6.4 Diskussion kring arbetssätt bakom examensarbetet
7.2 Förslag till framtida examensarbeten
och det av vår studie framgår att förbudet inte följs av alla kommuner anser vi att det borde finnas efterlevnadskrav. Även om sådana krav kan medföra en längre
byggnadsprocess anser vi att det är en nödvändig åtgärd för att lagen ska kunna upprätthålla sin funktion.
I fråga om lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar har vi genom
undersökningarna observerat att det tar en ganska lång tid för vissa kommuner att anpassa sig till lagregleringen och upprätta markanvisningspolicys. För att uppfylla lagens syfte att skapa mer insyn och transparens anser vi att det borde finnas någon tidsgräns för när kommuner senast måste ha en upprättat en gällande
markanvisningspolicy. Detta skulle i alla fall kunna sätta lite press på kommunerna att skynda på processen.
Det har genom undersökningarna framkommit att en del kommuner istället för att ställa faktiska särkrav formulerar kraven som önskemål och att byggherren ska vidtar vissa åtgärder eller följa vissa dokument. Vissa kommuner menar att de förhåller sig till paragrafen genom att i avtalen byta ut ord som att “byggherren ska” till att “byggherren
bör” följa ett visst särkrav. Även om det visserligen skulle kunna anses vara fråga om
en framtida överenskommelse byggherren och kommunen emellan anser vi att sådana formuleringar i regel bör likställas med särkrav och tas bort då de är missvisande. I enlighet med LOU ska överenskommelser få upprättas mellan parterna men då kommunen agerar som planmyndighet anser vi att det är av extra vikt att det framgår tydligt att det verkligen rör sig om en överenskommelse och inte ett krav.
När det gäller hur kommuner arbetar vid införandet av en ny lagbestämmelse har det visat sig att det inte alltid verkar finnas något strukturerat arbete för hur nya lagar ska hanteras på arbetsplatsen och hur det säkerställs att medarbetare följer de nya regleringarna. Detta bör i sig ha betydelse för om särkrav ställs eller inte. Ett
gemensamt arbetsupplägg bör förespråkas för att alla medarbetare ska uppfatta och förhålla sig till nya regleringar på samma sätt.
7.2 Förslag till framtida examensarbeten
Då vi upplevt att övergångsbestämmelsen inneburit att det har varit svårt att få tillgång till, för vår studie, aktuella markanvisningsavtal är vår rekommendation att en ny studie, som avser att granska förekomsten av särkrav i markanvisningsavtal bör göras igen, men först om ett antal år.
Det vore även intressant att undersöka:
• Byggherrarnas perspektiv på stoppregeln och kommunala särkrav:
Det vore här intressant att studera hur byggherrar på marknaden upplever stoppregeln och det faktum att kommuner fortfarande ställer särkrav. Det vore även intressant att se en jämförelse mellan mindre och större byggbolag för att se om deras åsikter i frågan skiljer sig åt.
• Vilka ambitioner finns hos byggherrar att bygga energieffektivt och hållbart: Här skulle man kunna kartlägga de ambitioner som finns hos ett flertal byggherrar i Sverige och även fundera kring om särkraven har någon betydelse för byggherren eller om det för det mesta överensstämmer med byggherrens egna ambitioner.
• Den ekonomiska potential som kan finnas genom att bygga mer hållbart: Den kostnadskalkyl som genomförts i byggkravsutredningen bemöttes av en del kritik från kommuner för att de inte beaktat byggnadens livscykelperspektiv. Här skulle man kunna göra en kalkyl på värdet av att bygga hållbart, är det bara dyrt eller kan man tjäna in det på driften i längden?
• Platsmarknadsföring och om byggnader som ligger i framkant byggnadsteknisk kan medföra några värden:
Här skulle man kunna utföra en studie om områden som exempelvis Norra
Djurgårdsstaden och om dess platsmarknadsföring tillför ett värde för Sverige och Stockholm som varumärke. En granskning skulle kunna göras kring hur potentiella hyresgäster, bostadsrättsköpare eller villaägare förhåller sig till och prioriterar hållbarhet eller andra byggnadstekniska lösningar vid val av boende.
