UTRYMME FÖR DEM ATT VARA MED OCH FORMA ALLA DELAR AV FÖR-SAMLINGSLIVET. PÅ SÅ SÄTT SKAPAR DE EN KÄNSLA AV TILLHÖRIGHET OCH IDENTIFIERING MED FÖRSAMLINGEN.
DELTA 25
”Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus.
Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka. Kroppen består inte av en enda del utan av många” (1 Kor. 12:12–14).
FLER BIBELTEXTER
Apg. 20:7–12 Faran med att inte inkluderas Ef. 4:11–16 Gåvor i församlingen
2 Mos. 18:13–18 Mose skulle inte göra allting själv
VAD INNEBÄR DELTA?
Att hjälpa till att forma församlingslivet förstärker känslan av att höra till och identifiera sig med församlingen och dess uppdrag. Detta är särskilt sant när det gäller unga människor. De har fullt med idéer, åsikter och energi, men alltför ofta får de inte tillfälle att använda dessa i församlingen. Studier visar att ungdomar tycker att försam-lingen är relevant, men tycker församförsam-lingen att ungdomarna är rele-vanta? Känslan av tillhörighet stärks framför allt när man får vara med och bidra. Med tanke på unga människor har ledarna inom Adventist-samfundet sagt följande år 2007: ”Orsakerna som oftast har fram-förts av dem som har lämnat gemenskapen i den lokala församlingen återfinns i relationer, avsaknaden av en känsla av tillhörighet och
DELTA
26 iCOR
bristen på ett meningsfullt engagemang i den lokala församlingen och dess uppdrag” (”Conserving Membership Gains”, General Conference of Seventh-day Adventists Executive Committee, 2007, paragraf 5). Församlingar behöver därför uppmuntra sina medlemmar, unga och gamla och även gäster, att ta aktiv del i att utforma församlingens vision och uppdrag.
TANKAR
I Apg. 20 finns en chockerande berättelse med ett gott slut. Paulus befinner sig i Troas och är engagerad i en diskussion som pågår natten igenom. Många är där, inklusive en ung man som heter Eutychos.
Han sitter på fönsterkarmen. Varför befinner sig den här unge man-nen här i fönstret? Varför sitter han inte på en stol, och varför inte nära Paulus? Om han hade kommit speciellt för att lyssna på Paulus skulle han väl ha suttit nära honom. Eutychos befinner sig i fönstret i utkanten av församlingen, bildligt såväl som bokstavligt talat. Han är inte en del av det som händer, han tar inte del i diskussionen.
Så … han somnar, ramlar ner och dör. Några kanske säger att det är hans eget fel, men är det så? Hur hade det varit om Eutychos hade tagit del i samtalet? Om någon hade inbjudit honom att vara med.
Vad skulle då ha hänt? Vi vet inte, men det vi vet är att denne unge man inte är en del av mötet, inte en del av det som händer, inte en del av församlingen.
Har du någonsin tänkt på hur många som sitter på församlingens fönsterbräde? Människor som inte hör till, som befinner sig på yttersta kanten. Människor som inte tar del i samtalet. Anonyma och osedda. Du kan nog inte komma på så många, för du har nog inte lagt märke till dem tillräckligt för det. Eutychos är ett tragiskt exempel som på ett fantastiskt sätt visar faran med människor som inte deltar.
Ofta lägger vi inte märke till dem innan något förfärligt händer. Tänk på detta: Skulle vi ha läst om Eutychos i Bibeln om han inte hade fallit? Skulle vi ha lagt märke till honom? Skulle människorna i det rummet ha lagt märke till honom? Ofta är det inte förrän någon faller bort som vi lägger märke till dem.
Nu var Eutychos en ung människa, men detta gäller så mycket mer än ungdomar. Församlingar knuffar ut många på kanten. En del församlingar knuffar ut kvinnor, andra knuffar ut män. Ofta blir människor av en speciell nationalitet eller bakgrund knuffade ut på kanten. I en del församlingar tar inte ”liberalerna” del, i andra ”de konservativa”. Detta är precis vad Paulus talar om i Gal. 3: i Kristus är det inte längre manligt eller kvinnligt, inte längre nationaliteter och bakgrunder, inte längre konservativa eller liberala. I Kristus finns bara kristna.
Så tänk på er fönsterbräda. Vilka sitter där? Vilka tar inte del? Varför tar de inte del? Vad kan ni göra för att inkludera alla? Och kom ihåg att av alla de människor som Paulus mötte så berättar Bibeln att den ende som han kramade var Eutychos, pojken som satt ute på kanten.
Vilka behöver ni krama?
DISKUSSION
Vem tror vi sitter ute på kanten? Varför tror vi de befinner sig där?
Varför är de inte mer engagerade?
Varför är det så svårt att få alla att engagera sig?
Hur kan vi uppmuntra människor till att engagera sig? Vad kan vi göra?
FRÅGOR OM HUR NI KAN GÖRA DETTA
Vad gör vi redan för att försäkra oss om att alla kan vara med?
Finns det delar i vår församlingskultur som behöver förändras för att uppmuntra människor att engagera sig?
Vad kan vi medvetet göra för att uppmuntra till mer engagemang?
Vilka praktiska idéer kan vi genomföra före nästa styrelsemöte?
(Välj en eller två, antingen från förslagen här nedan eller från er egen diskussion.) FÖRSLAG PÅ VAD NI KAN GÖRA
Organisera en dag då alla kan upptäcka sina andliga gåvor.
Skapa en lista över olika aspekter av församlingslivet och be aktivt olika personer att engagera sig i dem.
Utveckla en miljö som stöder nya idéer.
Häng upp en anmälningslista med uppgifter som församlingen behöver få utförda och avvisa inte någon som anmäler sig.
Utmana en grupp människor i utkanten att ta över en uppgift i församlingen under en vecka. Utmana dem sedan oftare.
Om en tjänst blir ledig, fyll den inte förrän någon ny stiger fram – lita på Gud att någon kommer att göra det.
Organisera församlingen runt arbetsgrupper och ta med någon ny i varje arbetsgrupp.
Para ihop medlemmar i utkanten med erfarna medlemmar och låt dem ta del tillsammans.
DELTA 27