4. Resultat och analys
4.1 Frågeställning 1
Tabell 4: Deskriptiv data, korstabell med index och kombinationsvariabeln.
Tabell 4 visar fördelningen av individer utifrån de olika indexkategorierna och
kombinationsvariabeln kön och föräldraskap. Tabellen visar att de flesta befinner sig i kategorin inga psykiska besvär (608 individer), samt att undergrupperna inom kategorin med svåra psykiska besvär är små, framförallt män med barn. Vi bedömer dock att grupperna inte är för små för att multivariata analyser ska kunna bedrivas.
I ndex på psykisk
psykiska besvär 105 61 89 88 343
Svåra psykiska
besvär 68 36 94 86 284
Total 353 258 333 291 1 235
Kombinationsvariabel kön och föräldraskap
Tabell 5: Multinomial logistisk regressionsanalys, modell 1 och 2.
4.1.1 Modell 1
Modell 1 i tabell 5 visar en multinomial logistisk regression med index för psykisk ohälsa som en tre-värdes-kategorisk, beroende variabel och oberoende kombinationsvariabel kön och föräldraskap med hela urvalsgruppen som innefattar både män och kvinnor. I tabellen
presenteras både logit- och RRR-koefficienter. Pseudo-R2 uppgår till 0,0153, vilket innebär att kombinationsvariabeln inte stärker modellen särskilt mycket.
Inom kategorin lätta till måttliga psykiska besvär i utfallsvariabeln är koefficienten för gruppen män med barn signifikant på 5 procent risknivå. Logit-koefficienten för män med barn är negativ, vilket betyder att män med barn har en lägre risk att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär än vad referenskategorin män utan barn har. Den relativa risken (RRR) minskar med 35 procent för män med barn jämfört med referenskategorin. För
Logit RRR Logit RRR Logit RRR Logit RRR
Kön och föräldraskap Man utan barn (referens)
Man med barn -0,432* 0,650* -0,524* 0,592* -0,246 0,782 -0,092 0,912 Kvinna utan barn 0,017 1,017 0,506* 1,659* 0,102 1,108 0,665** 1,944**
Kvinna med barn 0,254 1,289 0,666** 1,946** 0,429* 1,536* 1,099** 3,000**
Ålder -0,013* 0,987* -0,01 0,99
Ensamhushåll 0,385* 1,469* 0,916** 2,498**
Utbildningslängd 0,005 0,995 -0,025 0,975
Utländsk bakgrund 0,391* 1,428* 0,638** 1,893**
Intercept -0,539** 0,583** -0,973** 0,378** 0,592 0,553 -1,832** 0,160**
Pseudo-R2
* Signifikant på 0,05 nivå | ** Signifikant på 0,01 nivå
0,0153 0,0395
1 235 1 227
risken för kvinnor utan barn att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär är ungefär samma som för referensgruppen. För kvinnor med barn är logit-koefficienten positiv, vilket innebär att de har högre risk att hamna inom kategorin lätta till måttliga psykiska besvär än referenskategorin män utan barn, RRR visar 29 procent högre risk för kvinnor med barn.
Koefficienterna för kvinnor utan barn och kvinnor med barn är däremot inte statistiskt signifikanta.
I kategorin svåra psykiska besvär är alla koefficienter signifikanta på 5 eller 1 procent risknivå. Koefficienterna för grupperna kvinnor utan barn och kvinnor med barn är positiva vilket innebär att risken för att befinna sig i kategorin svåra psykiska besvär, jämfört med referenskategorin inga psykiska besvär, ökar för kvinnor jämfört med referensgruppen män utan barn. Det skiljer sig endast marginellt mellan kvinnor utan barn och kvinnor med barns koefficienter. Risken (RRR) för kvinnor utan barn är 66 procent högre och för kvinnor med barn är risken 95 procent högre.
Kvinnor – i synnerhet kvinnor med barn – har alltså högre risk att hamna i kategorin svåra psykiska besvär (än inga psykiska besvär) jämfört med män både med och utan barn. Män med barn har däremot en lägre risk än referenskategorin män utan barn att hamna i kategorin svåra psykiska besvär, ungefär 40 procent lägre risk (RRR). Den dubbla bördan tycks alltså inte uppkomma för män – eller i vart fall inte medföra risker för högre grad av psykisk ohälsa om den dubbla bördan uppkommer. Inom denna grupp bör dock noteras att det endast finns 36 individer (se tabell 4). För kvinnor verkar däremot kön vara en större riskfaktor än vad föräldraskap är, så till den grad att kvinnors risker för nedsatt hälsa överlag är högre än vad männens är (delvis oavsett om de har barn eller ej).
4.1.2 Modell 2
Modell 2 i tabell 5 visar även en multinomial logistisk regression med index för psykisk ohälsa som en tre-värdes-kategorisk, beroende variabel och oberoende kombinationsvariabel kön och föräldraskap, med kontrollvariabler ålder, ensamhushåll, utbildningslängd och utländsk bakgrund, med hela urvalsgruppen som innefattar både män och kvinnor. I tabellen presenteras både logit- och RRR-koefficienter.
Pseudo-R2 ökar från 0,0153 till 0,0395 när kontrollvariablerna inkluderas i modellen.
Kontrollvariablerna ökar förklaringsgraden jämfört med att bara känna till interceptet, men pseudo-R2 är dock fortfarande lågt.
När kontrollvariablerna inkluderas i modell 2 ökar värdena på de statistiskt signifikanta koefficienterna i både kategorin lätta till måttliga psykiska besvär och kategorin svåra
psykiska besvär. Sambanden mellan psykisk ohälsa samt kön och föräldraskap stärks alltså för kvinnor, främst vid kategorin svåra psykiska besvär, när man tar med kontrollvariablerna.
Liksom i modell 1 har män med barn fortfarande en lägre risk att hamna i någon av
kategorierna lätta till måttliga psykiska besvär (22 procent lägre) och svåra psykiska besvär (9 procent lägre) än referenskategorin män utan barn. Den dubbla bördan, i den mån den
uppkommer även för män med barn, drabbar därmed inte denna grupp åtminstone vad gäller risken för psykisk ohälsa. Koefficienterna för män med barn är däremot inte längre statistiskt signifikanta när kontrollvariablerna inkluderas.
I modell 2 ökar risken för kvinnor, med och utan barn, att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär och svåra psykiska besvär (än inga psykiska besvär), jämfört med
referenskategorin män utan barn. För kvinnor med barn i kategorin svåra psykiska besvär är ökningen i risk som störst – från 95 procent högre risk i modell 1 till 200 procent högre risk i modell 2, jämfört med referenskategorin. Kvinnor utan barn har inte lika stor ökning som kvinnor med barn, i modell 2 jämfört med modell 1. I kategorin svåra psykiska besvär ökar risken från 65 procent högre risk i modell 1, till 94 procent högre risk i modell 2. Kvinnor med och utan barn har en högre risk än män med och utan barn. Det verkar därmed som att kvinnor riskerar att drabbas negativt av den dubbla bördan.
De kontrollvariabler som också har en effekt på risken för ökad psykisk ohälsa verkar vara ensamhushåll och utländsk bakgrund. Att leva utan partner i hushållet ökar risken för att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär med 47 procent, och kategorin svåra psykiska besvär med 150 procent, jämfört med att hamna i kategorin inga psykiska besvär.
Risken ökar även för personer med utländsk bakgrund, 43 procent högre risk för lätta till måttliga psykiska besvär och 89 procent högre risk för svåra psykiska besvär, jämfört med att hamna i kategorin inga psykiska besvär. Resultaten för dessa är även statistiskt signifikanta.