Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Ht 2020
Handledare: Eero Carroll
Dubbel börda eller delad börda?
En kvantitativ studie om föräldraskapets och förvärvsarbetets effekter på psykisk ohälsa bland män och kvinnor
Emma Mikaelsson och Sofie Bartak Annerskog
Sammanfattning
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder drabbas fortfarande kvinnor av psykisk ohälsa i större utsträckning än män. På arbetsmarknaden visar sig detta genom kvinnors högre grad av sjukfrånvaro. Det kan finnas olika förklaringar till dessa könsskillnader. Tidigare studier föreslår teorier om hur flera sociala roller antingen kan skapa rollansträngningar och negativt påverka den psykiska hälsan, eller skapa så kallad rollackumulering och påverka den psykiska hälsan positivt. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risken för psykisk ohälsa mellan män och kvinnor med och utan barn. Vi undersöker även om förvärvsarbete kan ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa, samt om denna effekt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Vi hoppas kunna bidra till forskningsfältet jämställdhet inom arbetslivet genom att belysa att
ojämställdhet inte bara handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen utan också om skillnader i psykisk ohälsa, vilket i större utsträckning drabbar kvinnor.
Studien använder data från en europeisk surveyundersökning från 2014 där personer boende i Sverige i arbetsför ålder ingår. Ett index på psykisk ohälsa konstrueras utifrån självskattade mått för att undersöka utfallet av risken för psykisk ohälsa utifrån
oberoende kombinationsvariabeln Kön och föräldraskap samt den oberoende variabeln förvärvsarbete. Den kvantitativa metod som används för att besvara studiens
frågeställningar är multinomial logistisk regression och analys sker först med hela urvalet och sedan i två urval uppdelade för män och kvinnor.
Resultaten visar att kvinnor med och utan barn tenderar att ha större risk för psykisk ohälsa än män utan barn. Män med barn kan däremot ha en minskad risk för psykisk ohälsa jämfört med män utan barn. Vidare visar studiens resultat att förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa för både män och kvinnor.
Nyckelord
Dubbla bördan, rollansträngning, rollackumulering, psykisk ohälsa, föräldraskap, förvärvsarbete, könsroller, jämställdhet
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Avgränsning ... 2
1.3 Begreppsdefinitioner ... 3
1.3.1 Psykisk ohälsa ... 3
1.3.2 Förvärvsarbete ... 3
1.3.3 Föräldraskap ... 3
1.3.4 Kön ... 3
2. Teori och tidigare forskning ... 4
2.1 Teori ... 4
2.1.1 Den dubbla bördan, rollansträngning och rollackumulering ... 4
2.1.2 Sociologiska teorier om kön ... 5
2.1.3 Foucault och diskursen om vansinnet ... 6
2.2 Tidigare forskning ... 7
2.3 Hypoteser ... 10
3. Metod och data ... 11
3.1 Datamaterial ... 11
3.2 Bortfall ... 11
3.3 Variabler ... 12
3.3.1 Beroende variabel - psykisk ohälsa ... 13
3.3.2 Oberoende variabler ... 14
3.3.3 Kontrollvariabler ... 16
3.4 Urvalsgrupper ... 17
3.5 Analysmetod ... 17
3.5.1 Multinomial logistisk regression ... 18
3.6 Etiska reflektioner ... 19
3.7 Metoddiskussion ... 20
4. Resultat och analys ... 21
4.1 Frågeställning 1 ... 21
4.1.1 Modell 1 ... 22
4.1.2 Modell 2 ... 23
4.2 Frågeställning 2 ... 25
4.2.1 Modell 3 ... 25
5. Diskussion ... 27
5.1 Slutsatser ... 27
5.2 Kritisk reflektion ... 30
5.3 Förslag till fortsatt forskning ... 31
Referenslista ... 32
1. Inledning
Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men ojämställdhet tar sig ändå i uttryck i arbetslivet och vardagen i övrigt. Oftast uttrycks ojämställdhet i termer om ekonomisk
ojämställdhet, en segregerad arbetsmarknad och så kallat “glastak”. Ytterligare en viktig, men kanske ibland bortglömd, aspekt av ojämställdhet är hälsan.
Enligt Folkhälsomyndighetens (2020a) årsrapport om Folkhälsans utveckling i Sverige har den självskattade hälsan, alltså både fysisk och psykisk hälsa, ökat mellan åren 2006 och 2018. Samtidigt har andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat under samma period (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Varför ökar andelen som uppger allmänt god hälsa, samtidigt som andelen med nedsatt psykiskt välmående ökar? Det kan dels bero på att fler upplever sin fysiska hälsa som bättre. Det kan också bero på att hälsan skiljer sig åt mellan grupper. Till exempel om man tittar på skillnaden i hälsa mellan män och kvinnor uppgav män bättre självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande än kvinnor, trots kortare
medellivslängd (Folkhälsomyndigheten, 2020a). År 2018 upplevde 17 procent av
befolkningen att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten, 2020c).
Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande var 20 procent, medan för män var andelen 14 procent (en skillnad som var statistiskt säkerställd). Resultaten visar att det finns könsskillnader i det psykiska välbefinnandet i Sverige, då psykisk ohälsa i större utsträckning drabbar kvinnor.
Könsskillnaderna i psykiskt välbefinnande visar sig särskilt tydliga på arbetsmarknaden.
Statistik från Försäkringskassan (2018) visar att kvinnor fortfarande är överrepresenterade i sjukfrånvaron, vilket gruppen kvinnor har varit sedan 1980-talet. År 2019 stod kvinnor för 71 procent av sjukfallen med psykiatriska sjukdomar (Försäkringskassan, 2020). Orsakerna till könsskillnaderna i sjukfrånvaron kan vara många. Försäkringskassan nämner dels den könssegregerade arbetsmarknaden, vilket medför olika arbetsvillkor för kvinnor och män.
Arbete kan å ena sidan bidra till arbetsrelaterade psykiska besvär som leder till sjukskrivningar, å andra sidan är risken för psykisk ohälsa stor för gruppen arbetslösa (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Att förvärvsarbeta kan därmed ses som antingen en riskfaktor eller en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa.
Försäkringskassan nämner också att orsakerna till könsskillnaderna i sjukfrånvaron kan vara den dubbla arbetsbördan som förstärks i samband med att par skaffar barn
(Försäkringskassan, 2018). Kvinnor med barn arbetar deltid i större utsträckning än män med barn. Under 2018 arbetade 34,6 procent av de sysselsatta kvinnor som har barn under 12 år deltid, medan 8,9 procent av motsvarande gruppen män arbetade deltid (SCB, 2019a). Alltså verkar det vara kvinnor som tar denna dubbla arbetsbörda eftersom de både arbetar och i större utsträckning än män är hemma med yngre barn. Dessutom visar statistik att kvinnor tar ut en större andel av föräldrapenningen och tar det huvudsakliga ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet (SCB, 2019b, 2020). Den dubbla arbetsbördan med ansvar för både hem och förvärvsarbete verkar bidra till att kvinnor har högre sjukfrånvaro och mår sämre än män.
Denna studie avser att undersöka om psykisk ohälsa drabbar män och kvinnor olika beroende på om de har barn eller ej, samt om förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa snarare än att vara en riskfaktor. Studien förväntas bidra till kunskapsområdet jämställdhet inom arbetslivet, genom att visa på att jämställdhet inte enbart handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen. Studien vill belysa hur ojämställdhet kan påverka den psykiska hälsan som särskilt drabbar kvinnor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur effekterna av föräldraskap och förvärvsarbete påverkar risken för psykisk ohälsa hos män och kvinnor. Frågeställningarna lyder:
1. Straffar det sig mera för kvinnor att ha barn än vad det straffar sig för män att ha barn, när det gäller effekterna av kombinationen av kön och föräldraskap på psykisk ohälsa?
2. Är förvärvsarbete en större skyddsfaktor mot psykisk ohälsa för män än för kvinnor?
1.2 Avgränsning
Eftersom denna studie undersöker effekterna av kön, föräldraskap och förvärvsarbete på risken för psykisk ohälsa kommer en avgränsning att göras utifrån individernas ålder. Studien kommer att undersöka individer mellan åldrarna 19 till 65 eftersom det är denna grupp individer som är i arbetsför ålder och vanligtvis har hemmaboende barn. Att inkludera alla åldrar i undersökningen kan ge felaktiga resultat då individer under 19 år troligtvis går i
och förvärvsarbete skattas pålitligt för dessa individer. Den data som återstår är representativ för den population vi vill studera, trots att nära en tredjedel av urvalet exkluderas.
