Förslag till fortsatt forskning

Utifrån studiens resultat har flera intressanta frågor väckts kring psykisk ohälsa, kön, föräldraskap och förvärvsarbete.

Studiens resultat visar att föräldraskapet är ett skydd mot psykisk ohälsa för män men medför en ökad risk för kvinnor. Hur kommer detta sig? Varför skyddas män medan kvinnor belastas av föräldraskapet? Fungerar teorierna om rollackumulering och rollansträngning olika för män och kvinnor?

Som tidigare nämnt kontrollerar studien inte för effekten av fördelningen av hushållsarbete på psykisk ohälsa. Utifrån tidigare forskning så tycks kvinnan ta huvudansvaret för familjen och hushållet, och det skulle vara intressant att undersöka varför det ser ut så. Om det

huvudsakliga ansvaret över familjen och hushållet fortfarande ligger på kvinnor, vad gör det svårt för män att kunna dela detta ansvar? Vilka normer inom arbetslivet möjliggör och begränsar för män att kunna ta mer föräldraansvar, såsom att ta ut föräldrapenning och vabba?

Hur förhåller sig män till det “tredje skiftet”? Hur skiljer sig risken för psykisk ohälsa specifikt utifrån graden av jämställdhet inom relationer?

Ett annat intressant resultat som studien kommer fram till är att personer med utländsk

bakgrund har en ökad risk för psykisk ohälsa, både i prövningarna av frågeställningarna 1 och 2. Utifrån ett intersektionellt perspektiv skulle det vara intressant att undersöka varför just denna grupp har en ökad risk för psykisk ohälsa, och hur riskerna skiljer sig inom gruppen.

Referenslista

Agresti, A. och Finlay, B. (1997). Statistical Methods for the Social Sciences. 3:e upplagan.

Upper Saddle River, New Jersey: Prentice Hall

Bratberg, E., Dahl, S. och Risa, A. (2002). 'The Double Burden': Do Combinations of Career and Family Obligations Increase Sickness Absence Among Women? European Sociological Review, Vol. 18, Nr. 2, ss. 233–249. Hämtad 2020-11-12 från

http://www.jstor.org/stable/3559501

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e upplagan. Malmö: Liber.

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) (2012). Principles of Epidemiology.

Lesson 3: Measures of Risk. Section 5: Measures of Association. Hämtad 2020-11-29 från https://www.cdc.gov/csels/dsepd/ss1978/lesson3/section5.html

Connell, R.W. (2012). Gender, Health and Theory: Conceptualizing the Issue, in Local and World Perspective. Social Science and Medicine, Vol. 74, Nr. 11, ss. 1675–1683. Hämtad 2020-11-26 från

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953611003509?via%3Dihub

Edling, C., och Hedström, P. (2003) Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, U., Pettersson, P., Rydstedt, L. W. och Ekelund, E. (2019). Arbete, familjeliv och återhämtning: en explorativ studie om “tredje skiftet”. Arbetsmarknad & Arbetsliv. Vol. 25, Nr 3–4, ss. 89–107. Hämtad 2020-10-15 från https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/19670

European Social Survey (ESS) (2020). Metoder. Hämtad 2020-11-18 från https://www.europeansocialsurvey.org/about/country/sweden/methods.html

Folkhälsomyndigheten (2020a). Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2020. Hämtad 2020-10-14 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020/

Folkhälsomyndigheten (2020b). Beskrivning av indikatorer. Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2020. Hämtad 2020-11-16 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020/

Folkhälsomyndigheten (2020c). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2020-10-14 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/

Folkhälsomyndigheten (2020d). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 2020-12-11 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten (2020e). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 2020-11-26 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Freese, J. och Long, J. S. (2006). Regression Models for Categorical Dependent Variables using Stata. College Station, Texas: Stata Press.

Försäkringskassan (2018). Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018. Hämtad 2020-10-15 från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d3d2d056-0ae7-46d9-b350-

ac87e4696f1c/uppfoljning-av-sjukfranvarons-utveckling-2018.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Försäkringskassan (2020). Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2020. Hämtad 2020-10-15 från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/974d1839-45b5-4f14-b0e1- 8ccb31cbf23d/svar-pa-regeringsuppdrag-rapport-uppfoljning-av-sjukfranvarons-utveckling-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Giddens, A. och Sutton, P.W. (2013). Sociologi. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Goode, W. (1960). A Theory of Role Strain. American Sociological Review, Vol. 25, Nr 4, ss.

483–496. Hämtad 2020-11-12 från http://www.jstor.org/stable/2092933

Hjerm, M. och Jyrwall, J. (2014). Till målsman. Den europeiska socialundersökningen 2014 (ESS7 Letters to respondents SE). Hämtad 2020-11-18 från

https://www.europeansocialsurvey.org/data/country.html?c=sweden

International Statistical Institute (ISI) (2010). Declaration of Professional Ethics. Hämtades 2020-12-08 från https://www.isi-web.org/about-isi/policies/professional-ethics/isi-declaration

Lindgren, S. Å. (2015). Michel Foucault och sanningens historia. I Månson P. (red.), Moderna samhällsteorier, Traditioner, riktningar, teoretiker. 9:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, ss.

