6. Slutsatser
6.1. Förslag till framtida forskning
En intressant aspekt som framkom efter vårt arbete med uppsatsen är hur olika syn
57 det om att starta många företag, attrahera fler verksamheter eller att bara skapa ett gott näringslivsklimat. Oavsett så är det intressant att flera av de kommuner där det startas färre företag, ofta ligger högt upp i mätningar där företagare rankar sina upplevelser om företagsklimatet och samverkan med kommunen. Så ett bra näringslivsklimat behöver nödvändigtvis inte förutsätta att det startas många företag. Det hade dock varit intressant att se mer till vad som är ett hållbart perspektiv inom företagande. Huruvida det är viktigt att det startas många företag, eller om det handlar mer om att starta hållbara företag. Vidare forskning kan med fördel göras inom vad som är mest hållbart, ett utgångsperspektiv utifrån vad som uttryckligen främjar företagande, eller utifrån ett hållbarhetsperspektiv där de företag som startas har en hög överlevnadsgrad. Dessutom hade resursutbytet mellan regionala samarbeten varit intressant att närmare studera, hur mycket inflytande de har på det kommunala näringslivet egentligen.
Referenslista
Andersson, K., Angelstam, P., Axelsson, R., Elbakidze, M., Törnblom,J. (2013).
Connecting Municipal and Regional Level Planning: Analysis and Visualization of Sustainability Indicators in Bergslagen, Sweden. European Planning Studies, 21(8), 1210-1234. doi: 10.1080/09654313.2012.722943 Andersson, M., Koster, S. (2011) Sources of persistence in regional start-up rates –
evidence from Sweden, Journal of Economic Geography, 11(1), 179–201.
Andersson, M. & Klepper, S. (2013). Characteristics and performance of new firms and spinoffs in Sweden. Industrial and Corporate Change, 22(1), 245-280.
doi:10.1093/icc/dts046
Ansell, C., Lundin, M & Öberg, P-Ö. (2017). How learning aggregates: a social network analysis of learning between Swedish municipalities. Local Government Studies, 43:6, 903-926, DOI: 10.1080/03003930.2017.1342626 Arenius, P. & Minniti, M. (2005). Perceptual Variables and Nascent
Entrepreneurship. Small Business Economics, 24, 233–247 doi:
10.1007/s11187-005-1984-x
Audretsch, D.B., Dohse, D. & Niebuhr, A. (2015). Regional unemployment structure and new firm formation. Papers in Regional Science, 94(1), 115-139.
doi: 10.1111/pirs.12169
Behrenz, L., Delander, L. & Månsson, J. (2016). Is Starting a Business a Sustainable way out of Unemployment? Treatment Effects of the Swedish Start-up Subsidy. Journal of Labor Research, 37(4), 389-411. doi:10.1007/s12122-016-9233-4
Bengtsson, H., & Melke, A. (2014). Vår offentliga förvaltning: Samverkan i välfärdspolitiken: Gleerup.
Berggren, B. & Silver, L. (2010). Financing entrepreneurship in different regions:
The failure to decentralise financing to regional centres in Sweden. Journal of Small Businesses and Enterprise Development, 17(2), 230-246.
doi:10.1108/14626001011041238
Bergmark, Å. & Minas, R. (2007). Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättigheter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun.
59 Björkstedt, Claes (1998). Kommunal styrning och ledarskap: praktisk handledning
på kommunalrättslig grund. Höganäs: Kommunlitteratur
Blume, L. (2006). Local economic policies as determinants of the local business climate: Empirical results from a cross-section analysis among East German municipalities. Regional Studies, 40(4). 321-333. doi:
10.1080/00343400600725178
Bohlin, A. (2016). Offentlighetsprincipen. 7.uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3ed. Oxford: Oxford University Press.
Caliendo, M., Hogenacker, J., Künn, S. & Wiessner, F. (2015). Subsidized start-ups out of employment: a comparison to regular business start-start-ups. Small Business Economics, 45, 165–190. doi: 10.1007/s11187-015-9646-0
Capello, R. & Lenzi, C. (2016). Innovation modes and entrepreneurial behavioral characteristics in regional growth. Small Business Economics, 47(4), 875-893.
doi:10.1007/s11187-016-9741-x
Carrasco, R. (1999) Transition to and from self-employment in Spain: an empirical analysis. Oxford Bulletin of Economics and Statistics, 61(3), 315–341.
doi:10.1111/1468-0084.00132
Cassar, G. (2010). Are individuals entering self-employment overly optimistic? An empirical test of plans and projections on nascent entrepreneur expectations.
Strategic Management Journal, 31, 822-830.