Referenser
Litteratur
Ahrne, G;; Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Bryman, A;; Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research
Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Kalbro, T;; Lindgren, E. (2016). Markexploatering. 5:2 Uppl., ISBN: 978-91-39-20744-3. Författarna och Norstedts Juridik AB (2015), Warsaw, Poland: Sowa Sp. z o.o
Lehrberg, B. (1992). Praktisk juridisk metod. ISBN: 91-7678-221-2. Författaren och Iustus Förlag AB (Uppsala). Göteborg, Sverige: Graphic Systems AB (1992)
Trost, J. (2015). Enkätboken. Studentlitteratur: Lund
Tryckta referenser
Bexelius, A m.fl. Byggnadslagstiftningen 1948 - kommentar till 1947 års nya
byggnadslagstiftning.
Boverket. Bostadsmarknaden 2012-2013 - Med slutsatser från
Bostadsmarknadsenkäten 2012. Rapport 2012:8. ISBN pdf: 978-91-87131-19-6.
Boverket (Juni 2012), Boverket internt
Konkurrensverket. Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande. Konkurrensverkets rapportserie 2015:5. ISSN: 1401-8438. Konkurrensverket juni 2015. Utredare: Genfors, Bo och Söderström J. Stockholm 2015. E-print
SKL. Cirkulär 14:38. Nya regler om exploateringsavtal, markanvisningar och
kommunala särkrav på byggandet (2014). Avdelningen för juridik. Persson, Germund
och Moberg, Olof.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer (inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning)
ISBN: 91-7307-008-4. Vetenskapsrådet Copyright © Vetenskapsrådet, Elanders Gotab
Rättskällor /författningar
PBF (2011:338) PBL (2010:900)
SFS (2000:1383) Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS (2014:899) Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar SFS (2014:900) Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) SFS (2016:537) Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Direktiv
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Artikel 9.1 a. http://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010L0031&qid=1495448119391&from=en (Hämtad 2017-05-20) Betänkanden
SOU 2012:86. Delbetänkande av Byggkravsutredningen. Ökat bostadsbyggande och
samordnade miljökrav - Genom enhetliga och förutsägbara byggkrav. 2012.
Propositioner
Proposition 2013/14:126. En enklare planprocess. Elektroniska referenser BASTA http://www.bastaonline.se/about-basta/about-basta/?lang=en (2017-05-20).
Boverket. PBL Kunskapsbanken http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov-- byggande/byggprocessen/byggherrens-ansvar/ (Hämtad 2017-05-05) http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och- bygglagsstiftningens-utveckling/ (Hämtad 2017-05-11) http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- byggregler/om-bbr/foreskrifter-och-allmanna-rad/ (Hämtad 2017-05-11)
Boverket. Om Boverkets byggregler, BBR. http://www.boverket.se/sv/byggande/regler- for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/ (Hämtad 2017-05-10)
Boverket. Om Boverkets konstruktionsregler, EKS.
http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets- konstruktionsregler-eks/
(Hämtad 2017-05-10)
Boverket. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). BBR (2011:6) med ändringar till och med BFS 2016:13
(2017-05-20). Byggtjänst. Omvärldsbevakning. https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2015/september/ny-ljudstandard-for- bostader/ (Hämtad 2017-05-10)
Byggvarubedömningen
https://www.byggvarubedomningen.se/ (2017-05-20).
Dagens samhälle. Missförstånd att särkrav går emot lagen. Gunnar Söderholm (2016). https://www.dagenssamhalle.se/debatt/missfoerstand-att-saerkrav-gar-emot-lagen- 29959 (Hämtad 2017-05-20)
Delphi. Nya lagregler om exploateringsavtal och markanvisningar. Nyhetsbrev (dec 2014). Gröndahl M. och Nilsson S.C.
http://delphi.se/$-1/file/nyhetsbrev/2014/1412-maritagrondahlsofianilsson- nyalagregler.pdf (Hämtad 2017-05-20) Energiföretagen https://www.energiforetagen.se/medlemsnyheter/2016/december/forordningen-om- nara-nollenergibyggnadskrav-offentliggjord/ (2017-05-20). Kemikalieinspektionen. PRIO http://www.kemi.se/en/prio-start (2017-05-20). Mölndal Energi http://www.molndalenergi.se/verksamhet/miljo/miljopaverkan/primarenergi (2017-05-20). Regeringen. Statsstöd http://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/statsstod/ (2017-05-20).
