Det som framkommer i 2 av 4 avtal angående energieffektivitet är att varma utrymmen ska vara energieffektiva. Klimatskal140 ska utföras som minimerar behovet av tillförd energi för uppvärmning samt att “tillförd energi för uppvärmning ska endast behövas för
tappvarmvatten och för spetsvärme under årets kallaste dagar”.
Vidare anger de att bästa teknik även ska användas för att minimera energibehovet för byggnadernas drift i övrigt och att om det behövs värmekälla så ska det tillgodoses med fjärrvärme eller med förnyelsebar energi. Det framkommer vidare att exploatören ska miljöklassa projektet enligt Miljöbyggnad med nivå Silver som lägst nivå.
Kommun E
Markanvisningspolicy -
Kommunen har en aktuell markanvisningspolicy som upprättades sommaren 2015. Policyn innehåller inga tydliga särkrav men kommunen gör följande beskrivning - “det
är viktigt att potentiella byggherrar får kännedom om vilka krav som ställs.” Det
framkommer inget förtydligande av dessa krav. Utöver detta tydliggörs även att kommunen främjar byggherrar som har ett långsiktigt miljötänkande.
Under en punkt i markanvisningspolicyn som heter “Projektorientering” framkommer att kommunen vid bedömning av markanvisning tar hänsyn till tidigare genomförda projekt med avseende på kvalitet, arkitektur och genomförandekraft. Det framkommer även att byggherren förbinder sig till att byggnader minst ska uppfylla regler i enlighet med
“Riktlinjer för hållbart byggande inom ... kommun”. Detta dokument har inte gått att få
tag på och har således inte kontrollerats.
Det framkommer även i policyn att byggherren ska ha en långsiktig kvalitets- och miljöprofil där byggherren ska redovisa kvalitets- och miljöprogram.
Markanvisningsavtal -
I denna kommun har 2 markanvisningsavtal granskats för kontroll av ställandet av särkrav. I samtliga av dessa fall framkommer att detaljplan ska upprättas och utarbetas gemensamt av byggherren och kommunen efter ingånget avtal.
Kommunen benämner sina markanvisningsavtal som ”Intentionsavtal”. De två analyserade avtalen innehåller inga oklarheter eller hänvisningar till något annat dokument som kan innehålla särkrav.
Kommun F
Markanvisningspolicy -
Kommunen har ett gällande dokument som heter Markanvisningspolicy 2015. Markanvisningspolicyn är antagen i Kommunfullmäktige 2015-12-15.
I början av policyn framkommer det att kommunen har som mål att bygga klimatsmarta bostäder. Det listas även vissa specifikationer i val av byggherre och det framkommer att denna ska ha en långsiktig kvalitets- och miljöprofil, liksom att denne är villig att uppfylla stadens generella krav. Det framkommer att detta är en förutsättning för att markanvisning ska kunna ges inom kommunen.
I övrigt så framkommer det i policyn att byggherren ska följa beslutade generella krav av kommunfullmäktige eller exploateringsnämnden. Det listas bland annat att detta till exempel kan gälla att göra ute- och inomhusmiljö tillgänglig för människor med funktionshinder eller att följa stadens avfallspolicy, parkeringstal, energikrav etc.
Staden poängterar det miljömässigt hållbara i sin policy och att det görs en tidig miljöbedömning av de olika projekten. Det framkommer även för kommunen egna specifika övergångsregler. Där framkommer att kommunens policy är giltig för markanvisningar som exploateringsnämnden fattat beslut om från och med 2016-03- 10. Det framkommer även att i projekt där det tidigare beslutats om markanvisning så ska fattade beslut och ingångna avtal fullföljas.
Markanvisningspolicyn hänvisar inte direkt till några andra dokument men det sker hänvisningar till generella krav vad gäller stadens kvalitets- och miljöprofil. Att mer ingående få fram vad stadens kvalitets- och miljöprofil verkligen innebär har inte varit möjligt.
Markanvisningsavtal -
I denna kommun har 7 markanvisningsavtal granskats för kontroll av ställandet av särkrav. I samtliga av dessa fall framkommer att detaljplan ska upprättas och utarbetas gemensamt av byggherren och kommunen efter ingånget avtal.
Av 7 stycken granskade avtal så framkommer det i 2 av avtalen att hänvisningar sker till en gammal markanvisningspolicy från 2007. Denna har ej varit möjlig att kontrollera men det anges i avtalet att policyn finns tillgänglig som en bilaga till avtalet och att den ska följas. I övrigt så framkommer det även i dessa två avtal att exploatören ska följa
“Stadens, av kommunfullmäktige, gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden eller exploateringsnämnden vid markanvisningar beslutade krav”. I exemplen över dessa
krav framkommer att det specifikt ställs krav vad gäller tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning, krav avseende energihushållning och materialanvändning.
I ett av dessa avtal sker därutöver en hänvisning till ett annat dokument som parterna ska följa - “Miljö- och hållbarhetskrav vid markanvisnings för gasverket”, som också ska finnas som en bilaga till avtalet. I samma avtal framkommer även tydliga riktlinjer som benämns som “särskilda riktlinjer för avfallshantering”.