1.3 Begreppsdefinitioner
1.3.1 Psykisk ohälsa
WHO:s (2018) definition av hälsa avser en individs möjlighet att påverka sin situation, klara av påfrestningar och bidra till samhället. Psykisk hälsa är en del av människans totala hälsa och mer än bara frånvaron av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innebär både självrapporterade psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, samt psykiska sjukdomar, som till exempel depression eller ångestsyndrom (Folkhälsomyndigheten, 2020e). Psykiska besvär beskrivs som mer ihållande besvär än tillfälliga känsloyttringar och kan påverka personens funktionsförmåga. I denna studie kommer vi mäta psykisk ohälsa i form av den självskattade upplevelsen och frekvensen av psykiska besvär. Att uppleva ett eller flera specifika psykiska besvär kan visa på psykisk ohälsa.
1.3.2 Förvärvsarbete
Förvärvsarbete innefattar i denna studie alla typer av betalt arbete såsom att vara anställd, företagare eller annan betald sysselsättning, och inkluderar deltid och tillfälliga arbeten.
Personer som tillfälligt är borta från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller föräldraledighet räknas också som förvärvsarbetande.
1.3.3 Föräldraskap
I denna studie kommer begreppet föräldraskap innebära att man har barn i hushållet. Att ha barn i hushållet betyder inte nödvändigtvis att man är biologisk eller juridisk förälder till barnet, men att man har ett ansvar över barn som bor i hushållet.
1.3.4 Kön
Begreppet kön definieras i denna studie som en binär uppdelning av kategorierna man eller kvinna. Kön syftar då främst på biologiskt kön och inte könsidentitet. I teorin kommer kön diskuteras i termer av en binär uppdelning som grundar sig i både biologiska och sociala faktorer.
2. Teori och tidigare forskning
Avsnittet inleds med en beskrivning av teori som handlar om begreppen den dubbla bördan, rollansträngning, rollackumulering samt en sociologisk syn på kön och psykisk ohälsa. Under tidigare forskning beskrivs studier som knyter an till vår forskningsfråga vilket slutligen mynnar ut i två hypoteser.
2.1 Teori
För att förklara varför kvinnor i högre utsträckning drabbas av psykisk ohälsa, används i studien tre teoretiska utgångspunkter. Dessa är hypotesen om den dubbla bördan tillsammans med rollansträngningsteorin och rollackumuleringsteorin, en sociologisk syn på könsroller och könsrelationer samt Michel Foucaults teori om vansinnets diskurs.
2.1.1 Den dubbla bördan, rollansträngning och rollackumulering Hypotesen om den dubbla bördan, “the double burden hypothesis”, syftar på att när personer antar flera olika roller samtidigt, som till exempel att förvärvsarbeta och vara förälder, kan det ha negativa hälsoeffekter och leda till ökad risk för sjukfrånvaro (Nilsen m.fl., 2017). Detta gäller främst förvärvsarbetande kvinnor som också tar huvudansvaret för hushållet och omsorgen om barn, den så kallade dubbla bördan (Bratberg m.fl., 2002). Teorin grundar sig i rollansträngningsteorin (Goode, 1960), som utgår ifrån att institutioner, såsom familjen, baseras på roller med givna skyldigheter och normer som ska uppfyllas. Eftersom olika roller ställer olika krav försvåras möjligheterna att kunna uppfylla dessa roller, då uppstår
rollansträngning (”role strains”). Exempel på orsaker till rollansträngning är
rollöverbelastning (”role overload”), att man har för många roller att uppfylla, eller rollkonflikter (”role conflicts”), att olika roller innebär motstridiga krav och skyldigheter (Mastekaasa, 2000).
Grundtanken i teorin om den dubbla bördan, att flera roller skapar rollansträngningar, kan dock kritiseras. Teorin om rollackumulering, ”role accumulation” (Seiber, 1974), utgår istället ifrån det motsatta, att flera roller snarare kan ha positiva effekter för individen. Att inneha flera roller kan medföra mer resurser, högre social status och social trygghet. Att kvinnor, till
många kvinnor önskade inta fler roller än den att ta hand om barn och hushåll. På detta sätt kunde kvinnor utöka sina roller genom att också lönearbeta, och därmed utöka sina resurser, sociala status och sociala trygghet.
Teorier kring den dubbla bördans betydelse kan därmed innefatta två hypoteser. Den ena utgår ifrån att flera olika roller ger negativa effekter för individen (rollansträngning), medan den andra hypotesen utgår ifrån att flera roller ger positiva effekter för individen
(rollackumulering). Tidigare studier testar hypoteserna med skilda resultat. Avsnittet 2.2 Tidigare forskning behandlar detta närmare.
2.1.2 Sociologiska teorier om kön
Den sociologiska synen på kön utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, i kontrast till en biologistisk syn (Giddens och Sutton, 2013, 410). Den socialkonstruktivistiska idén om kön utgår från att kategorier av manligt och kvinnligt rör sig på en glidande skala och att könsroller skapas och reproduceras i mötet med andra människor (Giddens och Sutton, 2013, 410). Den biologistiska synen beskrivs ofta som essentialistisk då män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper baserat på deras biologiska kön (Giddens och Sutton, 2013, 410).
Könssocialisation (Giddens och Sutton, 2013, 412–413) är ett begrepp som handlar om att könsroller är något som en individ lärs in i av omgivningen. Teorin skiljer på kön och genus där kön är något man föds med och genus är det sociala könet som utvecklas under personens liv. Olika sociala normer och förväntningar internaliseras hos individen under
socialisationsprocessen. Könsskillnader kan därmed sägas vara kulturellt betingade snarare än biologiskt orsakade. Socialisationsteorin kritiseras för att vara deterministisk av R.W. Connell (Giddens och Sutton, 2013, 413), som menar att genus inte bestäms av socialisationen, utan att personer oavsett kön i viss mån kan välja att använda både manliga och kvinnliga attribut.
Connells teori är inriktad på könsrelationer, hur den sociala interaktionen mellan män och kvinnor formas och skapar mönster. Två begrepp som Connell använder för att beskriva hur könsrelationer är strukturerade och genomsyrar samhället är genusregim och genusordning (Connell, 2012). Genusregimbegreppet avser strukturen av könsrelationer inom institutioner, såsom utbildningssystemet, på arbetet, inom familjen eller staten. Genusordning avser strukturen av könsrelationer inom ett visst samhälle. Enligt Connell utgörs samhällets genusordning av tre områden där könsrelationer konstitueras och villkoras: arbete, makt och katexis (Giddens och Sutton, 2013, 415). Arbete syftar till den ojämlika arbetsdelningen som finns både i hemmet och på arbetsmarknaden. Makt utgör den auktoritet som finns inbyggd i
sociala relationer inom olika samhällsinstitutioner, som staten, familjen och militären. Katexis syftar på dynamiken inom de personliga, känslomässiga och sexuella relationerna, exempelvis äktenskap och sexualitet. Könsrelationer menar Connell är inte fasta utan en aktiv, historisk process. Genusordning och genusregimer förändras således över tid.
2.1.3 Foucault och diskursen om vansinnet
För att sätta begreppet psykisk ohälsa i en sociologisk kontext använder vi oss av Michel Foucaults skildring av synen på vansinnet. Det gör att vi kan förstå hur begreppet används idag och hur kunskap och sanning skiftar från tid till annan. Vi kan även förstå hur psykisk ohälsa kan skapa ojämlika maktrelationer, då det fortfarande kan innebära att man hamnar i ett maktunderläge socialt om man drabbats av psykisk ohälsa.
