan anser att sunt förnuft är en tillgång i arbetet med eleven.

5.5.3 Specialpedagoger

Ett gemensamt synsätt hos specialpedagogerna är helheten. I mötet med barn och elever är det viktigt att förstå att barn är olika och kan ha olika svårigheter. Specialpedagogens uppdrag är att se och möta barnen utifrån deras behov sett ur ett individ, grupp och or- ganisationsperspektiv. Samtliga tycker precis som övriga tillfrågade lärare att en gedi- gen läs och skrivkunskap är ett krav. I helheten finns även den sociala delen som krävs för att kunna möta elev och föräldrar. De menar att det finns många faktorer som påver- kar hur barn lär sig och varför de inte lär sig. En specialpedagog menar att man ibland bör hitta de bakomliggande orsakerna till varför barn inte lär sig läsa. Orsakerna kan vara av pedagogisk, social, psykologisk, medicinsk art, eller en mix av många kompo- nenter.

5.5.4 Förskollärare

Ingen av de tre tillfrågade förskollärarna ser något hinder att de inte har någon läs och skrivutbildning i sin kompetens. Istället tar de fram alternativa sätt som de anser fyller en funktion för barnets läs- och skrivinlärning. Pedagogik, metodik och erfarenhet fram- ställs av en pedagog som ett komplement till utbildningen. En likhet mellan de tre olika förskollärarna är att samtliga anser att det är viktigt att kunna olika sätt hur man lär sig läsa och dessutom kunna olika metoder. Pedagogen måste fånga intresset hos barnet. Samtliga är överens om att en god språkutvecklingskunskap är en betydelsefull kvalifi- kation. Det förebyggande arbetet med rim och ramsor, stavelser är värdefull kunskap för barnet att ha med sig i sin ryggsäck. Att förstå att barn är olika och lär sig olika fort och på olika sätt är också en kompetens enligt förskollärarna.

Pedagogerna är överens om att inlärningen ska vara lustfylld och intressant. Pedagogens uppgift är att locka fram nyfikenheten hos barnet. En av pedagogerna nämner leken som ett viktigt redskap i läs- och skrivinlärningen. En annan pedagog anser att tillgången till material är av stor betydelse för att kunna möta varje barn efter sin förmåga.

En annan likhet hos pedagogerna är att samtliga är intresserade av att fortbilda sig för att på så sätt vidareutbilda sig. Kompetensutveckling tillsammans med andra förskollä- rare och med lärare i grundskolan är något som samtliga nämner som en viktig be- ståndsdel i det fortsatta lärandet.

5.6 Förebyggande arbete

5.6.1 Lärare

Alla lärare har kunskap om vilket förebyggande material som används i F-klass. Det som skiljer sig åt är att lärarna inte är överens om att man kan se något märkbart resultat av det förebyggande arbetet. Fem av åtta lärare anser att förskolans och förskoleklassens förebyggande arbete påverkar barnens inlärning, de upplever att barnen är mer språkligt medvetna och medvetna om ljud, det förebyggande arbetet skapar en gemensam förkun- skap. De påpekar att man genom tester som utförs kan se att barnen går framåt i sin språkliga medvetenhet. Lärarna menar att flera moment av det som de brukar göra i nybörjarinlärningen i ettan kan tas bort. En av lärarna sammanfattar den här gruppen lärares åsikter på följande sätt

Bra om de kan bokstäver men ännu viktigare är det att de kan rim, ramsor, ”leka med ord” och ha ett rikt ordförråd. Då lär de sig att läsa, man kan inte hoppa över den biten. Det är ju som att bygga ett hus med taket först och sedan ingen grund. Och tro vad bra de läser och sedan ramlar alltihopa. Tre lärare kan inte direkt säga att det förebyggande arbetet har påverkat elevernas läsin- lärning. De anser att fördelningen av läsare – icke läsare är den samma som tidigare. Övrigt som lärarna vill tillägga som förebyggande arbete är att ha en långsam inlärning, att man har förståelse för att en del barn tar tid på sig. Skyndar man på eleverna blir de stressade och gör halvfärdiga saker och kommer efter på grund av detta efter. Penngrep- pet förespråkar en del av lärarna vikten av att barnen har tränat på innan de kommer till skolan. De menar att man måste träna sådana saker under året i F-klassen. En av lärarna påpekar vikten av att kunna sitta stilla och slutföra arbetsuppgifter. Hon menar att detta är kanske inte något man tänker på att träna, men hennes åsikt är att man inte kan springa från det ena till det andra när man börjat skolan.

