Tidigare forskning

Det har gjorts en hel del forskning på området psykisk ohälsa i relation till kön, föräldraskap och förvärvsarbete. Avsnittet redovisar några studier som har testat hypotesen om den dubbla bördan med fokus på roller kring förvärvsarbete och familj, och andra studier som har

undersökt mer specifikt hemarbetets påverkan, samt hur psykisk ohälsa kan uttrycka sig olika för män och kvinnor. Med detta avsnitt ges en överblick över olika resultat som tidigare forskning på området har genererat.

Studier som testar hypotesen om den dubbla bördan får blandade resultat. I en norsk studie undersöker Mastekaasa (2000) sambandet mellan sjukfrånvaro och antalet barn samt barnens ålder för att testa om flera roller från kombinationen av arbete och familj ger positiva

hälsoeffekter (rollackumulering) eller negativa hälsoeffekter (rollansträngning) för kvinnor.

Resultaten visar inget större stöd för någon av hypoteserna. Sambandet mellan kvinnors sjukfrånvaro och antalet barn samt barnens ålder är svagt. Studien kommer däremot fram till att civilstatus är lika starkt relaterat till sjukfrånvaro som förekomsten av barn i hushållet, och är därför en viktig parameter att inkludera i analysen. I en senare studie med data från 25 europeiska länder, finner dock Mastekaasa (2013) ett samband mellan gifta och

sammanboende kvinnor med barn och lägre sjukfrånvaro, och stödjer därmed teorin om rollackumulering.

En annan studie som testar hypotesen om den dubbla bördan är Bratberg, m.fl. (2002), som undersöker om sjukfrånvaron ökar bland norska kvinnor med kombinationen heltidsarbete och kvinnans arbetsbörda i hemmet. Kvinnans arbetsbörda i hemmet mäts genom antal barn i hushållet. I studien finner författarna att effekten av fler barn ökar risken för sjukfrånvaro för kvinnor vilket stödjer hypotesen om att den dubbla bördan har negativa hälsoeffekter. Ett positivt samband mellan föräldraskap och sjukfrånvaro för kvinnor, får även Åkerlind m.fl.

(1996) i en tidigare, svensk studie med liknande frågeställning.

En mer nutida studie är Nilsen m.fl. (2017), som studerar hypotesen om den dubbla bördan genom att sammanställa en systematisk överblick av longitudinella studier som undersöker sambandet mellan kön, upplevd arbete-familjekonflikt och sjukfrånvaro.

Arbete-familjekonflikt definieras i denna studie som en rollkonflikt där rollen man har inom arbetet

och rollen inom familjen inte är förenliga. Resultaten visar ett svagt positivt samband mellan arbete-familjekonflikt och sjukfrånvaro samt att kvinnor i större utsträckning än män upplever arbete-familjekonflikt.

Andra studier undersöker självskattad hälsa i relation till hushållsarbete och mäter

belastningen av hushållsarbete med modeller som används för att studera belastningen av förvärvsarbete (Staland-Nyman m.fl., 2008; Sperlich m.fl., 2013). En svensk studie av Staland-Nyman m.fl. (2008) undersöker hur upplevd spänning, till exempel en upplevelse av höga krav och låg kontroll, på grund av hushållsarbete kan relateras till självskattad hälsa.

Förvärvsarbetande kvinnor med hemmaboende barn upplever en negativ spänning i förhållande till hushållsarbete i större utsträckning än kvinnor utan barn (Staland-Nyman m.fl., 2008). Detta gäller oberoende om de studerade individerna är ensamboende eller sammanboende med en partner. Kvinnor utan barn men som lever med en partner upplever mer spänning än singelkvinnor utan barn. Studien visar även på ett samband mellan hög spänning, kopplat till hushållsarbete, och låg självskattad hälsa. Dessutom visar studien att upplevelsen av en mer jämställd arbetsfördelning i hemmet och nöjdhet med relationen är viktigt för den psykiska hälsan för kvinnor. Det verkar alltså som att förvärvsarbetande kvinnor med sammanboende partner, oavsett om de har barn eller ej, upplever särskilt stark spänning mellan hushållsarbete och förvärvsarbete, och att de även upplever nedsatt hälsa kopplat till detta.

