Vi ser detta projekt som ett startskott för en större studie inom samma område där huvudfokus bör vara att inkludera ett elevperspektiv. I vidare forskning hade det varit intressant att ytterligare studera om och hur lyssningsläsning förbättrar elevernas måluppfyllelse. En annan aspekt hade varit att lyfta fram elevernas perspektiv, vilket bland annat hade kunnat ge ytterligare inblick i hur elevernas tankar kring lärverktyget påverkar deras lärmiljö. Det hade även varit intressant att göra en studie som undersöker om det finns en skillnad på att införa strategin tidigt eller i senare årskurser.
I föreliggande studie ligger fokus på lärverktyg vid lyssningsläsning, men frågeställningen kan i en framtida studie gärna utökas till fler lärverktyg som underlättar avkodning och producerande av text till elevens lässtrategier.
56
Ett tema som kom upp under vår fokusgruppsintervju var att skapa inre bilder och hur lärare kan träna elever att skapa dessa. Detta tema är också intressant för fortsatt forskning med tillägget att även studera hur förmågan att skapa inre bilder påverkar läsförståelsen.
Vi hade i denna studie inte möjlighet att prova lyssningsläsning utan modellering och kan därför inte uppnå en precisering av effekten av modelleringen. En framtida studie skulle kunna prova resultatet med eller utan modellering. Vi förmodar att resultatet skulle visa att lyssningsläsning då skulle kunna riskera att för några elever, speciellt dem med koncentrationssvårigheter, bli en möjlighet att drömma sig bort och att vi eventuellt skulle tappa de positiva effekterna.
Forskning visar gång på gång att läsning är bästa sättet för att lära nya ord. Därför är det viktigt att alla elever får möjlighet att läsa och de elever som har utmaningar inom avkodning måste erbjudas läsning med ett annat sinne, att lyssningsläsa. De som har stort ordförråd läser bättre därför kunde det vara intressant att studera hur lyssningsläsning med tillhörande lässtrategier påverkar ordförrådsutvecklingen, likaså hur många elever som använder sig av lyssnandet i sin lärmiljö.
Till sist önskar vi avsluta denna studie med ett citat från en av våra respondenter “Snacka om vilken värld som har öppnat sig!”
57
Referenser
Adelmann, K. (2002). Att lyssna till röster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv. School of Education, Malmö University.
Adelmann, K. (2011). Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken, Educare, 1, p. 43, SwePub, EBSCOhost, viewed 5 February 2017.
Adelmann, K. (2012). 'The Art of Listening in an Educational Perspective', Education
Inquiry (Umea University, Education Inquiry), 3, 4, p. 513, Publisher Provided Full
Text Searching File, EBSCOhost, viewed 5 February 2017.
Bengtsson, J.(1997). Didaktiska dimensioner. Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk Forskning i Sverige,
Berger, J. & Karabenick, S. (2011). 'Motivation and students’ use of learning strategies: Evidence of unidirectional effects in mathematics classrooms', Learning And
Instruction, 21, pp. 416-428, ScienceDirect, EBSCOhost, viewed 7 March 2017. Berkeley, S. & Lindstrom, J. H. (2011). Technology for the struggling reader: Free and
easily accessible resources. Teaching Exceptional Children, 43(4), 48-55. Retrieved from https://search.proquest.com/docview/858361857?accountid=12249.
Blossing, U. (2013). Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implenteringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige årg 18 nr 3 - 4 ISSN 1401- 6788.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Brownell, J. (1996). Listening: Attitudes, Principles, and Skills. Boston, MA: Allyn and Bacon.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) (B. Nilsson, övers.) Malmö: Liber.
Damsby, G. (2008). Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen- belyst ur specialpedagogers perspektiv. Rapport, Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
58
Fälth. L. & Svensson, I. (2015). An app as ‘reading glasses’ – a study of the interaction between individual and assistive technology for students with a dyslexicprofile.
International Journal Of Teaching And Education, 1, p. 1, SwePub, EBSCOhost,
viewed 5 February 2017.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2011). Do Students Correctly Estimate Their Reading Ability? A Study of Stockholm Students in Grades 3 and 8, Reading Psychology,
32, 4, pp. 301-321, ERIC, EBSCOhost, viewed 5 February 2017.
Gough, P. B. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial
and Special Education, 7, 6-10.
Guthrie, J. T., Wigfield, A., Barbosa, P., Perencevich, K.C, Taboada, A., Davis, M. H., Scafiddi, N. T. & Tonks, S. (2004). Increasing Reading Comprehension and Engagement Through Concept-Oriented Reading Instruction I: Journal of
Educational Psychology. 2004, Vol. 96, No. 3, 403–423.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Ingesson, S. G. (2007). Growing Up With Dyslexia: Cognitive And Psychosocial
Impact, And Salutogenic Factors, n.p.: Lund: Department of Psychology, Lund
University, 2007 (Lund: KFS), Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, viewed 17 February 2017
Jank, W. & Meyer H. (1997). Didaktikens centrala frågor. I Uljens, M. (Red.), Didaktik
- teori, reflektion och praktik. (s.47-74). Lund: Studentlitteratur.
