Poesiförmedlingen

Den efterfrågansstyrda litteraturförmedlingen kan enligt Karner Smidt vara ett bib-liotekspolitiskt ideal som vinner allt större mark, vilket innebär att den upplysande litteraturförmedlingen är satt under press. När informanterna talar om litteraturför-medling är likhet, likvärdighet och demokrati kärnan i deras yrkes doxa.¹⁶⁹ Dessa slutsatser drar författaren utifrån informationen från bibliotekarierna i undersök-ningen. Informanternas utsagor tyder också på att litteraturförmedlingsuppdraget nedprioriteras i förhållande till andra uppgifter kopplade till utbildning och inform-ationsteknologi.¹⁷⁰

Elias upplever i sin roll som bibliotekarie att det är tydligt att de ska arbeta både med den litteratur som efterfrågas och den smalare litteraturen, som inte får plats på den kommersiella marknaden. Han upplever också att något som blivit mer och mer i ropet, är att samtalet om boken är lika viktig som boken, något som han menar att man tagit fasta på i arbetet med Poesibazaren:

”Bara för att Ingela Strandbergs bok står där så är det egentligen inte det som är kärnan i litte-raturen, utan kärnan är när det börjar skrivas essäer och recensioner av hennes bok, när folk börjar prata om den på teve, radio och på biblioteket. Det är något vi har tänkt på.”

Både Alice och Elias uttrycker en viss oro för hur det ska gå för Poesibazaren och den aktiva förmedlingen av poesi, nu när biblioteket tvingas göra stora besparingar

168 Karner Smidt (2002), s. 298.

169 Karner Smidt (2002), s. 272.

170 Karner Smidt (2002), s. 272.

på grund av den nya kulturbudgeten som verkställdes i början av 2019. Elias berät-tar att alla som arbeberät-tar på biblioteket, även chefer, kommer att behöva jobba mer med att bemanna informationsdiskarna, eftersom de inte längre har vikarier, medan öppettiderna fortsatt kommer att se ut som vanligt. På så sätt kan man säga att litte-raturförmedlingen i stort tycks vara hotad.

I en artikel på DN.se, publicerad 1 april 2019, skriver artikelförfattaren att ”från och med april är personalstyrkan minskad och fler inplanerade programpunkter har strukits.”¹⁷¹ På Stockholms stadsbibliotek slutar sju visstidsanställda och fyra tills-vidareanställda, enligt artikeln. Ytterligare tre personer som har gått på längre vi-kariat kommer sannolikt behöva sluta i juni eller juli. Dessa tre personer har på olika sätt arbetat med litteraturförmedling och en av dem har arbetat med poesiverksam-het som öppen scen och poesiläsecirklar. Längst ned i en faktaruta med rubriken

”Besparingar i kulturförvaltningen” är en punkt ”Indragen poesicirkelverksamhet (biblioteken)”, och en annan punkt ”Indragen öppen scenverksamhet (biblio-teken)”.

Direkt kontakt med låntagare

Till en början tänkte jag gå in på hur Alice och Elias i direkt kontakt med låntagare gör när de förmedlar litteratur i allmänhet på biblioteket. Därefter kommer jag att gå in mer specifikt på hur de gör när de förmedlar poesi genom Poesibazaren, via skyltningen och poesiprogrammen.

När Alice bemöter låntagare som vill ha allmänna lästips brukar hon först kolla vilka litterära preferenser låntagaren har, ofta genom att fråga vad personen har läst innan som de gillat. Hon upplever att förmedlingen är en kombination av att rekom-mendera det hon själv läst och att känna in vad låntagaren är ute efter. Att lyfta fram sådant hon själv läst och gillat sker främst om låntagaren i fråga verkar ha liknande litterära preferenser som hon själv. Även om hon tycker att det är lättare att rekom-mendera sådant hon själv läst, så kan hon ofta tycka att det blir bättre då hon för-medlar sådant hon inte läst men ändå har en uppfattning om.

Men jag kanske borde ge folk mer sådant som man är osäker på om personen kommer gilla och inte bara säkra kort. Jag brukar nog gå omkring ett tag och plocka fram flera stycken så får de själva bläddra och titta på böckerna.

