Tre centrala förutsättningar för införandet av lyssningsläsning i en klass är kunskap om strategin, lärarnas inställning och tillgång till lärverktyg.
Strategin med att använda lyssningsläsning i helklass är relativt okänd. Tidigare har lyssnandet begränsats till lärarens högläsning för hela klassen och användande av lärverktyg endast för elever med lässvårigheter. Vid införandet bör det fokuseras på att förklara strategin och fördelarna, samt undanröja hinder. I undersökningen använde vi en expert från SKED för att ge alla en bild av att läsa med öronen och fördelarna med detta. Detta gav alla en gemensam plattform och upplevdes som positivt och inspirerande. Där gavs även tillfälle till diskussion och frågor för att säkra att alla förstod poängen med att läsa med öronen och orsaken till att prova detta. Till exempel var några lärare tveksamma om att läsa med öronen kunde användas på faktatexter då man skulle sakna bilder och diagram, men här bör det påpekas att man med fördel lyssningsläser även med bok för att undvika detta problem.
Kunskap
Uppfattningen om vad som ligger i begreppet lyssningsläsning varierade hos lärarna, bland annat om de skulle använda bok parallellt eller inte. I diskussionen kom gruppen själva fram till grundelementen i strategin. En kommentar var “Jag tänker också hörlurar att man sitter och lyssnar och i sin egen värld man lyssnar men jag tänker nog med text faktiskt”. Då alla lärarna hade elever med lässvårigheter i sina klasser hade alla viss kunskap om lärverktygen Inläsningstjänst och Legimus. En lärare hade provat att använda Inläsningstjänst i helklass för att avdramatisera användningen av lärverktyg. Hon hade alltså använt lyssningsläsning och upplevt positiva effekter av detta. Hon hade också hittat en elev som var en god läsare men hade koncentrationssvårigheter och som upplevde lyssnandet som positivt. Innan lärarna hade provat strategin lyssningsläsning i kombination med läsförståelsestrategier, var några lärare tveksamma om det bristande fokuset på stavning kunde bli ett problem. Samtalet utvecklades genom lärarna och de flesta såg fördelar som att det kunde ge eleverna ett lyft i ordkunskap och intresse för läsning. Alla var positiva inför att prova strategin, men det bör tas i betraktande att gruppen inte var slumpmässigt utvald utan bestod av lärare som anmält sitt intresse.
47 Lärverktyg
Lärverktyg som användes på skolorna var smartboard, dator, pekplatta, hörlurar, appar och onlinetjänst med talbok/ljudbok. Lärarna ansåg i början av studien att skolans möjligheter att tillgodose elevernas behov av lärverktyg var hög. Däremot ändrades denna uppfattning efter studien då några insett att om tekniken inte är lättillgänglig undviker man att använda den. Exempel på svårigheter var att bokningssystem av pekplattor försvårade tillgängligheten. “Vi
har ingen möjlighet att ge våra yngre elever detta, när vi har så få pekplattor” beskrev en lärare. Däremot framkom det att det underlättade för elevernas och lärarnas intresse att ta till sig lyssningsläsning och för att göra det till ett naturligt inslag i lärmiljön, om de hade en pekplatta eller dator till varje elev. Stödet från skolan vid införande av lärverktyg varierade från skola till skola och även per verktyg. Några skolor la det på klassläraren att införa inläsningstjänst, medan Legimus ofta ålades skolbibliotekarien eller specialpedagog/speciallärare. Skoldatateket nämndes bara vid en skola. Problem med tekniken påverkade både lärarnas och elevernas motivation och koncentration i användandet av lärverktyg. En lärare förmedlade följande “Söksystemet på pekplattan är svårare än på datorn. Fulltext till exempel går inte att välja i appen” och ”Appen tappar ibland ljudet.”
Lärarnas skattning av sina kunskaper kring de lärverktyg eleverna använde i början av studien, varierade mellan låg och hög. Lärarna hade till stor del själva valt att lägga tid på att lära sig dessa efterhand som de blev aktuella. En av lärarna uttryckte “Jag hade nog inte använt det lika mycket om det inte varit för denna studie. Jag hade inte satt mig in i det helt enkelt”.
En annan bidragande faktor till ett lyckat genomförande är att förutom kunskap och lärverktyg bör det finnas kompletterande lärverktyg som hörlurar, vilket annars försvårar arbetet. Detta var inte en självklarhet ute på skolorna och det upplevdes som att skolor satsar på lärverktyg, men kunskapen och vad som bör ingå läggs det mindre tid på. Det visade sig även vara stor skillnad på vem skolledningen ansåg skulle besitta dessa kunskaper. Det varierade mellan lärarna, specialpedagog/speciallärare, skolbibliotek och skoldatatek. Även vem som hade möjlighet att få tillgång till individuella lärverktyg som Legimus varierade. Kunskapen om vad som omfattas av begreppet lässvårigheter varierade i stor grad och därmed vem man förväntade hade möjlighet att få tillgång till Legimus. En lärare uttryckte följande
“Det var bra det här med Legimus, att man inte måste ha en diagnos. Får vi ordna”. Det framkom under fokusgrupps 2 att det för nuvarande oftast var elever med konstaterad dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter som fick dessa konton och att skapa konton var ofta en utdragen process. Under fokusgruppen belyste lärarna att skolors mobilpolicy kunde vara ett hinder, då
48
mobiltelefoner är ett utmärkt lärverktyg men inte alltid är tillåtna i undervisningen. En annan betydelsefull faktor vid användandet av lärverktyget lyssningsläsning är att läraren ska vara förberedd genom att tekniken är på plats, instruktioner klara och arbetsmaterialet är framme men det kan ändå blir teknikstrul som nästa lärare får belysa:
Tekniken strular ibland, trots att jag förberett. Jag blev utloggad, 20 elever som satt och väntade på att vi skulle komma igång. Sen blev det ju bra tillslut ändå.
Vikten av förberedelse visar en av observationerna tydligt där all teknik fanns på plats, arbetsmaterialet låg framme och eleverna hade fått tydliga instruktioner om vad de skulle göra och där lugnet lägrade sig bland eleverna direkt och alla lyssnade koncentrerat. Vid en annan observation syntes det tydligt att när teknik inte är i ordning och inte fungerar stör det elevernas koncentration.