Foucaults begrepp diskurs ger ett teoretiskt perspektiv på hur kunskap och sanning är historiskt och kulturellt relativt (Lindgren, 2015, 355). Diskurs är nämligen det ramverk för vad och hur man kan tala om någonting. Begrepp, teorier och teser skapar föreställningar om någonting som blir till sanning eller kunskap inom en viss historisk och kulturell period (Lindgren, 2015, 352). Ett exempel på en sådan diskurs, menar Foucault, är diskursen om vansinnet. I Vansinnets historia under den klassiska epoken från 1961 (Lindgren, 2015, 351) beskriver Foucault hur de så kallat vansinniga, som under 1600-talet i Europa kategoriserades och spärrades in tillsammans med tiggare, prostituerade, rövare och övriga avvikare, under 1700-talet plötsligt skildes åt från övriga avvikande grupper. Vid slutet av 1700-talet institutionaliserades de vansinniga och förpassades till mentalsjukhus, eftersom vansinnet ansågs grunda sig i ett moraliskt fel som skulle behandlas på institutionerna. I enlighet med den rådande positivistiska vetenskapssynen skulle de vansinniga studeras genom observation och klassifikation. Ur denna grund uppstod senare psykiatrin som en egen vetenskap, enligt Foucault (Lindgren, 2015, 351), och förnuftet blev en kontrast till vansinnet, genom att vetenskapen hade makten att korrigera och normalisera det som ansågs avvikande. De vansinniga blev juridiskt omyndigförklarade och till studieobjekt för vetenskapens bedömning, de hamnade i ett maktunderläge gentemot läkarna och vetenskapsmännen.
Foucault är kritisk till denna uppdelning och menar att den sneda maktfördelningen försätter människor i ofrihet och tvingar den som anses vara sjuk i ett underläge och utanförskap.
Vansinnet kan alltså ses som ett exempel på hur diskursen formar vad som anses vara kunskap och sanning för en viss historisk och kulturell period. Idag talar vi inte längre om vansinne,
men psykiatrin som vetenskapsfält existerar fortfarande, med den kunskap från dagens diskurs om psykisk sjukdom, som bär spår av historien.
2.2 Tidigare forskning
Det har gjorts en hel del forskning på området psykisk ohälsa i relation till kön, föräldraskap och förvärvsarbete. Avsnittet redovisar några studier som har testat hypotesen om den dubbla bördan med fokus på roller kring förvärvsarbete och familj, och andra studier som har
undersökt mer specifikt hemarbetets påverkan, samt hur psykisk ohälsa kan uttrycka sig olika för män och kvinnor. Med detta avsnitt ges en överblick över olika resultat som tidigare forskning på området har genererat.
Studier som testar hypotesen om den dubbla bördan får blandade resultat. I en norsk studie undersöker Mastekaasa (2000) sambandet mellan sjukfrånvaro och antalet barn samt barnens ålder för att testa om flera roller från kombinationen av arbete och familj ger positiva
hälsoeffekter (rollackumulering) eller negativa hälsoeffekter (rollansträngning) för kvinnor.
Resultaten visar inget större stöd för någon av hypoteserna. Sambandet mellan kvinnors sjukfrånvaro och antalet barn samt barnens ålder är svagt. Studien kommer däremot fram till att civilstatus är lika starkt relaterat till sjukfrånvaro som förekomsten av barn i hushållet, och är därför en viktig parameter att inkludera i analysen. I en senare studie med data från 25 europeiska länder, finner dock Mastekaasa (2013) ett samband mellan gifta och
sammanboende kvinnor med barn och lägre sjukfrånvaro, och stödjer därmed teorin om rollackumulering.
En annan studie som testar hypotesen om den dubbla bördan är Bratberg, m.fl. (2002), som undersöker om sjukfrånvaron ökar bland norska kvinnor med kombinationen heltidsarbete och kvinnans arbetsbörda i hemmet. Kvinnans arbetsbörda i hemmet mäts genom antal barn i hushållet. I studien finner författarna att effekten av fler barn ökar risken för sjukfrånvaro för kvinnor vilket stödjer hypotesen om att den dubbla bördan har negativa hälsoeffekter. Ett positivt samband mellan föräldraskap och sjukfrånvaro för kvinnor, får även Åkerlind m.fl.
(1996) i en tidigare, svensk studie med liknande frågeställning.
En mer nutida studie är Nilsen m.fl. (2017), som studerar hypotesen om den dubbla bördan genom att sammanställa en systematisk överblick av longitudinella studier som undersöker sambandet mellan kön, upplevd arbete-familjekonflikt och sjukfrånvaro. Arbete-
familjekonflikt definieras i denna studie som en rollkonflikt där rollen man har inom arbetet
och rollen inom familjen inte är förenliga. Resultaten visar ett svagt positivt samband mellan arbete-familjekonflikt och sjukfrånvaro samt att kvinnor i större utsträckning än män upplever arbete-familjekonflikt.
Andra studier undersöker självskattad hälsa i relation till hushållsarbete och mäter
belastningen av hushållsarbete med modeller som används för att studera belastningen av förvärvsarbete (Staland-Nyman m.fl., 2008; Sperlich m.fl., 2013). En svensk studie av Staland-Nyman m.fl. (2008) undersöker hur upplevd spänning, till exempel en upplevelse av höga krav och låg kontroll, på grund av hushållsarbete kan relateras till självskattad hälsa.
Förvärvsarbetande kvinnor med hemmaboende barn upplever en negativ spänning i förhållande till hushållsarbete i större utsträckning än kvinnor utan barn (Staland-Nyman m.fl., 2008). Detta gäller oberoende om de studerade individerna är ensamboende eller sammanboende med en partner. Kvinnor utan barn men som lever med en partner upplever mer spänning än singelkvinnor utan barn. Studien visar även på ett samband mellan hög spänning, kopplat till hushållsarbete, och låg självskattad hälsa. Dessutom visar studien att upplevelsen av en mer jämställd arbetsfördelning i hemmet och nöjdhet med relationen är viktigt för den psykiska hälsan för kvinnor. Det verkar alltså som att förvärvsarbetande kvinnor med sammanboende partner, oavsett om de har barn eller ej, upplever särskilt stark spänning mellan hushållsarbete och förvärvsarbete, och att de även upplever nedsatt hälsa kopplat till detta.
En liknande tysk studie av Sperlich m.fl. (2013) undersöker också hushållsarbetets påverkan på mödrars självskattade hälsa. De undersöker särskilt hur hög ansträngning och låg belöning i hushållsarbetet påverkar den självskattade hälsan och finner att det finns ett samband med nedsatt upplevd hälsa.
Ytterligare två studier belyser hur kvinnors ansvar över hushållsarbetet, utöver de praktiska göromålen, även innebär ett ansvar över planering och organisering av hur detta arbete ska utföras (Warhuus Smeby och Brandth, 2013; Ericsson, m.fl., 2019). Utöver det avlönade arbetet på jobbet (första skiftet) och det oavlönade arbetet i hemmet (andra skiftet), finns även ett tredje skift som utgör planering och organisering av det andra skiftet. En norsk studie av Warhuus Smeby och Brandth (2013) undersöker hur uppdelningen av det tredje skiftet ser hur hos småbarnsföräldrar som båda heltidsarbetar och som anser sig jämställda i första och andra skiftet. Studien kommer fram till att mamman oftast har svårt att släppa på kontrollen
eftersom det kan få konsekvenser för barnet om pappan skulle misslyckas, men även
konsekvenser för mammans rykte och identitet. För att öka pappornas inflytande verkar pappaledighet främja en jämställd fördelning av det tredje skiftet.
Ericsson, m.fl. (2019) undersöker hur det tredje skiftet påverkar möjligheterna till
återhämtning hos arbetare på ett svenskt försäkringsbolag. Fokus i studien ligger främst på den externa återhämtningen, det vill säga den tid utanför arbetstid som möjliggör
återhämtning. Genom gruppintervjuer och dagboksstudier kommer författarna fram till resultatet att främst kvinnor med föräldraansvar i åldern 30 till 45 år upplever att de har huvudansvaret för det “tredje skiftet”. Särskilt ensamt ansvar för det tredje skiftet ger liten möjlighet till återhämtning samt en kvardröjande effekt under arbetsdagen. Studien beskriver dock inte männens upplevelser av ett tredje skift. Det är inte klarlagt om detta inte tas upp av männen i studien, eller om huruvida författarna helt enkelt väljer att fokusera endast på kvinnors upplevelser. Å andra sidan ger studien perspektiv på att det finns ytterligare en belastande roll som kommer i samband med arbete och familj, det vill säga det “tredje skiftet”, samt att detta kan påverka individens psykiska hälsa.