En lärare anser att det ska vara lustfyllt och roligt för sexåringarna och att det inte ska gå för fort fram, eller att de ska vara tvingade att sitta och jobba.

5.6.2 Speciallärare

Allmänt är speciallärarna införstådda med att förskolan/förskoleklass arbetar mer aktivt och målinriktat med språket. En av lärarna har introducerat Bornholmsmodellen hos förskollärarna på sin skola eftersom det under en period blev stora neddragningar på specialundervisningen och då kunde hon inte hjälpa alla elever men hon ansåg att för-

skollärarna mycket väl kunde hjälpa barnen fram till en bättre mognad för att ta itu med sin läsinlärning. En av speciallärarna menar att hon inte ser någon skillnad om F-klassen jobbat med Bornholmsmodellen eller inte och ”att man inte vet hur långt de hade kom- mit de här svaga barnen om de hade jobbat mer.” De övriga anser att det ger förkunska- per som barnet har nytta av.

Läsning berör alla tre speciallärarna – de framhåller vikten av korta och kontinuer- liga stunder varje dag, att böckerna ska vara på barnens nivå. En av pedagogerna har observerat att om man är intresserad av ett ämne läser man bättre och läser man bättre stärks självförtroendet, en positiv spiral skapas. En av speciallärarna vill framhäva lek med pennan utan att skriva bokstäver som ett viktigt förebyggande arbete. Det gagnar finmotoriken och i vidare perspektiv ett bra penngrepp, hon anser vidare att träning med penngreppet på ett lustfyllt och roligt sätt gör att barnen får bort det kravfyllda tänkan- det när de sedan ska forma bokstäver.

Att arbeta förebyggande med barnens artikulation anser en av speciallärarna är vik- tigt eftersom detta är något som barn inte kan idag. Har barn inte kunskap om detta blir det svårt att lyssna ut ljud.

5.6.3 Specialpedagoger

Att språkligt medvetenhetsarbete är viktigt är samtliga pedagoger överens om. Tre pe- dagoger kan genom testresultat se att barnen gått framåt i sin språkliga medvetenhet. Vilket innebär att de är mer rustade när de börjar år 1. En pedagog har inte reflekterat över att detta skulle ha något samband och anser istället att det beror på barnens person- lighet, vetgirighet och hur man jobbar hemma.

5.6.4 Förskollärare

Allmänt ser man språklig medvetenhetsträning som ett förebyggande arbete, tester av dessa görs på hösten för att se var barnen befinner sig i sin utveckling och sedan jobbar man med språket under resten av året. Eftersom samma test sedan görs på våren är de mätbara. Förskollärarna är överens om att arbete i smågrupper med språklig medveten- het är ett bra förebyggande arbete där får barnen mer tid på sig, du som vuxen når alla barn och det förstärker ytterligare. Detta ger en möjlighet till extraträning för de barn som behöver mer. I en av grupperna arbetar man även i smågrupper med de barn som har ”full pott” på testerna i språklig medvetenhet, där anser man att de behöver utma-

ningar likväl som svaga elever behöver stöttning. I en av klasserna kommer speciallära- ren och checkar av vilka bokstäver barnen kan. Två förskollärare uppger att tidiga insat- ser för elever med svårigheter sker genom att man anmäler elevärenden till skolans elevvård, i elevvårdsteamet ingår flera olika yrkeskategorier. Förskollärarna anser att det är positivt att de har en ”kort väg till handling” för elever i svårigheter. En förskollä- rare menar att de inte går vidare med en elev som de ser kommer att få det svårt eller har det lite svårt just nu. Hon menar att de inte vänder sig till skolans specialpedagog därför att barnen ännu anses för små.

5.7 Läromedel/hjälpmedel

5.7.1 Lärare

Samtliga lärare utgår från barnets individuella behov och läsnivå då de väljer läromedel och hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. De flesta använder en läslära där innehållet är det samma för alla men där texten finns i två olika svårighetsgrader och bygger på ljudmetoden, några av dessa är Förstagluttarna, Olas bok, Elsas bok, Leos bok, Läs för