RELATIONEN TILL VÅR HIMMELSKE FAR.
FÖRSONA 41
”Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försonat oss med sig ge-nom Kristus och ställt mig i försoningens tjänst. Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus: han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde mig budska-pet om denna försoning. Jag är alltså Kristi sändebud, och Gud manar er genom mig. Jag ber er på Kristi vägnar: låt försona er med Gud” (2 Kor. 5:18–20).
FLER BIBELTEXTER
Matt. 5:23–25 Försoning i Bergspredikan Rom. 5:9–11 Jesus försonar oss med Gud
VAD INNEBÄR FÖRSONA?
Mission i ”försoningens tjänst” fokuserar på Jesus, visar respekt mot andra människor och tar dem på allvar. Som försoningens
ambas-sadörer är vi brobyggare. Vi är Jesus representanter som inbjuder andra att bli försonade med Gud. Under försoningens banér är allting som har att göra med vår verksamhet och evangelisation underordnat helandets uppdrag. Detsamma gäller återuppbyggan-det av en förlorad eller bruten relation med Gud, och att hjälpa människor att hitta sitt eget individuella sätt att komma i kontakt med vår kärleksfulle Far.
Församlingar som är engagerade i ”försoningens tjänst” är medvetna om det faktum att inbjudan till att bli försonad med Gud är trovär-dig enbart när de själva lever ut sin erfarenhet. Det handlar om att återupprätta relationer. Sist och slutligen gör mission i försoningens sammanhang det klart att de Goda Nyheterna är oskiljaktigt koppla-de till budbäraren och evangeliet som koppla-det levs ut i församlingen på ett praktiskt sätt. Därför är alla medlemmar kallade till att vara ambassa-dörer för Jesus och till att låta evangeliet bli verklighet i sina liv.
TANKAR
Den förmodligen mest kända användningen av termen försoning i vår tid är i arbetet som utfördes av The Truth and Reconciliation Com-mission (Sannings- och försoningskommissionen) i Sydafrika. 1996 hade landet sakta börjat arbeta för ett jämställt och demokratiskt samhälle. Detta skedde efter flera årtionden av flagranta brott mot de mänskliga rät-tigheterna. Naturligtvis kunde inte hemskheterna under den rasistiska apartheideran glömmas, och landet behövde ett sätt att ta itu med sitt förgångna. Under ledning av Desmond Tutu, en anglikansk ärkebiskop, togs beslutet att inte fokusera på vedergällning utan på försoning.
När Tutu gjorde detta tittade han på efterkrigstidens Europa och hur det tog itu med terrorn under Andra världskriget genom att genom-föra Nürnbergrättegångarna. Detta var rättegångar som fokuserade på hämnd. Tutu kände att denna typ av rättegångar kunde få offren att må bättre, men de skulle inte förena landet. Straff skulle inte leda till förlåtelse, och landet behövde försoning. Så tusentals människor fick göra sin röst hörd, både offer och gärningsmän. Deras berättelser registrerades och delades, och där det var lämpligt fanns det möjlig-het till förlåtelse. Det ska erkännas att som många andra mänskliga planer blev inte resultatet av Kommissionens arbete så bra som det kunde ha blivit – i synnerhet som många offer ville straffa snarare än förlåta. Trots det är detta ett kraftfullt exempel på hur kristen kärlek kan övervinna mänskligt hat, vrede och brutna relationer.
Försoning och kärlek går hand i hand. Det är väl känt att i Bergs-predikan lärde Jesus sina efterföljare hur man handskas med vrede.
I hans starka ord om vrede visar han försoning som en förutsättning för tillbedjan. Jesus säger: ”Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom;
kom sedan tillbaka och bär fram din gåva” (Matt. 5:23, 24). Med andra ord, om vi vill tillbe Gud behöver vi först försona oss med andra.
FÖRSONA
42 iCOR
FÖRSONA
Om vi tänker klart när det gäller detta måste vi erkänna att det är en utmanande och svår befallning från Jesus! Tänk efter ett ögonblick. Finns det någon som har något emot dig? Har du sårat någon? Finns det någon som du behöver försona dig med innan du tillber Gud? Hur kan du åstadkomma försoning mellan den perso-nen och dig själv?
Eller om vi ser det från den andra sidan. Har du något emot någon?
Har någon gjort dig illa och aldrig bett om ursäkt? Önskar de och behöver de försonas med dig? Finns det något som står i vägen för det? Vad kan du göra för att hjälpa till att skapa försoning?
Gud sände sin ende Son för att försona oss med honom. Vi gick bort från Gud, vi sårade honom, men ändå gjorde han allt som stod i hans makt för att försona oss med honom. Hans ende Son befallde oss att försona oss med varandra. Vad kan vi göra för att församlingen ska bli en plats där man försonas?
DISKUSSION
Finns det någon du behöver försona dig med? Vad kan du göra för att ordna det?
Har någon ansträngt sig vid något tillfälle för att försonas med dig?
Hur gick det, hur kändes det?
Hur kan vår församling bli en plats för försoning?
FRÅGOR OM HUR NI KAN GÖRA DETTA
Vad gör vi redan för att främja försoning och helande?
Finns det delar i vår församlingskultur som behöver förändras för att ge utrymme åt mer försoning och helande?
Vad kan vi göra för att vår församling ska bli en plats där man försonas?
Vilka praktiska idéer kan vi genomföra före nästa styrelsemöte?
(Välj en eller två, antingen från förslagen här nedan eller från er egen diskussion.) FÖRSLAG PÅ VAD NI KAN GÖRA
Organisera en workshop om känsliga ämnen som har att göra med makt, som t.ex. kulturell mångfald, olika gruppers privilegier eller minoritetsgrupper.
Organisera ett samtalskafé med den lokala grupp som är under- representerad eller stigmatiserad i samhället. Ta reda på vad ni kan lära er om värderingar och försoning.
Organisera ett äktenskapsseminarium, förslagsvis runt ”Laugh your way to a better marriage” (Skratta dig till ett bättre äktenskap) med Mark Gungor. (Finns på Youtube).
Organisera en gudstjänstserie eller samtal om förlåtelse, försoning och helande. Vad innebär egentligen dessa begrepp?
Skapa en sårbarhetssabbat där medlemmarna kan lära sig hur de kan göra sig själva sårbara inför andra. Bjud in en talare för att diskutera skam och att skämma ut någon och hur man handskas med det.
43