Ännu en studie på området som behandlar psykisk ohälsa, kön, föräldraskap och
förvärvsarbete visar att psykisk ohälsa kan se olika ut för män och kvinnor. Sachs-Ericsson och Ciarlo (2000) undersöker i en amerikansk studie hur olika sociala roller (civilstatus, föräldraskap och förvärvsarbete) påverkar personers psykiska hälsa. I studien definieras psykisk ohälsa utifrån ett stort antal specifika psykiatriska diagnoser, från bipolär sjukdom och depression till missbruk/-beroende av alkohol och/eller narkotika. Inga könsskillnader i förekomsten av psykisk ohälsa påvisas i studien, när de räknar in alla typer av psykiatriska diagnoser (15,3 procent för män och 17,3 procent för kvinnor). Däremot tenderar män och kvinnor att ha olika typer av psykisk ohälsa. Typiskt för kvinnor är depression, generaliserad ångest, panik och fobi. Typiskt för män är substansmissbruk och antisocialt beteende. Dessa könsskillnader styrks i en världsomfattande kohort-studie av Seedat m.fl. (2009). Sachs- Ericsson och Ciarlo (2000) visar även att risken för psykiatrisk sjukdom är lägre för personer som är anställda. Det finns också en minskad risk av ohälsa för gifta personer med barn, men samma effekt för gruppen ogifta personer med barn föreligger inte.
2.3 Hypoteser
Statistik, teori och tidigare forskning visar att kvinnor tar mer ansvar över både hushållsarbete och planering av detta samt att de har högre grad av sjukfrånvaro. Med den dubbla bördan som förklaring finns det belägg för att förvänta sig att föräldraskap är en riskfaktor för kvinnor.
1. Vi förväntar oss att kvinnor som har barn löper större risk för ökad psykisk ohälsa jämfört med andra grupper.
Förvärvsarbete och föräldraskap kan, i enlighet med teorin om rollackumulering, ge positiva effekter av att ha flera roller. Detta visas även av tidigare forskning, att arbete kan vara en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa snarare än en riskfaktor. Däremot kan skyddet av
förvärvsarbete vara större för män än för kvinnor, med tanke på det obetalda arbete som kvinnor i högre grad också gör i hemmet utöver förvärvsarbete.
2. Vi förväntar oss att förvärvsarbete ger en minskad risk för psykisk ohälsa för män och kvinnor, men en större sådan för män.
3. Metod och data
I detta avsnitt behandlas studiens metod, data och analys, samt etiska reflektioner och metoddiskussion. För att undersöka studiens syfte, hur effekterna av föräldraskap och
förvärvsarbete påverkar risken för psykisk ohälsa hos män och kvinnor, används datamaterial från en europeisk enkätstudie från 2014 – datan beskrivs närmare nedan. Datamaterialet bearbetas och analyseras i statistikprogrammet Stata med multinomial logistisk regression som analysmetod.
3.1 Datamaterial
Datamaterialet i denna studie kommer från European Social Survey (ESS) Round 7 från 2014.
ESS är en europeisk enkätundersökning som genomförs vartannat år och undersöker människors beteenden, attityder, uppfattningar och levnadsförhållanden i 30 europeiska länder. ESS Round 7 genomfördes i Sverige av Ipsos på uppdrag av Sociologiska
Institutionen vid Umeå Universitet genom personliga intervjuer (Hjerm och Jyrwall, 2014).
Datamaterialet utgör ett obundet slumpmässigt urval för alla personer över 15 år som bor i privata hushåll i Sverige (ESS, 2020).
3.2 Bortfall
För ESS Round 7 i Sverige tillfrågas 3 750 individer om att delta i enkätundersökningen (Hjerm och Jyrwall, 2014). Målet är att urvalet ska bestå av minst 1 500 individer. Urvalet från ESS Round 7 består av 1 791 individer, vilket ger ett externt bortfall på ungefär 52 procent. Då studien avgränsas till individer mellan 19 och 65 år exkluderas ytterligare 550 individer från urvalet. Det återstående urvalet blir därmed 1 241 individer.
Det interna bortfallet består av de individer där det för en eller fler variabler saknas värden (så kallat “missing values”). Dessa redovisas i Tabell 1 för varje variabel. Eftersom olika
variabler används för olika regressionsmodeller i analysen ser det interna bortfallet olika ut beroende på vilken modell som används. Vid användning av modell 1 är bortfallet 6 individer, medan bortfallet för modell 2 är 14 individer. I modell 3 används två urvalsgrupper, där bortfallet är 6 individer för kvinnor och 8 individer för män.
3.3 Variabler
För att få en överblick, visar tabell 1 svarsfrekvenserna för studiens variabler i antal och andelar, samt internt bortfall. Variablerna beskrivs mer detaljerat i kommande underavsnitt.
Tabell 1: Frekvenserna för svar på variabelgrundade frågor, inklusive internt bortfall, antal och andelar (n=1 241).
Variabel n % Variabel n %
Psykisk ohälsa
Inga psykiska besvär 608 49,2 Man, ej barn 356 28,7
Man, med barn 259 20,9
Kvinna, ej barn 334 26,9
Svåra psykiska besvär 284 23 Kvinna, med barn 292 23,5
Total 1 235 100 Total 1 241 100
Bortfall 6 Bortfall 0
Kön Föräldraskap
Kvinna 626 50,4 Förälder 551 44,4
Man 615 49,6 Ej förälder 690 55,6
Total 1 241 100 Total 1 241 100
Bortfall 0 Bortfall 0
Ålder Utbildningslängd (antal år)
19-25 Ungdomar 185 14,9 0-9 71 5,7
26-39 Unga vuxna 345 27,8 10-12. 355 28,6
40-54 Nedre medelålder 416 33,5 13-17 661 53,3
55-65 Övre medelålder 295 23,8 17+ 154 12,4
Total 1 241 100 Total 1 241 100
Bortfall 0 Bortfall 0
Utländsk bakgrund Ensamhushåll
Svensk bakgrund (båda föräldrarna
svenskfödda)
959 77,7
Lever tillsammans med make/maka/partner i hushållet
800 64,6
Utländsk bakgrund (minst en utlandsfödd förälder)
276 22,3
Lever inte tillsammans med make/maka/partner i hushållet
439 35,4
Total 1 235 100 Total 1 239 100
Bortfall 6 Bortfall 3
Förvärvsarbete
Förvärvsarbetande 940 24,3
Icke-förvärvsarbetande 301 75,7
Total 1 241 100
Bortfall 0
Kombination kön och föräldraskap Lätta till måttliga
psykiska besvär 343 27,8
3.3.1 Beroende variabel - psykisk ohälsa
Den beroende variabeln psykisk ohälsa konstitueras i praktiken av ett antal enkätfrågor i ESS Round 7 som frågar om hur ofta respondenten själv skattar att denne har upplevt känslor som associeras med psykiska besvär, under den senaste veckan innan intervjutillfället. Dessa är att känna sig deprimerad, att ha känslan av att allt man gör är en ansträngning, att sova oroligt, att känna sig lycklig, att ha en känsla av ensamhet, att man njöt av livet, att känna sig ledsen, och att ha svårt att komma igång med saker.
Eftersom studiens beroende variabel mäter psykisk ohälsa, eftersträvar vi indikatorer som kan tolkas som stegrande grader av besvär. Därmed faller att känna sig lycklig och njöt av livet bort som indikatorer på psykisk ohälsa. Sedan eftersträvas ytvaliditet och konkretion gällande vad som avses. Svårt att komma igång kan uppfattas som diffust i relation till det vi vill mäta och därmed faller även denna bort som indikator. De indikatorer som studien således
använder sig av för att mäta psykisk ohälsa är att känna sig deprimerad, känslan av att allt man gör är en ansträngning, att sova oroligt, känsla av ensamhet och känna sig ledsen. Att uppleva något eller flera av dessa besvär ofta kan ses som ett tecken på psykisk ohälsa.
Svarsalternativen för de olika besvären är aldrig eller nästan aldrig, ibland, oftast, eller alltid eller nästan alltid. Vi rangordnar dessa svar mellan 0 till 3, där 0 är aldrig eller nästan aldrig och 3 är alltid eller nästan alltid (se tabell 2 för en tydligare överblick av indikatorer,
svarsalternativ och poängsättning).