Chwolka, A. & Raith, M.G. (2012). The value of business planning before start-up - A decision-theoretical perspective. Journal of Business Venturing, 27(3), 385-399. doi:10.1016/j.jbusvent.2011.01.002
Cristofoli, D., Ditillo, A., Liguiroi, M., Sicila, M., Steccolini, I. 2010. Do environmental and task characteristics matter in the control of externalized local public services?: Unveiling the relevance of party characteristics and citizens’ offstage voice. Account, Auditing & Accountability Journal. Vol. 23, Nr. 3. s. 350-372.
David, M. & Sutton, C D. (2016) Samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur.
Das, T-K. & Teng B-S. Trust, Control, and Risk in Strategic Alliances: An Integrated Framework. Organization studies. Vol. 22 Issue 2, p251. 33p.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Ds 2015:43. Sveriges företagande och konkurrenskraft – internationell jämförelse.
Stockholm: Regeringskansliet.
Ekonomifakta (2019). Arbetslöshet (Arbetsförmedlingen).
employed workers. Small Business Economics, 2(4), 319-330.
Erlingsson, G- Ó & Wittberg, E. (2018). They Talk the Talk – But Do They Walk the Walk? On the implementation of Right to Information Legislation in Sweden. Scandinavian Journal of Public Administration, 22(4):3-20.
Faroque, A.R., Morrish, S.C. & Ferdous, A.S. (2017). Networking, business process innovativeness and export performance: the case of South Asian low-tech industry. Journal of Business & Industrial Marketing, 32(6). 864-875. doi:
10.1108/JBIM-06-2015-0113
Fredin, S. (2014). The Dynamics and Evolution of Local Industries—The Case of Linköping, Sweden. European Planning Studies, 22(5), 929-948. doi:
10.1080/09654313.2012.744383.
Freire-Gibb, L. C. & Nielsen, K. (2014). Entrepreneurship Within Urban and Rural Areas: Creative People and Social Networks. Regional Studies, 48(1), 139-153.
doi: 10.1080/00343404.2013.808322
Fritsch, M. & Falck, O. (2007). New Business Formation by Industry over Space and Time: A Multidimensional Analysis. Regional Studies, 41(2), 157–172.
Fritsch, M. & Storey, D. J. (2014). Entrepreneurship in a Regional Context:
Historical Roots, Recent Developments and Future Challenges. Regional Studies, 48(6), 939-954. doi:10.1080/00343404.2014.892574
Företagarna (2016). Finansieringen för tillväxt och jobb. Företagarnas
finansieringsrapport 2016.
https://www.foretagarna.se/contentassets/db76ebcfafb4407e9a11e1ba9046e9 0b/finans2016.pdf [2019-04-26]
Gossas, M (2008). Kommunsamverkan i nätverksstaten; Regionen som vision. Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. SNS Stockholm.
61 Gurley-Calvez, T. & Bruce, D. (2013). Do tax rate cuts encourage entrepreneurial entry? Journal of Entrepreneurship and Public Policy, 2(2), 178-202. doi:
10.1108/JEPP-01-2012-0002
Hamburg, I. (2014). Improving Young Entrepreneurship Education and Knowledge Management in SMEs by Mentors. World Journal of Education, 4(5). 51-57.
doi:10.5430/wje.v4n5p51
Hansen, K.Y. & Gustafsson, J. (2019). Identifying the key source of deteriorating educational equity in Sweden between 1998 and 2014. International Journal of Educational Research, 93, 79-90. doi:10.1016/j.ijer.2018.09.012
Hansson, I. & Norrman, E. (1996) Skatter - teori och praktik. Stockholm: Norstedts tryckeri.
Heyman, F., Norbäck, P-J. & Persson, L. (2019). The Turnaround of the Swedish Economy: Lessons from Large Business Sector Reforms. The World Bank Research Observer, 34:274–308. doi: 10.1093/wbro/lky007
Henrekson, M. & Stenkula, M. (2007). Entreprenörskap, 1. uppl. Stockholm: SNS förlag.
Honig, B. & Karlsson, T. (2013). An Institutional Perspective on Business Planning Activities for Nascent Entrepreneurs in Sweden and the US. Administrative Science, 3, 266–289. doi:10.3390/admsci3040266
Hämberg, E. (2013). Supervision as control system: the design of supervision as a regulatory instrument in the social services sector in Sweden. Scandinavian Journal of Public Administration, 17(3): 45-64.
Institutet för tillväxtpolitiska studier. (2009). Regionernas tillstånd 2008: en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
Johansson, T. (2008) Muncipal contracting out: Governance choices, misalignment and performance in Swedish local government. Financial Accountability &
Management, 24(3).
