5.2.1 Högstadielärarna
På frågan om högstadielärarnas uppfattning gällande elevernas förkunskaper är de samstämmiga om att det är skralt eller att de till och med inte kan något alls om EU. För många elever är EU helt främmande och den vetskap vissa elever har kan även vara felaktig. Här finns dock flera aspekter att ta hänsyn till. Den första är att EU inte nämns i grundskolans kursplan för samhällskunskap i årskurs 4-6. Detta innebär att EU inte har en självklar plats i undervisningen och de förkunskaper eleverna möjligtvis har när de kommer till högstadiet är inhämtade på andra sätt, exempelvis från familjen. Lärare A upplever dock att många elever har fördomar kring EU och därför är något hen måste fokusera på i undervisningen:
Lärare A: ”Sen finns det ju också väldigt många barn som har hört hemma, ja men det här med storleken på jordgubbar och att gurkor ska se ut på ett visst sätt (…), snus är förbjudet, nej men det är dom här grejerna som kommer och det får man ju jobba jättemycket med liksom, att dom ska förstå vad det är egentligen.”
Lärare B uttrycker en osäkerhet gällande om EU tas upp i undervisningen på mellanstadiet och säger att ifall det görs, i exempelvis sexan, är det inte mycket eleverna minns när de sedan arbetar med EU i nian, då ”är det nästan som att börja från noll med dom” (Lärare B).
Lärarna C och D framhåller även de en stor okunskap hos eleverna och menar att de elever som kan något om EU är de som rest inom EU:
Lärare C: ”För många elever, väldigt många, har ju ingen aning överhuvudtaget. Dom tror att – ja men vi är med i EU och vi får göra precis som vi vill. (…) Ingenting har dom [förkunskaper] (…) några har ju lite koll så, men dom flesta har inte en susning. (…) Dom vet att man inte behöver använda passet. (---) Men sen att vi kanske har skyldigheter och sånt här också, det finns liksom inte, det har dom inte en susning om.”
Citatet från Lärare C leder in oss på en andra aspekt gällande anledningar till elevernas bristande EU-kunskaper. De fyra lärarna arbetar inom olika upptagningsområden vilket i deras fall
29 innebär att deras elever har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Vissa av lärarnas elevgrupper består till största del av elever med svensk bakgrund, med god socioekonomisk bakgrund och som tack vare det har enklare att tillägna sig kunskap om EU. Vissa av de andra lärarna har elevgrupper med en stor andel elever med invandrarbakgrund; elever som på grund av det har allmänt dåliga kunskaper om Sverige. Att dessa elever inte har någon kunskap om EU kan därför inte anses vara så konstigt. Här lyfter Lärare A en åsikt om att det vore bra om EU togs upp redan i förberedelseklassen som dessa elever går i till en början:
Lärare A: ”Dom pratar ju litegrann om hur Sverige styrs, alltså ren baskunskap, men jag tror att man inte tänker så mycket på EU. Man pratar om kungen, man pratar om stadsministern, man pratar om riksdagen, man pratar om regeringen, men jag tycker att då glömmer man ju en instans.”
Lärare A har även uppmärksammat en allmän försämring av elevernas förkunskaper; det är en förminskad mängd faktakunskap hos elever idag jämfört med elever bakåt i tiden. Hen menar att tid kan behöva läggas på att ge baskunskaper vilket leder till att tiden inte räcker till för att utveckla elevernas förmågor.
Lärare A: ”(…) mängden faktakunskap, speciellt om EU, har ju gått ner. (---) Men när det är skralt med faktakunskaper då kan vi inte jobba med förmågorna; vi kan inte ha åsikter och jämföra saker som de inte vet någonting om. Dom måste kunna först.”
På en fråga om vad lärarna tror om elevernas EU-kunskaper när de lämnar högstadiet är lärarna eniga om att det är mycket individuellt. Lärare B lyfter fram att det finns elever som är svagare när det kommer till samhällskunskaper överlag och att dessa lämnar högstadiet med relativt svaga kunskaper om EU. Lärare D kan föreställa sig att gymnasielärarna får ”börja om” men har samtidigt aldrig hört några klagomål gällande vad eleverna kan, eller snarare inte kan, i SO- ämnena.
5.2.2 Gymnasielärarna
Gällande elevernas förkunskaper om EU uttrycker sig flera av gymnasielärarna utifrån sin förväntan på eleverna. Lärarna har en bild av vad eleverna ska eller borde kunna när de kommer till gymnasiet; en bild som kan stämma mer eller mindre väl överens med verkligheten. Även
30 om eleverna behöver vägledning så menar Lärare E att eleverna har bättre förkunskaper än man tror och hen upplever inga ”luckor” i elevernas kunskap om EU. Lärare E lyfter även fram att hen undervisar elever på yrkesprogram och som generellt sett inte har så stort intresse för samhällsfrågor, till skillnad från elever på studieförberedande program. Lärare F och Lärare G som båda undervisar i Samhällskunskap på studieförberedande program uppvisar dock ett visst missnöje gällande elevernas EU-kunskaper.
Lärare F: ”Jag tillhör ju dom lärare som år från år blir mer och mer besviken på vad lite ungdomarna kan, ren allmänbildning och såhär va. (…) Nej, jag förväntar mig inte att dom ska kunna särskilt mycket när dom kommer, nej.”
Lärare G: ”Nu har jag ju samhällselever så (…) förkunskaperna borde vara relativt goda, men det kan man ju inte säga att det är så generellt. Det är en och annan som är duktig. (…) man [eleverna] vet att Sverige är med i EU, det är det man vet, men vad det innebär det vet man inte. Och man tror (…) att Sverige har och svenska politiker, nationella politiker, har mer att säga till om än vad dom egentligen har. (…) basen för EU – de fyra friheterna om man säger så –, att man inte har riktigt klart för sig att det faktiskt är så. (…). Att det är utan gränser.”
Lärare F fortsätter med ett resonemang om att högstadielärarna har samma problem som hen upplever att gymnasielärarna har vad gäller tidsbrist, och att EU därför kompromissas med vilket kan vara en anledning till att eleverna inte får tillräckligt med kunskap.
Även Lärare H upplever att eleverna har relativt svaga kunskaper om EU men menar samtidigt att det är svårt att uttala sig om det då hen inte lägger så stort fokus på EU- undervisning generellt. Samtidigt lyfter Lärare H fram kunskaper som eleverna faktiskt har om EU och vad de ska lära sig på gymnasiet:
Lärare H: ”Dom vet ju vad EU är, dom förstår ju det här att det är ett samarbete mellan länder i Europa, dom förstår ju att det finns en valuta, att man får resa inom Europa och mycket är ju tack vare att dom åker på semester i Europa; att det finns dom här pengarna [euro], så jag tror att på den plan har dom ju fattat att det här finns men inte på det historiska anledningen eller när det gäller i konkurrens med andra organisationer eller länder, det har dom ju ingen koll på, utan det ska ju dom lära sig
31
då på gymnasiet. Jo men dom… EU- flaggan är ju bekant och dom vet vilka länder på ett ungefär som är med, det vet dom ju.”