Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men ojämställdhet tar sig ändå i uttryck i arbetslivet och vardagen i övrigt. Oftast uttrycks ojämställdhet i termer om ekonomisk
ojämställdhet, en segregerad arbetsmarknad och så kallat “glastak”. Ytterligare en viktig, men kanske ibland bortglömd, aspekt av ojämställdhet är hälsan.
Enligt Folkhälsomyndighetens (2020a) årsrapport om Folkhälsans utveckling i Sverige har den självskattade hälsan, alltså både fysisk och psykisk hälsa, ökat mellan åren 2006 och 2018. Samtidigt har andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat under samma period (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Varför ökar andelen som uppger allmänt god hälsa, samtidigt som andelen med nedsatt psykiskt välmående ökar? Det kan dels bero på att fler upplever sin fysiska hälsa som bättre. Det kan också bero på att hälsan skiljer sig åt mellan grupper. Till exempel om man tittar på skillnaden i hälsa mellan män och kvinnor uppgav män bättre självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande än kvinnor, trots kortare
medellivslängd (Folkhälsomyndigheten, 2020a). År 2018 upplevde 17 procent av
befolkningen att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten, 2020c).
Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande var 20 procent, medan för män var andelen 14 procent (en skillnad som var statistiskt säkerställd). Resultaten visar att det finns könsskillnader i det psykiska välbefinnandet i Sverige, då psykisk ohälsa i större utsträckning drabbar kvinnor.
Könsskillnaderna i psykiskt välbefinnande visar sig särskilt tydliga på arbetsmarknaden.
Statistik från Försäkringskassan (2018) visar att kvinnor fortfarande är överrepresenterade i sjukfrånvaron, vilket gruppen kvinnor har varit sedan 1980-talet. År 2019 stod kvinnor för 71 procent av sjukfallen med psykiatriska sjukdomar (Försäkringskassan, 2020). Orsakerna till könsskillnaderna i sjukfrånvaron kan vara många. Försäkringskassan nämner dels den könssegregerade arbetsmarknaden, vilket medför olika arbetsvillkor för kvinnor och män.
Arbete kan å ena sidan bidra till arbetsrelaterade psykiska besvär som leder till sjukskrivningar, å andra sidan är risken för psykisk ohälsa stor för gruppen arbetslösa (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Att förvärvsarbeta kan därmed ses som antingen en riskfaktor eller en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa.
Försäkringskassan nämner också att orsakerna till könsskillnaderna i sjukfrånvaron kan vara den dubbla arbetsbördan som förstärks i samband med att par skaffar barn
(Försäkringskassan, 2018). Kvinnor med barn arbetar deltid i större utsträckning än män med barn. Under 2018 arbetade 34,6 procent av de sysselsatta kvinnor som har barn under 12 år deltid, medan 8,9 procent av motsvarande gruppen män arbetade deltid (SCB, 2019a). Alltså verkar det vara kvinnor som tar denna dubbla arbetsbörda eftersom de både arbetar och i större utsträckning än män är hemma med yngre barn. Dessutom visar statistik att kvinnor tar ut en större andel av föräldrapenningen och tar det huvudsakliga ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet (SCB, 2019b, 2020). Den dubbla arbetsbördan med ansvar för både hem och förvärvsarbete verkar bidra till att kvinnor har högre sjukfrånvaro och mår sämre än män.
Denna studie avser att undersöka om psykisk ohälsa drabbar män och kvinnor olika beroende på om de har barn eller ej, samt om förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa snarare än att vara en riskfaktor. Studien förväntas bidra till kunskapsområdet jämställdhet inom arbetslivet, genom att visa på att jämställdhet inte enbart handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen. Studien vill belysa hur ojämställdhet kan påverka den psykiska hälsan som särskilt drabbar kvinnor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur effekterna av föräldraskap och förvärvsarbete påverkar risken för psykisk ohälsa hos män och kvinnor. Frågeställningarna lyder:
1. Straffar det sig mera för kvinnor att ha barn än vad det straffar sig för män att ha barn, när det gäller effekterna av kombinationen av kön och föräldraskap på psykisk ohälsa?
2. Är förvärvsarbete en större skyddsfaktor mot psykisk ohälsa för män än för kvinnor?
1.2 Avgränsning
Eftersom denna studie undersöker effekterna av kön, föräldraskap och förvärvsarbete på risken för psykisk ohälsa kommer en avgränsning att göras utifrån individernas ålder. Studien kommer att undersöka individer mellan åldrarna 19 till 65 eftersom det är denna grupp individer som är i arbetsför ålder och vanligtvis har hemmaboende barn. Att inkludera alla åldrar i undersökningen kan ge felaktiga resultat då individer under 19 år troligtvis går i
och förvärvsarbete skattas pålitligt för dessa individer. Den data som återstår är representativ för den population vi vill studera, trots att nära en tredjedel av urvalet exkluderas.
1.3 Begreppsdefinitioner
1.3.1 Psykisk ohälsa
WHO:s (2018) definition av hälsa avser en individs möjlighet att påverka sin situation, klara av påfrestningar och bidra till samhället. Psykisk hälsa är en del av människans totala hälsa och mer än bara frånvaron av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innebär både självrapporterade psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, samt psykiska sjukdomar, som till exempel depression eller ångestsyndrom (Folkhälsomyndigheten, 2020e). Psykiska besvär beskrivs som mer ihållande besvär än tillfälliga känsloyttringar och kan påverka personens funktionsförmåga. I denna studie kommer vi mäta psykisk ohälsa i form av den självskattade upplevelsen och frekvensen av psykiska besvär. Att uppleva ett eller flera specifika psykiska besvär kan visa på psykisk ohälsa.
1.3.2 Förvärvsarbete
Förvärvsarbete innefattar i denna studie alla typer av betalt arbete såsom att vara anställd, företagare eller annan betald sysselsättning, och inkluderar deltid och tillfälliga arbeten.
Personer som tillfälligt är borta från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller föräldraledighet räknas också som förvärvsarbetande.
1.3.3 Föräldraskap
I denna studie kommer begreppet föräldraskap innebära att man har barn i hushållet. Att ha barn i hushållet betyder inte nödvändigtvis att man är biologisk eller juridisk förälder till barnet, men att man har ett ansvar över barn som bor i hushållet.
1.3.4 Kön
Begreppet kön definieras i denna studie som en binär uppdelning av kategorierna man eller kvinna. Kön syftar då främst på biologiskt kön och inte könsidentitet. I teorin kommer kön diskuteras i termer av en binär uppdelning som grundar sig i både biologiska och sociala faktorer.