5.3.1 Högstadielärarna
Till att börja med ger alla fyra högstadielärare en samstämmig bild av samhällskunskapsämnet som en del av SO-ämnet. Många gånger arbetar lärarna ämnesöverskridande, vilket innebär att innehållet för de olika ämnena så att säga ’flyter samman’. EU är ett sådant kunskapsområde som lärarna tar upp både ur ett historiskt, geografiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. På frågan om hur lärarna förhåller sig till styrdokumenten och EU framkommer två aspekter som återkommer i lärarnas svar, nämligen stoffträngsel och att EU nedprioriteras. Lärare D säger att EU aldrig bortprioriteras men upplever stora problem med mängden stoff i förhållande till mängden tid:
Lärare D: ”Vi är så tidspressade i SO- ämnena, du vet jag har samhällskunskap en gång i veckan egentligen, fast nu läser jag det i block istället, om fyra veckor då kanske.”
Jag: ”Känner du att du har det här, att det är väldigt mycket stoff som du behöver få med?”
Lärare D: ”Ja. Historia är ju helt galet vad vi ska hinna med. (---) du prioriterar bort tid på det [EU], det stämmer, just det området.”
Även Lärare C säger att EU aldrig bortprioriteras då de följer en lokal plan men nämner också stoffträngsel. På en fråga om Lärare C upplever att det är svårt för eleverna att uppnå högre betyg när det kommer till EU ges följande svar:
Lärare C: ”Ja men det tycker jag nog, och det är ju för att det är ett ganska kort avsnitt så. Och med tanke på allt stoff som vi måste igenom så blir det ju att EU får inte så jättemycket utrymme.”
Jag: ”Skulle det behövas mer, tänker du? Skulle du vilja att det har större plats?”
32 Lärare B talar om EU som ett kunskapsområde där SO-läraren har som ”sämst på hand” och att EU på något sätt är svårare att få in i undervisningen, både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Lärare B resonerar även kring undervisningen i nian kopplat till de nationella proven och de problem dessa kan leda till. På grund av den stora mängden stoff kan läraren hamna i en sådan situation att mycket innehåll som skulle tas upp i sjuan och åttan istället samlas i nian och har de dessutom nationella prov att ta hänsyn till kan det leda till att vissa kunskapsområden, så som EU, kompromissas med:
Lärare B: ”Om EU får ta stryk så är det inte av ointresse, det är av stoffträngsel skulle jag vilja hävda. (---) [EU skulle] inte försvinna men det kanske blir kortare tid, det kanske blir en vecka istället för två veckor för att få ihop centrala innehållet i årskurs nio. Då blir det såhär ’panik, nu kör vi en snabbkurs på EU en vecka’, det erkänner jag.”
Även Lärare A talar om EU som ett kunskapsområde som kan kompromissas med och som hen i extremfall måste ta bort ur undervisningen. Här talar Lärare A om något som hen kallar
närhetsprincipen och lyfter problematiken kring denna:
Lärare A: Skulle jag stå i den situationen, att jag var tvungen att välja, då kör man närhetsprincipen. Ungarna måste förstå hur kommunen fungerar för det är här dom bor, dom måste förstå hur landet Sverige styrs för det är här dom är medborgare, och sen tar det liksom stopp. (…) Vi har ju faktiskt fattat ett beslut att vi är en aktiv del av Europa och då kan vi ju inte stoppa där egentligen, men jag gör det också. Skulle jag vara tvungen så skulle jag göra så. Man tänker närhet.
5.3.2 Gymnasielärarna
Precis som högstadielärarna uppvisar gymnasielärarna åsikter om stoffträngsel i samhällskunskapsämnet. På gymnasiet beror uppfattningen av stoffträngseln dock mycket på vilken kurs läraren undervisar i. Flera av lärarna undervisar i någon av 50-poängskurserna och i dessa verkar lärarna inte ägna längre perioder åt specifikt EU. Lärare E lyfter vad som står i styrdokumenten för den 50-poängskurs hen undervisar i och menar att man kan tolka dem relativt fritt och att styrdokumenten inte kräver så mycket om EU. Lärare E menar vidare att på grund av att EU är en sådan liten del av kursen finns det ingen anledning att ”tumma” på EU-undervisningen, men en utökning av EU i styrdokumenten för 50-poängskurserna behövs inte
33 ”för det är tight som det är” (Lärare E). Övriga lärare är inne på samma spår och både Lärare F och Lärare G säger att det är mycket stoff som ska behandlas i kurserna Samhällskunskap 1a1 och 1b och att EU därför ibland kompromissas med:
Lärare F: ”När jag undervisar till exempel i Samhällskunskap 1a1, den på dom praktiska programmen och så, då kan jag ju erkänna att där har ju inte jag pratat särskilt mycket om EU och tagit det som eget kapitel. Man berör det ju naturligtvis när man pratar om Sveriges statsskick där också va, men dom gånger som jag har undervisat mest om EU det är ju när jag haft Samhällskunskap 2; när jag känner att man får mer tid att kunna fördjupa sig kring det. (…) Stoffträngseln är ju det som jag upplever som det största problemet överhuvudtaget som lärare i historia och samhällskunskap, faktiskt. (…) På 1b-kursen och 1a1-kursen så är det nog så att där kanske jag väljer bort [EU] ibland eller tar det väldigt summariskt så.”
Lärare G: ”Ibland kan jag nog kompromissa bort det [EU], inte bort det men kanske inte att man lyfter EU som ett eget moment. (…) Samhällskunskap ett är väldigt stoff- fyllt, så är det bara, det är svårt att hinna med allt.”
Lärare H lyfter, utöver stoffträngseln, att läraren behandlar innehållet i styrdokumenten utifrån sitt eget intresse. Beroende på hur intresserad läraren är av EU så läggs mer eller mindre tid på kunskapsområdet:
Lärare H: ”Det man är insatt i och intresserad av det kan man ju mer om och då vill man ju gärna lägga mer vikt vid det. För då kan man ju på ett lättare sätt förklara någonting som man själv förstår väldigt mycket kring. EU, jag förstår ju hur det fungerar men jag är inte road av det, jag tycker inte att det är intressant och då blir det att jag inte förstår det på djupet, och då blir det ju inte att man heller har det lättillgängligt, lättare att förklara, och då blir det ju att man liksom då lägger mer vikt vid det här andra som man är intresserad av.”
Lärarens intresse är något som framkommer även i intervjuerna med Lärare F och Lärare G. Lärare F för ett resonemang kring att lärares politiska inställning till EU kan spela roll för hur stor del EU får i undervisningen och Lärare G ger uttryck för att tycka att den ”faktaspäckade” delen av EU- undervisningen inte är rolig för varken elever eller lärare.
34