5.1.1 Högstadielärarna
Inledningsvis fick lärarna en fråga gällande deras innehåll i EU-undervisningen och högstadielärarna visar på både likartade och olikartade åsikter. Gemensamma delar som alla fyra lärarna lyfter fram som viktiga och som får stor plats i EU- undervisningen är EU:s historia, hur EU påverkar medborgarna samt ämnen kopplade till ekonomiska aspekter så som handel, tullar och bidrag. Det är även tydligt att alla fyra lärarna väljer innehåll som ska få eleverna att förstå hur EU påverkar just deras liv och framtid. På frågan vad Lärare A vill att eleverna ska få med sig från EU- undervisningen svarar hen följande:
Lärare A: ”Jag vill ju att dom ska ha någon slags kännedom om hur EU fungerar, framförallt hur EU påverkar deras liv. För det är som jag säger; det är väldigt abstrakt för dom. Det sitter några människor i ett annat land och bestämmer saker som påverkar oss men det blir väldigt långt bort och då vill jag att dom liksom ska förstå det, att EU fungerar på ’det här’ sättet, Sverige har ’det här’ inflytandet och ’såhär’ påverkar dom ditt liv.”
Lärare B lyfter EU:s påverkan på ett liknande sätt som Lärare A och lärarna C och D lyfter specifikt de fyra friheterna och dess betydelse för eleverna:
Lärare D: ”(…) däremot fokuserar vi jättemycket på (…) dom fyra friheterna; att eleverna när dom, ja, när dom går ur skolan, har rätt att studera var dom vill, att dom kan jobba var dom vill inom EU.”
25 Gällande EU:s institutioner och deras plats i undervisningen syns vissa skillnader i lärarnas svar. Lärare B är den enda som under intervjun explicit tar upp institutionerna som del av innehållet och menar att tonvikten ligger på den demokratiska processen, EU:s påverkan på medborgarna och hur de olika organen fungerar sinsemellan:
Lärare B: ”(…) institutionerna; Europarådet, EU- kommissionen, alla dom bitarna och där jämför vi ju gärna med hur Sveriges demokrati fungerar för att dom [eleverna] ska ha chans och en aning om vad dom här olika EU- organen jobbar med och så hur demokratiprocessen funkar inom EU, för den ser ju inte exakt likadan ut som Sveriges riksdag [och] regering.”
Lärarna A och D talar om att undervisa om strukturen inom EU samt parlamentarikernas roll respektive ”EU:s uppbyggnad”, vilket tolkas som innehåll där institutionerna tas upp. Lärare D beskriver att den elevgrupp som arbetade med EU senast undervisades om institutionerna som eleverna visade sig förstå bra genom det prov deras kunskaper examinerades genom. Lärare D ger dock uttryck för att detaljer om EU:s uppbyggnad inte är så viktigt och inte får så mycket tid:
Lärare D: ”(…) det är ju ungefär så att jag får läsa på institutionerna varje gång jag ska ha [det], på den nivån är det.”
Jag: ”Känner du att det är en svår bit, att det är därför du väljer bort det?”
Lärare D: ”Nej inte därför utan, alltså jag tycker inte att det är så viktigt att veta alltså hur det är uppbyggt och så, utan vi väljer ju till Europaparlamentet, det pratar vi ju om, det var ju val i våras (…), vi talar om hur det är uppbyggt och så har vi ett, ja, sist hade vi ett förhör på det, men mer det här med vad EU är för någonting för oss.”
På frågan om hur mycket institutionerna uppmärksammas i undervisningen svarade Lärare C att hen inte undervisar så mycket om institutionerna och att det handlar om vilken nivå eleverna befinner sig på. Lärare C beskriver hens intryck av att det är svårt för eleverna att förstå och att det blir mycket stoff med EU-undervisningen tillsammans med undervisning om riksdagen. Även lärarna A och B uttrycker svårigheter med elevernas förståelse vad gäller aspekter
26 kopplade till institutionerna och arbetet inom EU. Lärare A beskriver att det kan göras en viss nivågruppering i en elevgrupp där hen kan få nöja sig med att vissa elever fått kunskap om att EU existerar och har anammat vissa baskunskaper, medan en handfull elever klarar av att gå på djupet och läsa om exempelvis Europas gemensamma rättsarbete så som EU:s lagstiftning. För Lärare A är baskunskaperna av största vikt medan lagstiftningen inte är lika viktigt. Med ett skratt avslutar Lärare A: ”Det [lagstiftningen] får ni ta hand om sen på gymnasiet”. Även Lärare B uttrycker nivåskillnader bland eleverna och på frågan om vad som kan vara svårt att förstå för eleverna ger hen följande svar:
Lärare B: ”Jag tror det är det här att hänga med i den demokratiska processen, vem som stiftar lagar, var kommer initiativet ifrån, vilka roller spelar ministerrådet och så vidare. Det är nog det svåraste att få kläm på. Inte för dom duktiga eleverna men för dom svagare eleverna är det här lite av latin att lära sig, tyvärr.”