Alice uttrycker alltså att det händer att hon rekommenderar sådant hon själv läst och gillat, men att det brukar kännas ”säkrare” att tipsa om sådant som hon inte läst men tror kommer passa personen i fråga. Det här visar på att hennes förmedling lutar mer åt den efterfrågansstyrda än den upplysande och folkbildande för-medlingen. Det visar också på en uppfattning om att den egna litterära smaken inte

171Lenas, Sverker, ”Oro på Stockholms stadsbibliotek: ’Historiskt kraftiga besparingar.’ ”, DN.se, (2019-04-01).

är likadan som låntagarnas, då hon tror att det hon själv läst och gillat kanske inte går hem hos låntagaren. Detta var en vanlig uppfattning hos informanterna i Karner Smidts undersökning. De upplevde sig ha en annan smak än populärlitteraturläsa-ren, men markerade också att deras smak inte skulle ses som ”bättre”. Sammanfatt-ningsvis menar Karner Smidt att informanterna betraktade sin egen smak som högre än låntagarens, och att de var ängsliga att genom att lyfta fram sin egen smak, eller

”missionera”, stöta bort låntagare från biblioteket.¹⁷² Kanske finns det på liknande sätt en osäkerhet för att framhäva sin egen smak inbyggt när Alice uttrycker att det kan kännas osäkert att tipsa om böcker hon själv läst och gillat.

Elias uttrycker att han i sin förmedlingsroll kombinerar det mer personliga, att ge tips på sådant han själv läst, och att utifrån vad låntagaren gillar kunna visa att han har bra koll på beståndet genom att lyfta fram böcker han själv inte läst. Att ha bra koll på samlingen och därigenom visa fram sin egen litteraturkännedom hamnar i rollen som återfinnare, enligt Tveits beskrivning av förmedlingsroller.¹⁷³ Det är en efterfrågansstyrd roll där bibliotekarien har god litteraturorientering men undanhål-ler sin egen smak och ”blir en expeditör av vad som helst”.¹⁷⁴ Elias menar att en tydlig del i yrket handlar om att kunna prata om och tipsa om böcker som man inte har läst, men att genom sin kunskap om litteratur kunna förstå olika slags genrer.

Speciellt på barnavdelningen får man göra det ibland, tipsa om böcker man inte själv har läst och då får man också tipsa om det man vet att andra barn gillar. Så tror jag mycket man jobbar som bibliotekarie, om jag till exempel inte har läst Murakami, kan jag ändå säga att jag vet att många tycker om honom och han skriver så och så.

I den efterfrågansstyrda förmedlingen är låntagarens intresse utgångspunkt för för-medlingen. Här behöver bibliotekarien genom sin sociala intelligens få en uppfatt-ning om vad som är en bra bok för låntagaren.¹⁷⁵ Alice ger återigen uttryck för denna förmedlingsform då hon beskriver hur hon brukar börja med att be låntagaren säga någon bok som han eller hon gillar, eller vilken personens senast lästa bok är, för att hon ska få koll på låntagarens preferenser. Den efterfrågansstyrda förmedlingen ger uttryck för folkbibliotekets politiska uppdrag att representera ett utbud som är till för alla invånare. I Karner Smidts undersökning innebär den efterfrågansstyrda förmedlingen för några av informanterna att låntagarens litterära preferenser får be-stämma inköpen, som grundas i en politisk och etisk norm om likvärdighet och likhet.¹⁷⁶

Alice upplever att frågor kring poesi i direkt kontakt med låntagare har ökat under åren som Poesibazaren har funnits. Hon belyser att det inte händer ofta att sådana frågor kommer, men att det troligen har att göra med att det inte kommer så

172 Karner Smidt (2002), s. 271.

173 Tveit (2004), s. 85.

174 Tveit (2004), s 43.

175 Karner Smidt (2002), s. 262.

176 Karner Smidt (2002), s. 262.

mycket frågor generellt kring lästips. Hon berättar att om hon rekommenderar poesi till en låntagare så ska det vara någon som redan läst poesi och verkar intresserad av att få sådana tips. När det kommer till att förmedla poesi i direkt kontakt med låntagare så kan det vara ännu svårare att få låntagaren att intressera sig för böcker hon själv gillar, menar hon.