Tabell 2: Beskrivning av möjliga poäng för indikatorer och svarsalternativ
Utifrån de olika indikatorerna på psykisk ohälsa skapar vi först ett index på psykisk ohälsa med en skala från 0 till 15 poäng, och sedan skapas tre kategorier som grupperar svarande utifrån deras poäng på indexskalan. Kategori 1 innebär inga psykiska besvär, vilket definieras
Hur har du känt dig eller uppträtt den senaste veckan?
Aldrig eller nästan aldrig
I bland Oftast Alltid eller nästan alltid
Deprimerad 0 1 2 3
Ansträngning 0 1 2 3
Orolig sömn 0 1 2 3
Ensam 0 1 2 3
Ledsen 0 1 2 3
Maxpoäng på
indexskala 15
som liktydigt med att respondenten besvarar någon av frågorna om psykisk ohälsa med högst ett svar på ibland. Man kan alltså ha poängen 0–1 på indexskalan för kategori 1. Kategorin, inga psykiska besvär, motiveras utifrån att respondenten på sin höjd upplever någon av dessa symptom ibland, vilket vi menar inte förtar kategoriseringen att dessa personer allt som oftast mår bra i alla avseenden.
Kategori 2 innebär lätta till måttliga psykiska besvär och att respondenten kan svara alltid eller nästan alltid på högst en fråga eller en kombination av aldrig eller nästan aldrig, ibland och oftast. Man kan alltså ha 2–3 poäng på indexskalan och hamna i kategorin med lätta till måttliga psykiska besvär. Vi motiverar denna kategori med att respondenten kan uppleva vissa psykiska besvär ibland men högst ett besvär alltid eller nästan alltid. Frekvensen av besvär kan alltså skifta i vår mellersta kategori, samtidigt som kategoriseringen också beaktar att en betydande del av befolkningen kan uppleva högst en typ av besvär även oftare än bara ibland.
Kategori 3 innebär svåra psykiska besvär och att respondenten svarar med som lägst en kombination av svarsalternativ med en summa på minst 4 poäng upp till att samtliga frågor besvaras med alltid eller nästan alltid. Kategori 3 motsvarar alltså 4–15 poäng på den ursprungliga indexskalan.
För test av indexets interna reliabilitet, att de olika indikatorerna i vårt index verkligen mäter psykisk ohälsa, används reliabilitetstestet Cronbachs alfa (Bryman, 2016, 209). Testet mäter hur indikatorerna korrelerar med varandra. Detta görs genom att indexets indikatorer
slumpmässigt delas upp i två grupper och sedan testas hur indikatorernas poäng (utifrån respondenternas svar) korrelerar på respektive indikatorgrupp. Cronbachs alfa drar
genomsnittet av alla korrelationer och man får en koefficient som går mellan 0 (ingen intern reliabilitet) och 1 (perfekt intern reliabilitet). Var gränsen går för att indexet ska klassas som pålitligt är man inte helt överens om. Oftast brukar ett accepterat värde ligga mellan 0,7 och 0,95 (Tavakol och Dennick, 2011). Vårt index över psykisk ohälsa får ett värde på 0,75 – indexet kan därför sägas ha intern reliabilitet.
3.3.2 Oberoende variabler
3.3.2.1 Kombinationsvariabel kön och föräldraskap
Kombinationsvariabeln kön och föräldraskap består av fyra grupper utifrån en kombination av
grupp 2 av kvinnor utan barn och grupp 3 utgörs av kvinnor med barn. Grupp 0 är
referenskategori. Se tabell 3 för en överblick av kombinationsvariabelns konstruktion och kodning.
Tabell 3: Kombinationsvariabelns konstruktion och kodning
3.3.2.2 Föräldraskap
Föräldraskap är en dummyvariabel på nominalskalenivå som utgår från om respondenten har barn i hushållet (1) eller inte (0). Möjliga svarsalternativ är barn finns i hushållet, övriga eller inte tillgängligt, vilket intervjuaren kodar enligt tidigare frågor om hushållets medlemmar.
Detta betyder att respondenten inte nödvändigtvis är förälder till barnet, men att barn ändå finns i hushållet, vilket innebär en omsorg om barn och ett ansvar för respondenten.
3.3.2.3 Kön
Kön är en dummyvariabel på nominalskalenivå som utgår från det kön respondenten själv anger. De alternativ som finns att välja på är man, kvinna eller vägrar. De respondenter som anger vägrar kodas som “missing values” så att enbart kategorierna man (0) och kvinna (1) återstår.
3.3.2.4 Förvärvsarbete
Förvärvsarbete är en dummyvariabel på nominalskalenivå kodat med två värden, där 1 står för förvärvsarbetande och 0 för icke-förvärvsarbetande. I gruppen förvärvsarbetande ingår de respondenter som angett som sysselsättning att de förvärvsarbetat under de senaste sju dagarna innan intervjutillfället. Det gäller även dem som tillfälligt har varit borta från arbetet under denna period. I gruppen icke-förvärvsarbetande ingår de respondenter som besvarat frågan om sysselsättning med utbildning, arbetslös (aktivt alternativt inte aktivt
arbetssökande), sjukersättning, ålderspensionerad, militärtjänstgöring eller samhällstjänst, skötte eget hushåll eller annat.
Kön Föräldraskap Kön och föräldraskap
0 (man) 0 (personer utan hemmaboende barn) 0 (män utan barn, 0,0) 0 (man) 1 (förälder med hemmaboende barn) 1 (män med barn, 0,1) 1 (kvinna) 0 (personer utan hemmaboende barn) 2 (kvinnor utan barn, 1,0) 1 (kvinna) 1 (förälder med hemmaboende barn) 3 (kvinnor med barn, 1,1)
3.3.3 Kontrollvariabler 3.3.3.1 Ålder
Ålder är en kontinuerlig variabel på kvotskalenivå som beräknas utifrån respondentens födelseår. Ålder inkluderas som kontrollvariabel eftersom psykisk ohälsa kan se olika ut mellan olika åldersgrupper och är därför viktigt att kontrollera för. Då studien undersöker hur bland annat föräldraskap och förvärvsarbete påverkar risken för psykisk ohälsa väljer vi att studera personer i arbetsför ålder som även kan tänkas vara föräldrar. Urvalet görs till att omfatta personer i åldrarna 19 till 65 år. För att skapa den deskriptiva överblick som delges i tabell 1 ovan, delar vi upp individerna i ålderskategorier men i de multivariata analyserna används ålder som en kontinuerlig variabel.
3.3.3.2 Utbildningslängd
Utbildningslängd är en kontinuerlig variabel på kvotskalenivå och mäts som antalet år som respondenten har studerat sammanlagt, inklusive grundskola. Utbildningslängd kan avgöra vilka delar av arbetsmarknaden som är tillgänglig för en. Högre utbildning är ofta en indikator på högre inkomster vilket även kan innebära högre social status och klasstillhörighet –
Bourdieus teorier om kulturellt kapital förklarar detta samband (Giddens och Sutton, 2013, 577). Liksom vid variabeln ålder väljer vi vid sammansättningen av tabell 1 ovan att
kategorisera individernas utbildningslängd, för att motsvara förmodade utbildningskategorier.
I de multivariata analyserna använder vi dock utbildningslängd som den kontinuerliga variabeln den var kodad som från början.
3.3.3.3 Utländsk bakgrund
Utländsk bakgrund definieras i denna studie utifrån om respondenten har minst en förälder född utanför Sverige. Variabeln är en dummyvariabel på nominalskalenivå. Respondenter med båda föräldrarna födda i Sverige (0) jämförs med respondenter med minst en utlandsfödd förälder (1). En utländsk bakgrund som inte uppfattas som majoritetens, ofta den inrikes födda majoritetens, kan innebära en risk för personer att utsättas för diskriminering eller annan särbehandling i samhället (Giddens och Sutton, 2013, 293). Att ha utländsk bakgrund är även ofta sammankopplat med att befinna sig i en lägre social klass (Giddens och Sutton, 2013, 293–294). I längden kan detta påverka ens möjligheter i samhället, på arbetsmarknaden och i andra sociala sammanhang. Definitionen av utländsk bakgrund i denna studie tar dock inte
religion liknar den svenskfödda majoritetens, vilket i sin tur kan innebära att just dessa personer då inte utsätts för de risker som förknippas med diskriminering som grundar sig på utländsk bakgrund.