Dessa ska även finnas som bilaga. Vidare framkommer att anslutning till en sopsugsanläggning ska göras i enlighet med stadens anvisningar.
I de övriga 5 avtalen så sker hänvisningar till den markanvisningspolicy från 2015 som finns tillgänglig på kommunens hemsida. Men det framkommer även under samma punkt ett identiskt stycke som ovan;; Exploatören ska följa “Stadens, av
kommunfullmäktige, gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden eller
exploateringsnämnden vid markanvisningar beslutade krav”. I exemplen över dessa
krav framkommer att det specifikt ställs krav vad gäller tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning, krav avseende energihushållning och materialanvändning. I övrigt finns inga konstigt ställda krav eller referenser.
Kommun G
Markanvisningspolicy -
Kommunen har en markanvisningspolicy som även kallas Markanvisningsriktlinjer, vilka antogs i maj 2015. Policyn är väldigt generellt utformad. Det framkommer inga felaktigt ställda särkrav i policyn. Inom kommunen utförs markanvisningar genom både anbud, markanvisningstävling och direktanvisningar. Vid anbud framkommer de krav
kommunen ställer i tillhörande så kallade förfrågningsunderlag. Kommunen gör inga hänvisningar.
Markanvisningsavtal -
I denna kommun har 2 markanvisningsavtal granskats för kontroll av ställandet av särkrav. I samtliga av dessa fall framkommer att detaljplan ska upprättas och utarbetas gemensamt av byggherren och kommunen efter ingånget avtal.
I samband med en markanvisning upprättas först ett ramavtal och ett
plankostnadsavtal som i sig utformas för att ett senare genomförandeavtal ska ingås. Avtalen är väldigt formellt utformade och inget som kunde framstå som något egentligt krav framkom. Avtalen omfattar framförallt frågan om ansvar och kostnadsfördelning samt redogörelser för vad som ska uppföras inom projektet. I avtalen framkommer att utföranden ska följa det som framgår enligt BBR.
Kommun H
Markanvisningspolicy -
Kommunen har ett dokument som de benämner “Markpolicy” från 2006. Det
framkommer i denna policy att kommunens bevakning av olika miljöaspekter sker i ett kvalificerat miljöledningssystem, men detta specificeras inte närmare.
Det framkommer vidare att markanvisningar villkoras och att det kommunala markinnehavet används för att tillgodose särskilda kommunala ambitioner. Dessa villkor är olika krav på bland annat speciella byggnadskvaliteter, olika miljövärden och handikappanpassning enligt “kommunens egna, stränga norm”.
I övrigt framkommer några punkter som diskuteras inom berörda förvaltningar och med byggherrar där en av punkterna bland annat är samordnad mediaförsörjning;; värme, tv, bredband m.m.
Markanvisningsavtal -
I denna kommun har 4 markanvisningsavtal granskats för kontroll av ställandet av särkrav. I 3 av dessa avtal framkommer att detaljplanearbetet ska inledas efter ingånget avtal och upprättas gemensamt av byggherren och kommunen. För det resterande avtalet finns ett förslag till detaljplan daterad till 2016-03-04.
Avtalen följer i stort sett samma struktur och verkar utgå från en från början framtagen mall.
I 2 av 4 avtal framkommer inga särkrav eller hänvisningar. I ett av de övriga avtalen poängteras att byggherren har för avsikt att bli certifierad enlig Miljöbyggnad141 Silver.
Vidare framkommer i det sista av de granskade avtalen att byggherren tillsammans med kommunen i dialog ska sätta upp hållbarhetsmål för projektet. Det framkommer vidare att dessa mål bland annat bör gälla hållbar livsstil, primärenergianvändning, lokal elproduktion, materialkretslopp samt ekosystemtjänster. Det framkommer även att projektet har ett program och certifieringssystem för miljömässig hållbarhet.
Kommun I
Markanvisningspolicy -
Följande kommun har en markanvisningspolicy som troligen är från 2017. Det anges i riktlinjerna att kommunen premierar hållbart byggande och energieffektivitet. Det framkommer inga vidare krav inom ramen för detta.
Markanvisningsavtal -
Av de avtal som studerats från kommunen var det i slutändan enbart ett som tydligt nådde upp till de ställda kriterierna. Av de totalt 5 avtal som från början studerats från kommunen var alla utformade att gälla enbart som reservationsavtal. De var väldigt formellt utformade, korta och innehöll inga särkrav. Villkoren som gäller för
markanvisning inom kommunen, samt gällande dokument kan däremot istället framgå av det marköverlåtelseavtal som upprättas senare i anvisningen.
Kommun J
Markanvisningspolicy -
Kommunen har en markanvisningspolicy benämnd “Program för markanvändning med
riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal”. Denna upprättades i april 2016.
Vid kommunens markanvisningar sker valet av exploatör baserat på bland annat kriterier som exempelvis gestaltning, bostäder för sociala ändamål och gröna värden.