De som är vana poesiläsare, kanske är mer såhär ’jag gillar den här typen av poesi, jag vill inte läsa något som är för modernt eller för gammalt’, även om de gillar poesi kanske de inte alltid är så öppna för olika typer av poesi. När det gäller prosa är kanske folk mer öppna. Men det där är ju generellt lite jobbigt, för när man plockar fram något som man själv tycker är jättebra, så ser man att låntagaren bara ’nä jag tror inte det.’ Det är lite tråkigt. Men man kan ju inte göra så mycket åt det´.

Alice berättar också att om en låntagare visar sig läsa en viss typ av poesi som är väldigt bred, så kan hon försöka få läsaren att bli intresserad av lite mer komplex poesi. Här visar hon upp en mer upplysande och folkbildande förmedlingsroll:

Det var en ganska ung tjej förra året, hon hade läst Rupi Kaur. Hon tyckte jättemycket om henne och ville ha tips på liknande poesi. Då kollade vi på mer vanlig poesi, hon fick poesi av Ko Un (koreansk poet) till exempel, som hon verkade gilla. Man kan komma vidare även från det som är väldigt bred poesi, det kan ändå leda in till sådant som kanske är lite djupare.

Liksom informanterna i Karner Smidts undersökning förstår Alice att hennes litte-raturorientering kan vara en resurs för låntagaren. Här lyfter hon fram egna litterära preferenser för att utmana låntagarens läsvanor, vilket hör hemma i den folk-bildande förmedlingsrollen. ¹⁷⁷

I den aktivt rekommenderande och upplysande förmedlingen står kvaliteten i fokus. I Karner Smidts undersökning är inte folkupplysning som förmedlingsideal frånvarande hos informanterna, även om den efterfrågansstyrda förmedlingen får stor uppslutning.¹⁷⁸ Informanterna uttrycker bland annat att folkbibliotekets uppdrag är att lyfta fram litteratur av högre kvalitet än populärlitteraturen, en åsikt som både Alice och Elias på olika sätt ger uttryck för under intervjuerna. En informant säger att man kan påverka låntagarens smak, bara man inte är nedvärderande, samt att låntagarna uppskattar en aktivt rekommenderande litteraturförmedling.¹⁷⁹ Elias ger uttryck för liknande åsikter när det kommer till förmedlingen via Poesibazaren:

Jag: Upplever du att du som bibliotekarie, kopplat till Poesibazaren, kan påverka vad människor läser?

E: Ja absolut, det tror jag man kan göra, inte så mycket som en krönika i DN kanske, det är verkligen i det lilla, men det ger ju ringar på vattnet och så.

177 Karner Smidt (2002), s. 271.

178 Karner Smidt (2002), s. 264.

179 Karner Smidt (2002), s. 264.

Karner Smidt betonar att de två förmedlingsrollerna inte står i stelt motsättnings-förhållande till varandra. Bland informanterna kommer ofta båda hållningarna fram, exempelvis genom att ta hänsyn till låntagarens preferenser men samtidigt pröva att få låntagaren att läsa något annat än vad den är van vid, om låntagaren är öppen för det.¹⁸⁰

Både Elias och Alice belyser att de använder en blandning av att rekommendera sådant de själva gillar och att höra sig för vad låntagaren själv är intresserad av.

Deras förmedlingsroll när det kommer till att ge allmänna lästips och även tips kring poesi får ändå sägas hamna någonstans i mitten, mellan den efterfrågansstyrda och den upplysande förmedlingsrollen. Tveit beskriver att i rollen som kommunikatör är samtalet med låntagaren utgångspunkten, men att man i denna roll ibland också kan tipsa om sådant de själva gillar. Karner Smidt menar på liknande sätt att neut-ralitet och samtal blir en lösning i förmedlingssituationen, i konflikten mellan lik-hetsideal och den egna kvalitetsvärderingen.¹⁸¹