Att göra en litteraturgenomgång har varit en viktig del då vi skulle sätta oss in i vårt ämne. Att känna till vad som finns skrivet är en förutsättning för att kunna bedöma om vårt ämnesval kan bidra med ny kunskap inom området (Merriam, 1994). Genom litte- raturstudien har vi skapat oss en teoretisk referensram att använda oss av för att relatera till vårt syfte och problem (Stukát, 2005). Litteraturgenomgången är även en hjälp då vi senare ska tolka det resultat vår undersökning kommit fram till (Merriam, 1994). Vi har jämfört de resultat vi fått fram i våra intervjuer med den litteratur vi läst, för att på så sätt få djupare kunskap inom vårt forskningsområde
I vår undersökning har vi som metod valt att göra kvalitativa intervjuer med verk- samma pedagoger som har lång erfarenhet av att undervisa barn i förskoleklass till och med år 3 i läs- och skrivinlärning. Det kvalitativa perspektivet är ett alternativ till det traditionella förhållningssättet där man betraktar verkligheten mer eller mindre objek- tivt. Med den traditionella metoden observerar och registrerar man en i förväg given verklighet. Man tittar på verkligheten utifrån för att sedan dra slutsatser om hur den för- håller sig. Med det kvalitativa perspektivet intresserar man sig för hur människor upp- fattar och tolkar verkligheten ur ett subjektivt perspektiv (Backman, 1998).
Det finns olika metoder att utföra forskningsintervjuer på. En av dessa metoder är enkätintervju där man använder sig av ett fastställt intervjuschema, där den intervjuade svarar genom på förhand givna svarsalternativ. Fördelen med enkätintervjuer är att de går att kvantifiera och att materialet är relativt enkelt att bearbeta och analysera. Den här typen av intervju kräver inte så stor erfarenhet i intervjuteknik. Svagheten med denna
metod är att den inte är flexibel då man bestämt i förväg vad man vill ha svar på. Enkät- intervjuer missar det oförutsedda (Stukát, 2005).
Anledningen till att vi valt att göra intervjuer är att vi är intresserade av pedagoger- nas tankar och uppfattningar kring vilka förutsättningar som krävs för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lära sig att läsa och skriva. Detta hade varit svårt att ta reda på genom enkätundersökning eller genom att observera då man inte får svar på pedago- gernas tankar på djupet med dessa metoder. Att komplettera intervjuerna med observa- tioner enligt Stukát (2005) så kallad metodtriangulering där man belyser ett fenomen med olika metoder, hade varit givande för vår undersökning. Genom att observera får man kunskap om hur pedagogerna gör i den faktiska verkligheten, inte bara vad de sä- ger att de gör. Kunskapen hämtas direkt från sitt sammanhang (Stukát, 2005). Med den begränsade tid vi haft till vårt förfogande har vi inte funnit detta möjligt. Genom inter- vjuerna vill vi även finna mönster som kan leda fram till större insikt om vilka förutsätt- ningar som krävs för att barn med läs- och skrivsvårigheter skall lära sig läsa och skriva. Enligt Trost (2001) är kvalitativa studier att föredra då det gäller att förstå och eller att hitta mönster. Han menar vidare att man genom informella/kvalitativa intervjuer får en förståelse av upplevelserna och erfarenheterna och igenom detta kan man hitta mönster. Den kvalitativa forskningsintervjun kan vara alltifrån helt öppen till delvis strukturerad (Kvale, 1997). Stukát (2005) menar att vid den ostrukturerade intervjun kan nytt och spännande material komma fram, men jämförbarheten mellan svaren minskar. Då vi är intresserade av att hitta mönster är den delvis strukturerade intervjun den metod som lämpar sig bäst. Vi är även intresserade av pedagogers tankar och uppfattningar på dju- pet och ansåg därför att kvalitativa intervjuer skulle svara mot vårt syfte i större ut- sträckning än en kvantitativ metod där man studerar en mer eller mindre given verklig- het.
Den delvis strukturerade intervjun är den metod som lämpar sig bäst när man vill veta vad den intervjuade har för uppfattning om ett fenomen. Den kvalitativa forsk- ningsintervjun ger oss möjlighet att gå in i pedagogernas vardagsverklighet för att sedan beskriva den (Kvale, 1997; Stukát, 2005).
Inom fenomenografin intresserar man sig för frågorna vad och hur, man beskriver hur människor tänker och erfar, man vill hitta olika uppfattningar och beskriva variatio- ner av uppfattningar (Stukát, 2005). I vår undersökning har vi valt att genomföra delvis
strukturerade intervjuer. Inför våra intervjuer har en intervjuguide formulerats, vilken respondenten haft möjlighet att ta del av i god tid före intervjutillfället. Den delvis strukturerade intervjun karaktäriseras av ett avgränsat tema för intervjun, med på för- hand bestämda frågor som följs upp på ett individualiserat sätt. Det är den metod Stukát (2005) kallar halvstrukturerad eller semistrukturerad intervju. Detta innebär att sådana intervjuer kan ha svårt för att bli djupa och det kan även vara svårt att fånga upp det oförutsedda. För att kringgå att våra frågor missar det oförutsedda och inte ger svar som är djupa har vi formulerat våra frågor så att de inbjuder respondenten att med egna ord utveckla sina tankar och uppfattningar kring ämnet. Vi har följt upp respondenternas svar under intervjuerna och på så vis har en kontinuerlig analys skett av det som sagts och den intervjuade har getts möjlighet att verifiera vår tolkning av svaren. De frågor vi ställt har varit förutbestämda med en öppen karaktär utan givna svarsalternativ. Respon- denterna har lämnats stort utrymme i att formulera sina uppfattningar och tankar kring de frågor vi uppehållit oss vid, respondenterna har själva valt i vilken ordning de besva- rat frågorna. Det har även funnits utrymme för oss som intervjuare och för responden- terna att ställa följdfrågor. Kvale (1997) poängterar att intervjuaren är själva forsknings- verktyget. Som intervjuare är det viktigt att vara lyhörd och empatisk med den man in- tervjuar så att man skapar ett fungerande samspel. Det är även viktigt att vara inläst på ämnet före intervjun så man vet vilka frågor man ska gå vidare med för att fördjupa in- tervjun.