347–372.

Mastekaasa, A. (2000). Parenthood, Gender and Sickness Absence. Social Science and Medicine, Vol. 50, Nr. 12, ss. 1827–1842. Hämtad 2020-11-12 från

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953699004207?via%3Dihub

Mastekaasa, A. (2013). Dependent Children and Women’s Sickness Absence in the EU Countries and Norway. European Societies. Vol. 15, Nr. 5, ss. 686–706. Hämtad 2020-11-12 från https://doi.org/10.1080/14616696.2012.721892

Nilsen, W., Skipstein, A., Østby, K.A. och Mykletun, A. (2017). Examination of the Double Burden Hypothesis - a Systematic Review of Work–family Conflict and Sickness Absence.

European Journal of Public Health, Vol. 27, Nr 3, ss. 465–471. Hämtad 2020-11-12 från https://academic.oup.com/eurpub/article/27/3/465/3806896

Osborne, J. W. (2015). Multinomial and Ordinal Logistic Regression. I: Best Practices in Logistic Regression. London: Sage Publications, Ltd. ss. 388–433. Hämtad 2020-12-18 från http://methods.sagepub.com/book/best-practices-in-logistic-regression//i2018.xml

Sachs-Ericsson, N och Ciarlo, J.A. (2000). Gender, Social Roles, and Mental Health: An Epidemiological Perspective. Sex Roles, Vol. 43, Nr. 9, ss. 605–628. Hämtad 2020-10-01 från https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1023/A:1007148407005

Seedat, S., Scott, K. M., Angermeyer, M. C., m.fl. (2009). Cross-National Associations Between Gender and Mental Disorders in the World Health Organization World Mental Health Surveys. Archives of General Psychiatry. Vol. 66, Nr. 7, ss. 785-795. Hämtad 2020-12-26 från https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/article-abstract/483115

Sieber, S. (1974). Toward a Theory of Role Accumulation. American Sociological Review, Vol. 39, Nr. 4, ss. 567–578. Hämtad 2020-11-12 från http://www.jstor.org/stable/2094422

Sperlich, S., Arnhold-Kerri, S., Siegrist, J., Siegfried och Geyer, S. (2013). The Mismatch Between High Effort and Low Reward in Household and Family Work Predicts Impaired Health Among Mothers. European Journal of Public Health, Vol. 23, Nr 5, ss. 893–898.

Hämtad 2020-12-26 från https://doi.org/10.1093/eurpub/cks134

Staland-Nyman, C., Alexanderson, K. och Hensing, G. (2008). Associations Between Strain in Domestic Work and Self-rated Health: A Study of Employed Women in Sweden.

Scandinavian Journal of Public Health, Vol. 36, ss. 21–27. Hämtad 2020-11-16 från https://www.jstor.org/stable/45149923?seq=5#metadata_info_tab_contents

Statistiska Centralbyrån (SCB) (2018). Ekonomisk jämställdhet långt borta i EU. Hämtad 2020-11-16 från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/ekonomisk-jamstalldhet-langt-borta-i-eu/

Statistiska Centralbyrån (SCB) (2019a). Män med yngre barn arbetar mer. Hämtad 2020-11-16 från

https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna- aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku--tema-arbetsmarknaden-under-2018-for-personer-som-hade-hemmaboende-barn-under-12-ar/

Statistiska Centralbyrån (SCB) (2019b). Obetalt arbete. Hämtad 2020-10-15 från

https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamn-fordelning-av-det-obetalda-hem--och-omsorgsarbetet/obetalt-arbete/#129910

Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020). Ersatta dagar för vård av barn 1974–2019. Hämtad 2020-11-16 från https://scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamn-fordelning-av- det-obetalda-hem--och-omsorgsarbetet/omsorg-om-barn/ersatta-dagar-for-vard-av-barn-19742019/

Tavakol, M., och Dennick, R. (2011). Making Sense of Cronbach’s Alpha. International Journal of Medical Education. Vol. 2, ss. 53–55. Hämtad 2020-11-16 från

https://www.ijme.net/archive/2/cronbachs-alpha/

Warhuus Smeby, K., och Brandth, B. (2013) Mellom hjem og barnehage: Likestilling i det tredje skiftet. Tidsskrift for kjønnsforskning, Vol. 37, Nr. 3–4, ss. 329–347. Hämtad 2020-10-20 från https://www-idunn-no.ezp.sub.su.se/tfk/2020-10-2013/03-

https://www-idunn-no.ezp.sub.su.se/tfk/2013/03-04/mellom_hjem_og_barnehage_likestilling_i_det_tredje_skiftet

World Health Organization (WHO) (2018). Mental Health: Strengthening our Response.

Hämtad 2020-11-11 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response

Åkerlind, I., Alexanderson, K., Hensing, G., Leijon, M. och Bjurulf, P. (1996). Sex Differences in Sickness Absence in Relation to Parental Status. Scandinavian Journal of Social Medicine, Vol. 24, ss. 27–35. Hämtad 2020-11-12 från

https://www-jstor-org.ezp.sub.su.se/stable/45140988