3.3.3.4 Ensamhushåll
Ensamhushåll är en dummyvariabel på nominalskalenivå som mäter huruvida en vuxen person lever utan make, maka eller partner i hushållet, med eller utan barn. Ensamhushåll kodas som 1 och att leva med partner i hushållet kodas som 0. Att leva med en partner kan föra med sig ekonomiska konsekvenser för en individ, jämfört med att inte leva med en partner. Boende blir dyrare om en person ska stå för hela kostnaden än om man har någon att dela med. Att dessutom ha både socialt och ekonomiskt ansvar för barn gör att ensamstående eller ensamboende föräldrar får ett större ansvar än de par som kan dela på hushållsarbete och försörjning.
3.4 Urvalsgrupper
Studiens första frågeställning, om det straffar sig mera för kvinnor att ha barn än vad det straffar sig för män att ha barn, när det gäller effekterna av kombinationen av kön och föräldraskap på psykisk ohälsa, besvaras genom att studera hela urvalet på 1 241 individer.
För att besvara studiens andra frågeställning, om förvärvsarbete påverkar risken för psykisk ohälsa hos kvinnors respektive män, delas urvalet upp i två urvalsgrupper baserat på kön.
Storleken på urvalsgruppen kvinnor är 626 individer och storleken på gruppen män är 615 individer.
3.5 Analysmetod
Studien undersöker risken för att hamna i någon av de tre utfallen för den beroende variabeln psykisk ohälsa genom analysmetoden multinomial logistisk regressionsanalys. Programmet som används för analysen är Stata.
För att besvara den första frågeställningen används hela urvalet på totalt 1 241 individer, där den beroende variabeln psykisk ohälsa undersöks utifrån den oberoende
kombinationsvariabeln kön och föräldraskap i modell 1. I modell 2 kontrolleras sambandet med kontrollvariablerna ålder, utbildningslängd, ensamhushåll och utländsk bakgrund.
För att besvara den andra frågeställningen delas urvalet upp på två urvalsgrupper där den ena gruppen består av kvinnor och den andra gruppen består av män. För denna analys skapas en tredje modell (modell 3) med den beroende variabeln psykisk ohälsa och den oberoende variabeln förvärvsarbete, och därutöver även kontrollvariablerna föräldraskap, ålder, utbildningslängd, ensamhushåll och utländsk bakgrund.
3.5.1 Multinomial logistisk regression
Multinomial logistisk regressionsanalys är lämplig för att analysera effekten av ett antal oberoende variabler på en kategorisk beroende variabel med fler än två möjliga utfall (Osborne, 2015). Eftersom studiens beroende variabel över psykisk ohälsa antar tre möjliga utfall, inga psykiska besvär, lätta eller måttliga psykiska besvär och svåra psykiska besvär, kan en multinomial logistisk regression användas. Inga psykiska besvär fungerar som en referensgrupp som de övriga två utfallen jämförs mot.
Den logistiska regressionsmodellen redovisar den naturliga logaritmen av oddset, det vill säga logiten. Odds är inte sannolikheter, oddset är sannolikheten att Yi = 1 dividerat med
sannolikheten att Yi = 0 (Edling och Hedström, 2003, 178). Logit-koefficienter är dessvärre svårtolkade. Det vi kan läsa ut från logiten är om koefficienterna för de oberoende variablerna är positivt eller negativt relaterade till den beroende variabeln (Edling och Hedström, 2003, 180). I studiens fall visar logit-koefficienterna för de oberoende variablerna om risken för psykisk ohälsa ökar eller minskar, jämfört med referensgruppen vid dummyvariabler eller för varje enhets ökning vid kontinuerliga variabler.
För att skatta koefficienterna i en multinomial logistisk regressionsmodell används metoden maximum likelihood. Metoden söker efter de regressionskoefficienter som är de mest
sannolika utifrån vårt stickprov, till exempel sannolikheten för att Yi = 1 för en slumpmässigt vald individ. Maximum likelihood-metoden specificerar en log-likelihood funktion, och skattningen av regressionskoefficienterna avgörs av det värde som maximerar värdet på log- likelihood-funktionen (Edling och Hedström, 2003, 186–191). Log-likelihood-funktionen avgör hur väl den logistiska regressionsmodellen beskriver data som ingår i vårt urval och beskrivs av värdet på Pseudo-R2. Pseudo-R2 mäter den procentuella reduktionen i log- likelihoodvärdet när man inkluderar de oberoende variablerna i regressionsmodellen (Edling och Hedström, 2003, 192). Det Pseudo-R2 som används för studiens modeller är McFadden’s Pseudo-R2 och innebär hur mycket bättre en modell med alla oberoende variabler
Vi redovisar resultaten även med hjälp av Relative Risk Ratio (RRR), även kallad relativ risk, eftersom dessa är lättare att tolka än logit-koefficienter. Relativ risk jämför risken av att råka ut för nedsatt hälsa inom en grupp jämfört med risken att råka ut för nedsatt hälsa inom en referensgrupp (Centers for Disease Control and Prevention, 2012). Risken beräknas genom att dividera förekomsten av ohälsa i den ena gruppen med förekomsten av ohälsa i
referensgruppen. Om den relativa risken överstiger 1 innebär det en högre risk för gruppen att råka ut för nedsatt hälsa jämfört med referensgruppen. Om den relativa risken är mindre än 1 innebär det en lägre risk jämfört med referensgruppen. Om den relativa risken är 1 är det ingen skillnad mellan grupperna.
3.6 Etiska reflektioner
De etiska problem som kan uppkomma i denna studie är få då vi använder redan existerande material. Av denna anledning har vi inte heller gjort någon ansökan om etisk prövning. Vad som bör lyftas fram för etiska reflektioner är den information som ESS ger ut beträffande utförande av datainsamling och datahantering.
ESS har skrivit under The Declaration of Professional Ethics från International Statistical Institute (ISI), som uppger vilka värderingar och etiska principer som statistiker ska förhålla sig till (ISI, 2010). Det innebär bland annat gemensamma värderingar som respekt,
professionalism, ärlighet och integritet, och etiska principer som att skydda forsknings- subjektet från skadliga effekter, forskningssubjektets frivilliga deltagande och att information behandlas konfidentiellt. Dessa etiska principer framgår även i informationsbrevet till
respondenterna i ESS round 7 i Sverige (Hjerm och Jyrwall, 2014). Urvalet som ESS round 7 i Sverige använder är med personer över 15 år och för att personer under 18 år ska delta krävs därför målsmans godkännande. I denna studie inkluderas enbart personer över 19 år så
problematiken med omyndiga respondenter kan bortses ifrån.
Intervjufrågorna i ESS ställs till respondenterna om olika symtom på psykisk ohälsa, och psykisk ohälsa kan anses vara ett känsligt ämne. Å ena sidan kan en obekväm situation för respondenten uppstå då intervjuerna sker personligt med intervjuaren och känslan av
fullständig anonymitet kan försvinna när man ska besvara frågor om psykiska besvär. Å andra sidan är frågorna frivilliga och möjligheten finns att vägra svara på dessa specifika frågor om respondenten så önskar.
3.7 Metoddiskussion
Studiens frågeställningar kräver kvantitativa forskningsmetoder, som har många fördelar, exempelvis möjligheten att kunna dra slutsatser från en population och kunna se mönster på samhällsnivå. Vi har däremot inte kunnat undersöka hur individer upplever sin situation, denna fråga är av mer kvalitativ karaktär.
Datamaterialet från ESS round 7 är från 2014. Materialet är sex år gammalt men det betyder inte heller att materialet är irrelevant – det bör dock understrykas att situationen kan ha förändrats sedan materialet samlades in. ESS är representativt för populationen eftersom urvalet samlas in genom obundet slumpmässigt urval. Däremot är det externa bortfallet på 52 procent vilket är ganska högt, och risken finns att det ger systematiska fel i materialet. Vi vet dock inte vad det höga externa bortfallet beror på, vilka som valde att inte vara med i enkäten och huruvida det påverkar vårt material. Å andra sidan är urvalet ändå stort med 1 741
individer och det interna bortfallet är lågt.
