6. Resultat och analys
7.3 Förslag på förändringar och fortsatt forskning
I det avslutande gruppsamtalet fanns det tecken på att vissa elever hade svårt att fortsätta vidareutveckla sina resonemang om novellen. Detta kan ha berott på att samtalsfrågorna innehållsmässigt motsvarade de frågor som användes vid det första samtalet, men med modifieringar utifrån det arbete med novellen som de deltagit i. Tanken med denna utformning under ett tidigare skede av examensarbetet, då frågorna skrevs, var att elevernas samtal skulle fungera som ett jämförande utvärderingsverktyg. Men eftersom denna tanke övergavs och samtalen även avsågs att fungera som pedagogiska aktiviteter hade det med facit i hand kanske gått att ställa frågorna i det andra samtalet på ett mer konstruktivt sätt. De hade exempelvis kunnat lyfta fram gestaltningserfarenheten mer och fokusera på nya aspekter av novellen för att fördjupa tolkningsprocessen ytterligare.
Vi har visat på flera vinster med de sociala former av meningsskapande som har varit centrala i projektet. En viktig nackdel med dessa sociala former av meningsskapande var att vissa elever inte tog sig utrymme att uttrycka tankar och upplevelser kring det lästa när tillfälle gavs och därför hamnade i bakgrunden. Detta hade eventuellt gått att påverka genom mindre modifieringar av aktiviteternas upplägg. Men metoderna som vi använt måste bland annat av detta skäl betraktas som en del i en bredare repertoar av undervisningsmetoder och bör kompletteras av sådana som ger mer utrymme för individuella uttryck för förståelse som kan ligga till grund för individuell feedback och bedömning.
Vårt projekt bör förstås som en del av kontexten svenskämnet och det är därför relevant att se vad det fyller för funktion i denna kontext. Vi vill trycka på att de former för lärande som vi har undersökt inte bör förstås som förslag på ersättning för exempelvis litteraturvetenskapligt analytiska läsningar av litteratur, utan ett komplement. Det handlar främst om vilken ände man börjar i, som vi ser utifrån Öhmans (2015) resonemang. Vi ser drama och personliga texttolkningar, exempelvis i form av vårt projekt, som en möjlig del i ett litteraturprojekt som även innehåller andra komponenter - en del som kan öppna upp för estetisk läsning.
förtydligande snarare än förändring. Alternativt fick de för lite styrning och valde att inte investera så mycket energi i övningen. Vi kan också se att eleverna fokuserade mycket på den sista delen av workshopen under det avslutande samtalet medan den första delen, där de arbetade på högre nivåer av drama, delvis glömdes bort. Även detta hade eventuellt kunnat påverkas genom vissa förändringar av samtalsfrågorna.
Vi föreslår mer forskning på området, särskilt med fokus på vad som händer vid projekt som sträcker sig över längre tid, efter Göthbergs (2016) mönster, men i kontexten svenskundervisning. Vi föreslår även metoder som synliggör det individuella meningsskapandet hos eleven som Wilhelm (2016) gör, bland annat för att få en bättre förståelse för estetisk läsning hos individen, men återigen med utgångspunkt i svenskundervisning. Vi tror att det hade varit gynnsamt att undersöka jämförande och på individnivå hur det eleven tar med sig in i texten i form av instruktioner, frågor och förväntningar på vad texten ska användas till, eller frånvaron av sådana anvisningar, påverkar elevens läsarter och förmåga att tänka och skapa utifrån texten.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med vetenskaplig metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Bolton, Gavin (1979). ”Towards a Theory of Drama” i Drama för lärande och insikt. Daidalos AB: Göteborg.
Borgia, Laurel. G., & Jackson, Janet (2009). Meeting of Two Minds: Research-Based Literacy Activities in Practice. Journal of Language and Literacy Education, 5(1), 74-83.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.) Stockholm: Liber. Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.) Stockholm: Liber. Göthberg, Martin (2015). Pimpa texten. En etnografisk studie av gymnasieelevers
meningsskapande i dramatext. (Licentiatsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg).
Hämtad 2018-08-03 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41363/1/gupea_2077_41363_1.pdf Hayles, N. Katherine (2012). How We Think. Digital Media and Contemporary
Technogenesis [Elektronisk resurs]. Hämtad 2018-08-23 från
https://dms484.files.wordpress.com/2017/01/hayles-how-we-think.pdf Karlsson, Jonas (2010). Den perfekte vännen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Nilson, Eva (2017). Att skapa en läsare. Läsarter och läsare i nationell examination i
ämnet svenska på gymnasiet under 30 år [Elektronisk resurs]. Hämtad 2018-
08-09 från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1071022/FULLTEXT01.pdf
Nordberg, Olle (2015). Endast avkoppling från uppkoppling? Svenska tonåringars attityder till fiktionslitteratur. I Pettersson, Torsten; Kersti Nilsson, Skans; Wennerström Wohrne, Maria; Nordberg, Olle. (2015). Litteraturen på
undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige [Elektronisk resurs].
Hämtad 2018-08-08 från http://www.diva-
Rosenblatt, Louise. M. (1994). The Reader, the Text, the Poem : The Transactional
Theory of the Literary Work. Carbondale: Southern Illinois University Press.
Rosenblatt, Louise. M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur: Lund.