Det framkommer under alla fyra intervjuer att det är mycket fakta att gå igenom för att eleverna ska få en förståelse för EU:s funktion. Lärarna A och B lyfter specifikt begreppsförståelse som avgörande i bland annat lärandet om EU:
Lärare A: ”Jag har alltid något ord- och begreppstest, för har dom inte orden så kommer dom inte så långt, så det har jag alltid liksom (…) För om dom inte förstår vad jag säger då kommer vi ingenstans (…) men det är ju inte bara EU utan det är oavsett vad jag jobbar med (…).”
Lärare B: ”Det första vi alltid gör på varje ämnesområde det är ju att jobba med begreppen så alla ungar har en grund att stå på.
5.1.2 Gymnasielärarna
Som grupp ger gymnasielärarna en relativt oklar bild av sitt undervisningsinnehåll. I en jämförelse mellan de fyra gymnasielärarna framkommer fyra ganska olika profiler vad gäller vilket innehåll som framhålls. Överlag är det därför svårt att finna gemensamma nämnare i gymnasielärarnas svar när det kommer till valet av innehåll. En skillnad som framkommer i lärarnas svar är i diskussionen kring EU:s institutioner och beslutsfattande. Lärarna F och G verkar fördjupa sig mer i dessa områden medan lärarna E och H uttrycker ett val att lägga mindre fokus på detta:
27
Lärare E: ”EU:s olika institutioner, det är ju också en sån här sak som att, visst dom [eleverna] kommer kunna det utantill i samband med att vi gör det, men sen kommer dom kanske inte hålla koll på; vad gör EU- kommissionen respektive EU- parlamentet till exempel, och nej, slå upp det istället för att det är inte livslång kunskap. Men däremot ska dom veta att EU styrs av olika institutioner och att dom har olika arbetsuppgifter (…).”
Lärare E lägger istället mer fokus på EU:s historiska framväxt, hur eleverna påverkas av EU och analyserar snarare samarbetet och inte EU i sig. Både Lärare F och Lärare G nämner att undervisningen om EU kan vara faktaspäckad och att de där tar upp institutionerna respektive beslutsfattandets olika nivåer:
Lärare G: ”I Samhällskunskap ett så brukar jag ha någonting specifikt om EU. Det handlar om EU liksom, som man går igenom ministerrådet, kommissionen och så vidare (…) då blir det mer faktaspäckat.”
Lärare F menar att hen ofta undervisar om EU ur ett maktperspektiv och framför innehåll om var besluten fattas, hur förberedelserna inför beslutsfattandet ser ut och den politiska betydelsen av vem som är EU-kommissionär. Detta skiljer sig från Lärare H som inte jobbar så mycket med hur beslutsvägarna och beslutsfattandet ser ut utan nämner det mycket översiktligt och ingenting om exempelvis processen kring hur en kommissionär tas fram.
EU:s påverkan på Sverige och den enskilda medborgaren är något lärarna E, F och G lyfter som viktigt innehåll. Lärare E beskriver exempel hen brukar ge i sin undervisning som kan handla om hur EU påverkar elevernas framtida arbetsliv samt deras möjliga internet-handel. Lärare G betonar vikten av att eleverna förstår att medlemmarna i EU i princip tillhör ”samma land” och att vi är EU-medborgare och inte bara svenskar. Efter en redogörelse för EU:s komplexitet och på en fråga om EU är för komplext för att ta upp i undervisningen ger Lärare F en bild av vikten av att få en förståelse för EU:s påverkan:
Lärare F: ”Man får inte ducka för att det är komplicerat men man måste ju också inse att, ja, man kanske inte måste kunna alla delar av det heller men ändå ha någon slags grepp om; vad är det här egentligen och hur påverkar det oss i Sverige.”
28