I min undersökning har jag velat få syn på hur arbetet med att förmedla poesi kan se ut på ett folkbibliotek idag, vilken typ av förmedling som sker i en sådan verk-samhet, samt vilka faktorer som tycks viktiga för att kunna bedriva en poesiverk-samhet på ett folkbibliotek. Undersökningen kan därmed fungera som en insyn i hur ett folkbibliotek kan arbeta med att förmedla poesi och vilka förmedlingsstra-tegier som fungerar bra.
Jag har inte undersökt hur besökare på poesiprogram upplever programmen el-ler bibliotekets satsning på poesi. En undersökning där användare av folkbibliotek intervjuas skulle därför vara intressant. En sådan undersökning skulle kunna ske just på Stadsbiblioteket i Stockholm och kanske även på Göteborgs stadsbibliotek, där man 2017 startade upp Poesigalleriet vilket är inspirerat av Poesibazaren. Då skulle det bli tydligare huruvida Poesibazaren lyckas med det som bibliotekarierna säger sig vilja göra; sänka tröskeln till poesi och nå ut till de som är nyfikna på poesi, inte bara de som redan är poesiläsare. Det skulle även kunna belysa frågor kring huruvida användarna ser det som viktigt att biblioteken satsar på att lyfta fram smal litteratur och varför detta i så fall ses som värdefullt. Vilka förmedlingsstrate-gier och vilka slags program som fungerar bäst enligt användarna skulle även kunna diskuteras.
Informanterna i min uppsats visade sig ha en litterär smak som kunde placeras närmare den höga, avantgardistiska litteraturen. Detta resultat skilde sig från resul-tatet i Karner Smidts undersökning, där de flesta informanter gav uttryck för en smak i mitten. Persson har, genom enkäter och intervjuer, undersökt vilka läsvanor och vilken litterär smak som svenska folkbibliotekarier ger uttryck för, och hans resultat går i linje med Karner Smidts resultat där bibliotekarierna visade en smak på mitten. Att undersöka vidare och mer systematiskt hur svenska folkbibliotekarier ser på läsning och vilken litterär smak de har, samt hur detta tar sig uttryck i det läsfrämjande och förmedlande arbetet skulle vara av intresse enligt mig. Sådana undersökningar kan också belysa aspekter kring att lyfta fram kvalitetslitteratur och smalare litteratur på folkbibliotek. Den kan också skapa en större diskussion kring vad som enligt Karner Smidt och Tveit verkar vara vanligt idag i norska folkbiblio-tek, att efterfrågan i hög grad styr bibliotekens inköp och utbud. Ser det likadant ut på svenska folkbibliotek?
Poesibazaren kan beskrivas som en producerande biblioteksverksamhet, där nyutgivna diktsamlingar och ett gediget poesiprogram skapar en tydlig scen för po-esi. Finns det liknande satsningar på andra folkbibliotek, som producerar rum och scener för andra litterära genrer eller teman på ett tydligt sätt? Hur har sådana verk-samheter utformats och i vilka syften? Här blir frågor om det bibliotekariestyrda och det efterfrågansstyrda aktuellt, och huruvida dessa utgångspunkter kan mötas, som de på olika sätt gör i förmedlingsarbetet kring Poesibazaren.
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Bibliotekets bokbazar, http://biblioteketsbokbazar.blogspot.com/ (hämtad 2019-04-15)
Lenas, Sverker, ”Oro på Stockholms stadsbibliotek: ’Historiskt kraftiga bespa-ringar.’” DN.se, (2019-04-01)
https://www.dn.se/
(hämtad 2019-04-05)
Stockholms stadsbiblioteks webbplats > Biblioteket tipsar > Poesibazaren
Wrede, Hedvig, ”Svensk poesi väcker debatt: ’Så stort problem att det inte går att övervinna’”, SVT.se (2019-01-31)
www.svt.se
(hämtad 2019-05-22)
I uppsatsförfattarens ägo
Inspelning och transkription från intervju med Alice Thorburn, 2019-02-08.
Inspelning och transkription från intervju med Magnus William-Olsson, 2019-02-25.
Inspelning och transkription från intervju med Elias Hillström, 2019-02-27.