Saint Gobain. Multi Comfort. Isover
http://www.isover.se/u-vardesberakning (Hämtad 2017-05-20)
SKL. Stadsbyggnad. Nu gäller nya regler för mark och exploatering. Olof Moberg. Sveriges Kommuner och Landsting. Artikel nr 1 2015.
http://stadsbyggnad.org/2015/nu-galler-nya-regler-for-mark-och-exploatering/. (Hämtad 2017-05-20).
SLU/Landscape Architecture. Green Area Factor - a tool to a greener city? Charlotta Gard. 2012
https://core.ac.uk/display/11988978 (Hämtad 2017-05-20).
Socialdepartementet. Promemoria. Tekniska egenskapskrav och kommunala
markanvisningar.
http://www.regeringen.se/49bbd4/contentassets/2cec68211bc940a4b5c302288bdb729 8/tekniska-egenskapskrav-och-kommunala-markanvisningar-s20136411pbb (Hämtad 2017-05-20).
Socialdepartementet. Promemoria. Tekniska egenskapskrav och kommunala
markanvisningar.
http://www.regeringen.se/rapporter/2013/09/s20136411pbb-/ (Hämtad 2017-05-22). Socialstyrelsen. Buller - Höga ljudnivåer och buller inomhus. ISBN: 978-91-85999-30-9. Artikelnr: 2008-101-4. Edita Västra Aros. (Juni 2008).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12932/buller-hoga-ljudnivaer- inomhus.pdf (Hämtad 2017-05-20).
Statskontoret. Mark, bostadsbyggande och konkurrens - en granskning av den
kommunala markanvisningsprocessen (2012:25). http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2012/201225.pdf (Hämtad 2017-05- 20). Sunda Hus https://www.sundahus.se (2017-05-20)
Sweden Green Building Council. Miljöbyggnad.
https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/441-2-2-141001-mb-metodik-vers- 141017/file (Hämtad 2017-05-22).
TNC 95. Plan- och byggtermer
http://www.titania.se/Om-Titania/Ordlista/byggdel/ http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Ordlista_version_1.0.pdf (2017-05-20). Referenssystem Oxford. http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-oxford# (2017-05-20).
TRITA-FOB-FV-KANDIDAT-2017:7
Bilaga 1.
Terminologi
Förklarande termer och begrepp
BASTA -
Basta är ett system för att klassificera byggnadsprodukter i ett system för att medvetna produktval ska kunna göras med målet att fasa ut skadliga substanser. Systemet vänder sig till fastighetsägare, exploatörer, arkitekter, ingenjörer och privatpersoner. Produkterna som återfinns i Bastas databas uppfyller Bastas krav på det kemikaliska innehållet. Databasen finns tillgänglig för alla. Bastas klassificeringssystem uppfyller systemets strängaste kemiska sammansättningskriterier.145
Byggdel -
Definitionen av byggdel är ”del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i
byggnadsverket”. Definitionen tar inte hänsyn till den tekniska lösningen, det materiella
innehållet eller produktionsmetoden. De olika funktionerna behöver inte kunna urskiljas som fysiskt skilda skikt av olika material.146
Byggvarubedömningen (BVB) -
BVB bedömer och tillhandahåller information om miljöbedömda varor och påverkar produktutvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö. Byggvarubedömningen gör det enklare att bygga hållbart. Miljöbedömda byggvaror, effektiv och tillgänglig
projekthantering.147 Efterklangstid –
Handlar om rummets akustik. Det kan förklaras som ett mått på hur dämpad ljudnivån i ett rum är. Begreppet definieras vanligen som tiden som krävs för ljudnivån att minska 60 dB efter att ljudkällan slagits av.148
Energiprestanda -
Energiprestanda är en definition av den mängd levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid normal brukning av en byggnad. Undantaget är då energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt.149
(Terminologins källor återfinns i referenslistan)
145