Skolverket (2011). Ämnesplan för svenska. Hämtad 2017-10-30 från: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sve
Stanislavskij, Konstantin (1986). Att vara äkta på scen. Gidlunds förlag. Tengberg, Michael (2011). Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och
litteraturreception i skolan. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wennerström Wohrne, Maria (2015). Begär eller uppror? Attityder till läsning inom tre gymnasiegrupper. I Pettersson, Torsten; Kersti Nilsson, Skans; Wennerström Wohrne, Maria & Nordberg, Olle. (2015). Litteraturen på undantag? Unga
vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige [Elektronisk resurs]. Hämtad 2018-08-
08 från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1032965/FULLTEXT01.pdf
Wilhelm, Jeffrey D. (2016). You Gotta Be the Book (3 uppl.). New York: Columbia University.
Winner, Ellen., Goldstein, Thalia R. & Vincent-Lancrin, Stéphan (2013). Art for Art's
Sake?: The Impact of Arts Education [Elektronisk resurs]. Hämtad 2018-06-11
via OECD Library från http://dx.doi.org/10.1787/9789264180789-en Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups
Bilaga 1
Lektion 1
Tisdagen den 24/4 kl 12.00-13.10
Förberedelser
- Koppla in högtalare och förbered ljudboken - Gå igenom rummen för fokusgruppsamtalen
- Skriv ut papper med novell och frågor/instruktioner till fokusgruppsamtalen - Förbered diktafoner
Upplägg
- Presentera oss och dagens upplägg - Dela ut papperskopior av novellen
- Presentera och sätt på novell (Den perfekte vännen av Jonas Karlsson) - (Samtidigt) Dela in närvarande elever i grupper
- Fråga klassen vad huvudpersonen (som inte är namngiven) ska kallas - kom överens (klassen valde ”Kalle”)
- Berätta att det är dags för gruppsamtal och att vi kommer att rotera och lyssna, men att ni självständigt kan genomföra samtalet utifrån instruktionerna och frågorna
- Instruera elever som inte lämnat samtycke om deltagande att deras samtal enbart samlas in av deras lärare
- Visa hur diktafonerna fungerar och gå igenom instruktionerna på lappen - Ropa upp grupper och utse en diktafonansvarig i gruppen; dela ut apparat och instruktion/frågepapper
- Placera ut fokusgrupper och instruera om att inleda samtalet - Rotera och agera facilitatorer tillsammans med läraren - Avsluta med att alla lämnar in papper och diktafoner
- För över ljudfiler till dator - Fältanteckningar
Lektion 2
Fredagen den 27/4 kl 09.50-11.00Förberedelser
- Skolöst (lapp)! - Rigga kamera- Ställ borden och stolarna åt sidan - Koppla in högtalare
- Skriv dagordning på tavlan
Upplägg
Introduktion - 5 minuter
- Samlas i cirkel för lektionsstart
- Gå igenom vad som ska hända under lektionen
Gestaltning - 55 minuter
1. Uppvärmning i ring - 5 min (Freja instruerar)
I tur och ordning säger alla sitt namn och en favoritlåt för tillfället. Den som talat får en applåd av gruppen och nästa elev fortsätter.
2. Tillit/samarbete - 10 min (Linnea instruerar, Freja byter låtar) - Halva klassen står på en rad och blundar
- Andra halvan av klassen ska leda varsin klasskamrat genom rummet till musik - När låt 1 går igång leder ni era blundande kamrater genom rummet till musiken, tills musiken stannar
- Därefter byter vi så att andra halvan av klassen kan ledas Låt 1: Sunday Morning med Velvet Underground
Reflektion i helklass:
-Hur kändes det att bli ledd? -Hur var det att leda?
-Spelade musiken någon roll för era upplevelser?
3. Röra sig i karaktär - 20 minuter (Freja instruerar, Linnea byter låtar)
- Halva gruppen rör sig i rummet och halva tittar på. Gruppen som rör sig instrueras att: 1) tänka på en av karaktärerna 2) fundera över karaktärens kroppsspråk
3) olika kroppsdelar 4) olika känslotillstånd 5) konkret situation (vänta på bussen)
6) röra sig till musik (Låtar: Zara Larsson - Lush Life och Kraftwerk - Radioactivity)
Reflektion (exempelfrågor att ställa): - Vad såg ni när ni stod bredvid?
- Hände det något med dem som gestaltade?
- Kände ni igen Håkan/Kalle från hur ni hade sett dem framför er när ni läste? - Hur blev det när det kom musik?
- Hur var det att gestalta?
- När första gruppen är klar är det andra klasshalvans tur
- Dela in i grupper om 4 inför nästa övning (alla som rört sig i karaktär Håkan paras ihop med en som rört sig i karaktär Kalle)
4. Improvisationsövning - 20 minuter (Linnea instruerar)
- I denna övning ska ni i par gå in i ett scenario som är en sorts fortsättning på novellen. En som spelar Håkan och en som spelar Kalle i varje grupp börjar improvisera medan ett annat par står bredvid som åskådare
- Ni som improviserade: Hur var det att träffas?
- Innan andra gruppen får improvisera, diskutera allihop i era grupper: Hade det kunnat gå på något annat sätt när karaktärerna möttes på festen?
- Nu ska åskådarna byta med de som har improviserat. Testa om ni i er improvisation kan förändra scenariot!
Reflektion efter andra improvisationen: - Vad såg ni som tittade den här gången? - Blev ni som gestaltade nöjda med ert möte?
Avslutning med hemuppgift (10 min)
- Freja berättar om vad som ska hända nästa pass och vi delar ut hemuppgiften - Eleverna får tala om uppgiften i några minuter
Lektion 3
Fredagen den 4/5 kl 09.50-11.00
Förberedelser
- Möblera om rummet till scen (öppet golv) och publik (uppradade stolar) - Koppla in högtalare
- Skriva ut instruktioner/frågor till fokusgrupperna - Kolla batteri i diktafonerna