Knip-Häggqvist, E. (2010). Den talade bokens poetik: En studie med fokus på olika
unga vuxnas reception av tre fiktiva texter inlästa på band. Åbo: Åbo Akademis
förlag, Finland.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langer, J. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg: Daidalos.
Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en
undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3, Studier I Språk Och Litteratur Från
Umeå Universitet, SwePub, EBSCOhost, viewed 20 February 2017.
Lindeblad, E., Svensson, I., & Gustafson, S. (2016).Reading Self-Concepts and Psychological Well-Being Assessed by Beck Youth Inventory among Pupils with Reading Difficulties, Psychology, 37, 3, pp. 449-469, ERIC, EBSCOhost, viewed 5 February 2017
59
Lundh, A. H. & Johnson, G. M. (2015). The Use of Digital Talking Books by People with Print Disabilities: A Literature Review. Library Hi Tech,Vol. 33Iss: 1, pp.54–
64. doi: 10.1108/LHT-07-2014-0074
Moyer, J. (2011). What does it really means to ”read” a text? Journal of Adolescent & Adult Literacy. 55(3), 253–256.
National Reading Panel. NRP (2000). Report of the National Reading Panel: Teaching children to read: An Evidence based Assesement of the scientific Research Literature on Reading implications for reading instructions. Washington DC: National Institute of Child Health and human Development.
Nes, M E S. (2007). Appraising and Evaluating the Use of DAISY (master´s thesis,) University of Oslo, Department of Informatics.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Olin, A. (2012). Att leda skolans utvecklingsarbete. I Rönnerman, K. (Red.) Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund (s. 191- 203). Lund: Studentlitteratur.
Palinscar, A. S. & Brown, A. L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition & Instruction, 1(2), 117.
Pressley, M. & Wharton - McDonald, R. (1997). Skilled comprehension and its development through instruction. School Psychology Review, 26(3), 448-467. Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal:
för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Rönnerman, K. (2012). Vad är aktionsforskning. I Rönnerman, K. (Red.) Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund (s. 21-40). Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K., & Edwards-Groves, C. (2012). Genererat ledarskap. I Rönnerman, K. (Red.) Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund (s. 171-189). Lund: Studentlitteratur.
Sadoski, M. & Paivio, A. (2004). A dual coding theoretical model of reading. In R B Ruddell & N J Unrau (Eds.), Theoretical models and processes of reading (5th ed., pp. 1329-1362). Newark: International Reading Association.
Sahlstedt, A. (2016). Talböcker i skolan: stöd eller stigma? Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
60
SFS 1960:729. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, (2 kap. Inskränkningar i upphovsrätten) 17 §.
SFS 2010:800. (2010). Skollagen (2010:800) med lagen om införande av skollagen
(2010:801). 7., [rev.] uppl. Stockholm: Textfixarna.
SFS 2011:688. Förordning om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen. Stockholm: Regeringen.
Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2007). Dimensions of Teacher Self-Efficacy and Relations with Strain Factors, Perceived Collective Teacher Efficacy, and Teacher Burnout,
Journal Of Educational Psychology, 99, 3, pp. 611-625, ERIC, EBSCOhost, viewed
5 February 2017.
Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2013). School goal structure: Associations with students’ perceptions of their teachers as emotionally supportive, academic self-concept, intrinsic motivation, effort, and help seeking behavior, International Journal Of
Educational Research, 61, Achievement Goals and Achievement Goal Orientations in Education, pp. 5-14, ScienceDirect, EBSCOhost, viewed 5 February 2017.
Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan.
Skolinspektionens rapportserie, 2011:8. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Snow, C. E. & Juel, C. (2005). Teaching Children to read: What Do we know about How to Do It I M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.) The Science of Reading.
Blackwell Publishing Ltd.
Stanovich, K. E. (1986). Mathew effect in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of reading. Reading Research Quarterly, 21, 360- Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur, 2011.
Säfström, C. A. (2000). Perspektiv på undervisning samt introduktion till bokens kapitel.
Säfström, C. A. & Svedner, P. O. (Red.) Didaktik - perspektiv och problem (s. 7-13). Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. Doc. dissertation. Umeå: Umeå universitet.
61
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre
elever. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur & kultur, 2009 (Värnamo: Fälth & Hässler).
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Wolvin, A. D. & Coakley, C. G. (2000). Listening Education in the 21st Century.
International Journal Of Listening, 14(1), 143.
Östman, L. (2000). Didaktik och didaktisk kompetens. Säfström, C. A. & Svedner, P. O. (Red.), Didaktik - perspektiv och problem (s. 66-76). Lund: Studentlitteratur.