Den beroende variabeln psykisk ohälsa utgörs av ett index utifrån ett antal indikatorer på psykiska besvär. Indexets interna reliabilitet testas utifrån Cronbachs alfa och visar på att indikatorerna för indexet är pålitliga. Valet av kontrollvariablerna som inkluderas i modellen argumenteras också för i metodavsnittet, likaså valet av analysmetod.
En svaghet med metoden som bör lyftas till diskussion är frågan om kausalitet. För att ett samband ska anses kausalt måste tre kriterier vara uppfyllda. Det ska finnas ett samband mellan beroende och oberoende variabler, sambandet ska ha en rimlig tidsordning och det ska inte finnas några alternativa förklaringar till sambandet än de som tagits hänsyn till i modellen (Agresti och Finlay, 1997, 375). Huruvida det finns ett samband mellan psykisk ohälsa, föräldraskap och kön, samt psykisk ohälsa och förvärvsarbete, redogörs för i resultatdelen.
Tidsordningen mellan dessa är däremot inte fastställd eftersom psykisk ohälsa kan ske innan eller efter man skaffar barn, vilket inte säkerställs i denna studie. Inte heller förvärvsarbete kan avgöras att ligga före eller efter i tiden för psykisk ohälsa. Däremot kommer kön före i tidsordningen. Vi kan därmed inte hävda ett kausalt samband mellan varken psykisk ohälsa och föräldraskap eller psykisk ohälsa och förvärvsarbete. De kontrollvariabler som inkluderas i studiens modeller anser vi vara relevanta att kontrollera för som alternativa förklaringar till sambandet.
4. Resultat och analys
I detta avsnitt beskriver vi regressionsmodellerna och studiens analys, samt presenterar resultat för respektive frågeställning. Regressionskoefficienter presenteras både som logit och relativ risk (RRR). Vi skapar tre regressionsmodeller utifrån vilka kontrollvariabler som tas med i regressionen. I modell 1 analyseras enbart sambandet mellan psykisk ohälsa och kombinationsvariabeln kön och föräldraskap – kontrollvariabler saknas. I modell 2
kontrollerar vi sambandet för ålder, ensamhushåll, utbildningslängd och etnisk bakgrund. I modell 3 görs separata regressioner för urvalsgrupperna kvinnor och män, och modellen undersöker hur risken för psykisk ohälsa påverkas av förvärvsarbete och föräldraskap – vi kontrollerar då också för ålder, ensamhushåll, utbildningslängd och etnisk bakgrund.
4.1 Frågeställning 1
Tabell 4: Deskriptiv data, korstabell med index och kombinationsvariabeln.
Tabell 4 visar fördelningen av individer utifrån de olika indexkategorierna och
kombinationsvariabeln kön och föräldraskap. Tabellen visar att de flesta befinner sig i kategorin inga psykiska besvär (608 individer), samt att undergrupperna inom kategorin med svåra psykiska besvär är små, framförallt män med barn. Vi bedömer dock att grupperna inte är för små för att multivariata analyser ska kunna bedrivas.
I ndex på psykisk ohälsa
Man utan barn
Man med barn
Kvinna utan barn
Kvinna med barn
Total I nga psykiska
besvär 180 161 150 117 608
Lätta till måttliga
psykiska besvär 105 61 89 88 343
Svåra psykiska
besvär 68 36 94 86 284
Total 353 258 333 291 1 235
Kombinationsvariabel kön och föräldraskap
Tabell 5: Multinomial logistisk regressionsanalys, modell 1 och 2.
4.1.1 Modell 1
Modell 1 i tabell 5 visar en multinomial logistisk regression med index för psykisk ohälsa som en tre-värdes-kategorisk, beroende variabel och oberoende kombinationsvariabel kön och föräldraskap med hela urvalsgruppen som innefattar både män och kvinnor. I tabellen
presenteras både logit- och RRR-koefficienter. Pseudo-R2 uppgår till 0,0153, vilket innebär att kombinationsvariabeln inte stärker modellen särskilt mycket.
Inom kategorin lätta till måttliga psykiska besvär i utfallsvariabeln är koefficienten för gruppen män med barn signifikant på 5 procent risknivå. Logit-koefficienten för män med barn är negativ, vilket betyder att män med barn har en lägre risk att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär än vad referenskategorin män utan barn har. Den relativa risken (RRR) minskar med 35 procent för män med barn jämfört med referenskategorin. För
Logit RRR Logit RRR Logit RRR Logit RRR
Kön och föräldraskap Man utan barn (referens)
Man med barn -0,432* 0,650* -0,524* 0,592* -0,246 0,782 -0,092 0,912 Kvinna utan barn 0,017 1,017 0,506* 1,659* 0,102 1,108 0,665** 1,944**
Kvinna med barn 0,254 1,289 0,666** 1,946** 0,429* 1,536* 1,099** 3,000**
Ålder -0,013* 0,987* -0,01 0,99
Ensamhushåll 0,385* 1,469* 0,916** 2,498**
Utbildningslängd 0,005 0,995 -0,025 0,975
Utländsk bakgrund 0,391* 1,428* 0,638** 1,893**
Intercept -0,539** 0,583** -0,973** 0,378** 0,592 0,553 -1,832** 0,160**
Pseudo-R2 n
Modell 1 Modell 2
Lätta till måttliga psykiska besvär
Svåra psykiska besvär
Lätta till måttliga psykiska besvär
Svåra psykiska besvär
* Signifikant på 0,05 nivå | ** Signifikant på 0,01 nivå
0,0153 0,0395
1 235 1 227
risken för kvinnor utan barn att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär är ungefär samma som för referensgruppen. För kvinnor med barn är logit-koefficienten positiv, vilket innebär att de har högre risk att hamna inom kategorin lätta till måttliga psykiska besvär än referenskategorin män utan barn, RRR visar 29 procent högre risk för kvinnor med barn.
Koefficienterna för kvinnor utan barn och kvinnor med barn är däremot inte statistiskt signifikanta.
I kategorin svåra psykiska besvär är alla koefficienter signifikanta på 5 eller 1 procent risknivå. Koefficienterna för grupperna kvinnor utan barn och kvinnor med barn är positiva vilket innebär att risken för att befinna sig i kategorin svåra psykiska besvär, jämfört med referenskategorin inga psykiska besvär, ökar för kvinnor jämfört med referensgruppen män utan barn. Det skiljer sig endast marginellt mellan kvinnor utan barn och kvinnor med barns koefficienter. Risken (RRR) för kvinnor utan barn är 66 procent högre och för kvinnor med barn är risken 95 procent högre.
Kvinnor – i synnerhet kvinnor med barn – har alltså högre risk att hamna i kategorin svåra psykiska besvär (än inga psykiska besvär) jämfört med män både med och utan barn. Män med barn har däremot en lägre risk än referenskategorin män utan barn att hamna i kategorin svåra psykiska besvär, ungefär 40 procent lägre risk (RRR). Den dubbla bördan tycks alltså inte uppkomma för män – eller i vart fall inte medföra risker för högre grad av psykisk ohälsa om den dubbla bördan uppkommer. Inom denna grupp bör dock noteras att det endast finns 36 individer (se tabell 4). För kvinnor verkar däremot kön vara en större riskfaktor än vad föräldraskap är, så till den grad att kvinnors risker för nedsatt hälsa överlag är högre än vad männens är (delvis oavsett om de har barn eller ej).
4.1.2 Modell 2
Modell 2 i tabell 5 visar även en multinomial logistisk regression med index för psykisk ohälsa som en tre-värdes-kategorisk, beroende variabel och oberoende kombinationsvariabel kön och föräldraskap, med kontrollvariabler ålder, ensamhushåll, utbildningslängd och utländsk bakgrund, med hela urvalsgruppen som innefattar både män och kvinnor. I tabellen presenteras både logit- och RRR-koefficienter.
Pseudo-R2 ökar från 0,0153 till 0,0395 när kontrollvariablerna inkluderas i modellen.
Kontrollvariablerna ökar förklaringsgraden jämfört med att bara känna till interceptet, men pseudo-R2 är dock fortfarande lågt.
När kontrollvariablerna inkluderas i modell 2 ökar värdena på de statistiskt signifikanta koefficienterna i både kategorin lätta till måttliga psykiska besvär och kategorin svåra
psykiska besvär. Sambanden mellan psykisk ohälsa samt kön och föräldraskap stärks alltså för kvinnor, främst vid kategorin svåra psykiska besvär, när man tar med kontrollvariablerna.