Inspelning och transkription från intervju med Krister Gustavsson, 2019-02-28.
Litteratur
Appelqvist, Sara och Boardy, Elin (2008), ”Det är ett yrkesmässigt dilemma” – om förmedling av skönlitteratur på ett folkbibliotek. Magisteruppsats i biblioteks-
& informationsvetenskap, Högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan, 2008:53.
Bjärehed, Elin och Redenkvist, Mikaela (2005), Bibliotek och bokhandel som lit teraturförmedlare – En användarundersökning på ett bibliotek och i en bok-handel. Magisteruppsats i biblioteks- & informationsvetenskap, Högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan, 2005:78.
Broady, Donald (2000), ”Inledning”. Ingår i Bourdieu, Pierre, Konstens regler – Det litterära fältets uppkomst och struktur. Stehag: B. Östlings bokförlag Sym- posion, s. 9-28.
Jansson, Jimmy (1998), Lyrik på folkbibliotek och marknadsföring? – Hur fyra folkbibliotek i Jönköpings län arbetar med lyriken sett ur ett marknadsfö-ringsteoretiskt perspektiv. Magisteruppsats i biblioteks- & informationsveten-skap, Högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan, 1998:60.
Karner Smidt, Jofrid (1994), ”Bibliotekaren som litteraturformidler”. Bok og biblio- tek, årg. 61, nr.2
Smidt, Jofrid Karner (2002), Mellom elite og publikum: Litterær smak og littera-turformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek. Diss. Høgskolen i Oslo. Unipub forlag, Oslo.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014), Den kvalitativa forskningsintervjun.
3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2018), Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsve-tenskaplig metod. 2 uppl, Gleerups: Malmö.
Lantz, Annika (1993), Intervjumetodik: Den professionellt genomförda intervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Lind, Annelie (2010), Skönlitteraturens budbärare - Folkbibliotekariers syn på det litteraturförmedlande arbetet. Magisteruppsats i biblioteks- och informat-ionsvetenskap, Högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan, 2010:50.
Persson, Magnus (2012), Den goda boken – Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Studentlitteratur: Lund.
Persson, Magnus (2013), ”Litteratursyner på svenska folkbibliotek: Självklarhet, ambivalens och mångfald”. Ingår i Synen på skönlitteratur på svenska folk-bibliotek. En rapport av Magnus Persson, Maria Ehrenberg, Cinna Svensson och Moa Andersson, Region Halland, s. 9-34.
Rydquist, Lars (2000), ”Författare och folkbibliotek i samarbete”. Ingår i Den sköna skönlitteraturen – i och utanför biblioteket, utgiven i samarbete med SAB:s skönlitterära kommitté, Bibliotekstjänst: Lund, s. 37-42.
Sheldrick Ross, Catherine, et al. (2006). Reading matters: what the research reveals about reading, libraries and community. Westport, Conn: Libraries Unlimited.
Svensson, Peter och Ahrne, Göran (red) (2015), Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Strömblad, Helena (2003), Förmedlingen av skönlitteratur på folkbibliotek. Ma-gisteruppsats i biblioteks- & informationsvetenskap, Högskolan i Borås/Bibli-otekshögskolan, 2003:82.
Thorhauge, Jens (1995). ”Luk up for skønlitteraturen: Om skønlitteraer for-medling i folkebiblioteket”. Ingår i Munch-Petersen, Erland, red. Litteraturso-ciologi: en antologi, Ballerup: Dansk BiblioteksCenter, s. 173-190.
Tveit, Åse Kristine (2004), Innganger: om lesing og litteraturformidling. Bergen:
Fagbokforlaget.
van den Brink, Nina (2018), ”Värd sin vikt i ord”. Ingår i nyhetsmagasinet Fokus, 7-13 december, s. 24-31.
Östgren Jonsson, Anna (1999), Dikt och verklighet – Lyrikens ställning på sex folkbibliotek. Magisteruppsats i biblioteks- & informationsvetenskap, Högs-kolan i Borås/BibliotekshögsHögs-kolan, 1999:62.
Ödman, Anders, Poesi på folkbibliotek (2006). Magisteruppsats i biblioteks- & in-formationsvetenskap, Uppsala universitet: Inst. för ABM, 2006: 316.