En liknande tysk studie av Sperlich m.fl. (2013) undersöker också hushållsarbetets påverkan på mödrars självskattade hälsa. De undersöker särskilt hur hög ansträngning och låg belöning i hushållsarbetet påverkar den självskattade hälsan och finner att det finns ett samband med nedsatt upplevd hälsa.

Ytterligare två studier belyser hur kvinnors ansvar över hushållsarbetet, utöver de praktiska göromålen, även innebär ett ansvar över planering och organisering av hur detta arbete ska utföras (Warhuus Smeby och Brandth, 2013; Ericsson, m.fl., 2019). Utöver det avlönade arbetet på jobbet (första skiftet) och det oavlönade arbetet i hemmet (andra skiftet), finns även ett tredje skift som utgör planering och organisering av det andra skiftet. En norsk studie av Warhuus Smeby och Brandth (2013) undersöker hur uppdelningen av det tredje skiftet ser hur hos småbarnsföräldrar som båda heltidsarbetar och som anser sig jämställda i första och andra skiftet. Studien kommer fram till att mamman oftast har svårt att släppa på kontrollen

eftersom det kan få konsekvenser för barnet om pappan skulle misslyckas, men även

konsekvenser för mammans rykte och identitet. För att öka pappornas inflytande verkar pappaledighet främja en jämställd fördelning av det tredje skiftet.

Ericsson, m.fl. (2019) undersöker hur det tredje skiftet påverkar möjligheterna till

återhämtning hos arbetare på ett svenskt försäkringsbolag. Fokus i studien ligger främst på den externa återhämtningen, det vill säga den tid utanför arbetstid som möjliggör

återhämtning. Genom gruppintervjuer och dagboksstudier kommer författarna fram till resultatet att främst kvinnor med föräldraansvar i åldern 30 till 45 år upplever att de har huvudansvaret för det “tredje skiftet”. Särskilt ensamt ansvar för det tredje skiftet ger liten möjlighet till återhämtning samt en kvardröjande effekt under arbetsdagen. Studien beskriver dock inte männens upplevelser av ett tredje skift. Det är inte klarlagt om detta inte tas upp av männen i studien, eller om huruvida författarna helt enkelt väljer att fokusera endast på kvinnors upplevelser. Å andra sidan ger studien perspektiv på att det finns ytterligare en belastande roll som kommer i samband med arbete och familj, det vill säga det “tredje skiftet”, samt att detta kan påverka individens psykiska hälsa.

Ännu en studie på området som behandlar psykisk ohälsa, kön, föräldraskap och

förvärvsarbete visar att psykisk ohälsa kan se olika ut för män och kvinnor. Sachs-Ericsson och Ciarlo (2000) undersöker i en amerikansk studie hur olika sociala roller (civilstatus, föräldraskap och förvärvsarbete) påverkar personers psykiska hälsa. I studien definieras psykisk ohälsa utifrån ett stort antal specifika psykiatriska diagnoser, från bipolär sjukdom och depression till missbruk/-beroende av alkohol och/eller narkotika. Inga könsskillnader i förekomsten av psykisk ohälsa påvisas i studien, när de räknar in alla typer av psykiatriska diagnoser (15,3 procent för män och 17,3 procent för kvinnor). Däremot tenderar män och kvinnor att ha olika typer av psykisk ohälsa. Typiskt för kvinnor är depression, generaliserad ångest, panik och fobi. Typiskt för män är substansmissbruk och antisocialt beteende. Dessa könsskillnader styrks i en världsomfattande kohort-studie av Seedat m.fl. (2009). Sachs-Ericsson och Ciarlo (2000) visar även att risken för psykiatrisk sjukdom är lägre för personer som är anställda. Det finns också en minskad risk av ohälsa för gifta personer med barn, men samma effekt för gruppen ogifta personer med barn föreligger inte.