Liksom i modell 1 har män med barn fortfarande en lägre risk att hamna i någon av
kategorierna lätta till måttliga psykiska besvär (22 procent lägre) och svåra psykiska besvär (9 procent lägre) än referenskategorin män utan barn. Den dubbla bördan, i den mån den
uppkommer även för män med barn, drabbar därmed inte denna grupp åtminstone vad gäller risken för psykisk ohälsa. Koefficienterna för män med barn är däremot inte längre statistiskt signifikanta när kontrollvariablerna inkluderas.
I modell 2 ökar risken för kvinnor, med och utan barn, att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär och svåra psykiska besvär (än inga psykiska besvär), jämfört med
referenskategorin män utan barn. För kvinnor med barn i kategorin svåra psykiska besvär är ökningen i risk som störst – från 95 procent högre risk i modell 1 till 200 procent högre risk i modell 2, jämfört med referenskategorin. Kvinnor utan barn har inte lika stor ökning som kvinnor med barn, i modell 2 jämfört med modell 1. I kategorin svåra psykiska besvär ökar risken från 65 procent högre risk i modell 1, till 94 procent högre risk i modell 2. Kvinnor med och utan barn har en högre risk än män med och utan barn. Det verkar därmed som att kvinnor riskerar att drabbas negativt av den dubbla bördan.
De kontrollvariabler som också har en effekt på risken för ökad psykisk ohälsa verkar vara ensamhushåll och utländsk bakgrund. Att leva utan partner i hushållet ökar risken för att hamna i kategorin lätta till måttliga psykiska besvär med 47 procent, och kategorin svåra psykiska besvär med 150 procent, jämfört med att hamna i kategorin inga psykiska besvär.
Risken ökar även för personer med utländsk bakgrund, 43 procent högre risk för lätta till måttliga psykiska besvär och 89 procent högre risk för svåra psykiska besvär, jämfört med att hamna i kategorin inga psykiska besvär. Resultaten för dessa är även statistiskt signifikanta.
4.2 Frågeställning 2
Tabell 6: Multinomial logistisk regression, modell 3 (separata estimeringar för kvinnor och män).
4.2.1 Modell 3
Modell 3 i tabell 6 visar en multinomial logistisk regression med index för psykisk ohälsa som en tre-värdes-kategorisk, beroende variabel och förvärvsarbete som oberoende variabel, samt övriga kontrollvariabler föräldraskap, ålder, utbildningslängd, utländsk bakgrund och ensamhushåll. Regressionerna är uppdelade utifrån urvalsgrupperna kvinnor och män. I tabellen presenteras både logit- och RRR-koefficienter. Pseudo-R2 uppgår till 0,0407 i urvalsgruppen kvinnor, och till 0,0360 i urvalsgruppen män när alla variabler inkluderas i modellen.
Logit-koefficienterna för förvärvsarbete är både för kvinnor och män negativa inom båda kategorierna lätta till måttliga psykiska besvär (ej statistiskt signifikant) och svåra psykiska besvär (statistiskt signifikant), när övriga variabler hålls konstanta. För kvinnor är risken att hamna i kategorin svåra psykiska besvär 56 procent lägre. För män är risken att hamna i kategorin svåra psykiska besvär 53 procent lägre. Detta innebär att både kvinnor och män
Logit RRR Logit RRR Logit RRR Logit RRR
Förvärvsarbete -0,405 0,667 -0,820** 0,440** -0,204 0,816 -0,747* 0,474*
Föräldraskap 0,344 1,411 0,559* 1,749* -0,155 0,856 -0,152 0,859
Ålder -0,011 0,989 -0,012 0,988 -0,014 0,986 0,001 1,001
Utbildningslängd 0,013 1,013 -0,016 0,984 -0,011 0,989 0,005 1,005
Utländsk bakgrund 0,526* 1,692* 0,524* 1,688* 0,223 1,25 0,786* 2,194*
Ensamhushåll 0,341 1,407 1,020** 2,772** 0,418 1,518 0,665* 1,944*
Intercept -0,526 0,591 -0,811 0,444 -0,737 0,689 -1,828* 0,161*
Pseudo-R2 n
Lätta till måttliga
psykiska besvär Svåra psykiska besvär Lätta till måttliga
psykiska besvär Svåra psykiska besvär
Kvinnor Män
0,0407 620
0,036 607
* Signifikant på 0,05 nivå | ** Signifikant på 0,01 nivå
skyddas mot psykisk ohälsa genom förvärvsarbete. Dessutom har kvinnor till och med starkare tendens att skyddas för lätta till måttliga psykiska besvär när män och kvinnors relativa risker jämförs, då risken är 33 procent lägre vid förvärvsarbete för kvinnor medan risken endast är 18 procent lägre för män vid förvärvsarbete (effekterna är dock ej statistiskt signifikanta). Den delen av den dubbla bördan som associeras med just förvärvsarbete verkar därmed inte uppkomma för vare sig män eller kvinnor – eller kanske snarare att
förvärvsarbete ändå ger mer i psykisk hälsa än vad det tar, som del av en eventuell dubbel börda, både för män och kvinnor.
När vi bedömer föräldraskapets direkta effekter för män respektive för kvinnor så kvalificeras hypotesen om den dubbla bördan ytterligare. För kvinnor är föräldraskapet återigen en
riskfaktor för ökade psykiska besvär, både vid lätta till måttliga psykiska besvär och svåra psykiska besvär – effekten är dock statistiskt signifikant endast för svåra psykiska besvär. För män är föräldraskapet däremot fortfarande ett skydd mot psykiska besvär, både vid lätta till måttliga psykiska besvär och svåra psykiska besvär – dessa effekter är däremot inte statistiskt signifikanta, precis som det inte är när kontrollvariablerna inkluderas i modell 2 för hela urvalet (se tabell 5). Resultaten från modell 2 bekräftas i stort, nu kontrollerat även för förvärvsarbete.
5. Diskussion
I denna avslutande del diskuteras studiens resultat, i relation till teori och tidigare forskning.
En kritisk granskning görs av studiens förtjänster och brister. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning, utifrån de funderingar som denna studie givit upphov till samt det som befinner sig utanför studiens avgränsningar.
5.1 Slutsatser
Syftet med studien är att undersöka hur effekterna av föräldraskap och förvärvsarbete påverkar risken för psykisk ohälsa hos män och kvinnor med frågeställningarna:
1. Straffar det sig mer för kvinnor att ha barn än vad det straffar sig för män att ha barn, när det gäller effekterna av kombinationen av kön och föräldraskap på psykisk ohälsa?
2. Är förvärvsarbete en större skyddsfaktor mot psykisk ohälsa för män än för kvinnor?
Tidigare forskning visar att kvinnor tar mer ansvar för både hushållsarbete och planering av hushållsarbete samt har en högre grad av sjukfrånvaro. Tidigare studier visar ofta också att föräldraskap kan vara en riskfaktor för psykisk ohälsa i enlighet med teorin om
rollansträngning. Däremot kan förvärvsarbete ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa i enlighet med teorin om rollackumulering. Studien undersöker därför följande hypoteser:
1. Vi förväntar oss att kvinnor som har barn har större risk för ökad psykisk ohälsa jämfört med andra grupper.
2. Vi förväntar oss att förvärvsarbete ger en minskad risk för psykisk ohälsa för män och kvinnor, men en större sådan för män.
Resultaten för första frågeställningen i denna studie visar att kvinnor med barn har större risk att uppleva psykisk ohälsa jämfört med referensgruppen män utan barn, och jämfört med övriga grupper. För män med barn visar resultaten på en minskad risk för psykisk ohälsa jämfört med män utan barn. Föräldraskap fungerar därmed som ett skydd mot psykisk ohälsa för män men innebär en ökad risk för kvinnor. Resultaten bekräftar vår första hypotes att föräldraskap innebär en riskfaktor för kvinnor men inte för övriga grupper. Resultatet kan förklaras av att kvinnor drabbas av den dubbla bördan när det förekommer barn i hushållet vilket innebär påfrestningar på kvinnors psykiska hälsa. Det bör dock påpekas att den