Johnstone, L., Pio Monteiro, M., Ferreira, I., Westerlund, J., Aalto, R. &
Marttinen,J. (2018) Language ability and entrepreneurship education:
Necessary skills for Europe’s start-ups? Journal of International Entrepreneurship, 16(3), 369-397. doi:10.1007/s10843-018-0230-y
Karlsson, C. & Nyström, K. (2007). Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den nya världsekonomin. Stockholm: Globaliseringsrådet
Karlsson, L. (2014). Vad är offentlig förvaltning? Lund: Studentlitteratur AB
Kremel, A. & Yazdanfar, D. (2015) Business advisory services and risk among start-ups and young companies: a gender perspective. International Journal of Gender and Entrepreneurship, 7(2), 168-190. doi:10.1108/IJGE-05-2013-0046
Lofstrom, M., Bates, T. & Parker, S. C. (2011) Transitions to Entrepreneurship and Industry-Specific Barriers. IZA Discussion Papers, No. 6103
Lofstrom, M., Bates, T. & Parker, S. C. (2014). Why are some people more likely to become small-businesses owners than others: Entrepreneurship entry and industry-specific barriers. Journal of Business Venturing, 29(2), 232-251.
doi:10.1016/j.jbusvent.2013.01.004 nascent entrepreneurship. Entrepreneurship & Regional Development. 30(7-8), 848-876. doi:10.1080/08985626.2018.1471163
Miles, M.P., De Vries, H., Harrison, G., Bliemel, M., De Klerk, S. & Kasouf, C.J.
(2017). Accelerators as authentic training experiences for nascent entrepreneurs. Education + Training, 59(⅞), 811-824. doi:10.1108/ET-01-2017-0007
Montin, S. & Granberg, M. (2013). Moderna kommuner. Stockholm: Liber.
Montin, S. (2015). Från tilltrobaserad till misstrobaserad styrning. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 92(1). 58-75.
Mueller, P. (2006). Entrepreneurship in the Region: Breeding Ground for Nascent Entrepreneurs?. Small Business Economics, 27, 41-58. doi: 10.1007/s11187-006-6951-7
Mukwarami, J. & Robertson, T.K. (2017). Sustaining Native Entrepreneurship in South African Townships: the Start-up Agenda. Acta Universitatis Danubius:
Oeconomica, 13(4). 331-345.
63
Nyföretagarcentrum (2019). Nyföretagarbarometern.
https://www.nyforetagarcentrum.com/starta-eget-information/barometern/
[2019-04-09]
Pierre, J. (1992). Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken: Sveriges lokala politiska ekonomier. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag.
Roman, A., Bilan, I. & Ciumas, C. (2018). What Drives the Creation of New Business? A Panel-Data Analysis for EU Countries. Emerging Markets Finance & Trade, 54(3). 508-536. doi: 10.1080/1540496X.2017.1412304 Semerci, A. B. & Cimen, M. (2017). Environmental incentives of entrepreneurship:
Fuzzy clustering approach to OECD countries. Journal of Global Entrepreneurship Research, 7(1), 1-19. doi:10.1186/s40497-017-0085-z SFS 1991:900. Kommunallag.
Sorgner, A. & Fritsch, M. (2018). Entrepreneurial career paths: occupational context and the propensity to become self-employed. Small business economics, 51(1). 129-152. doi:10.1007/s11187-017-9917-z
Statistiska Centralbyrån. (2019). Totala kommunala skattesatser 2019, kommunvis.
förmögenhet. Samhällsekonomisk analys 2016.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinions
material/Rapporter/foretagande-bland-ungapdf_644173.html/BINARY/Företagande%20bland%20unga.pdf [2019-05-10]
Svenskt Näringsliv (2019). Företagsamheten 2019 Sverige.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinions
material/Rapporter/foretagsamheten-2019-sverige_732016.html/BINARY/F%C3%B6retagsamheten%202019%20Sveri ge.pdf [2019-03-05]
Sveriges kommuner och landsting (2019a). Företagsklimat 2017.
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-677-3.pdf?issuusl=ignore [2019-03-05]
Sveriges kommuner och landsting (2019b). Så styrs en kommun.
https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kom
munaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html [2019-04-09]
Svärd, P. (2019). The impact of new public management through outsourcing on the management of government information: The case of Sweden, Records Management Journal, 29(½), 134-151. doi:10.1108/RMJ-09-2018-0038
Szaban, J. & Skrzek-Lubasinska, M. (2018). Self-employment and Entrepreneurship: A Theoretical Approcach. Journal of Management and Business Administration, 26(2). 89-120, doi: 10.7206/jmba.ce.2450-7814.230
Tillväxtverket (2019). Basfakta om företag.
https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/basfakta-om-foretag.html [2019-04-03]
Törnqvist, G. & Alvstam, C. G. (red.) (1986). Svenskt näringsliv i geografiskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber Förlag.
Vingare, E-L., Giertz, L. & Melin Emilsson, U. (2018). Do national guidelines have any impact? A comparison of nine Swedish municipalities and the Dementia care. Nordic Social Work Research.
Van der Sluis, J., Van Praag, M., & Vijverberg,W. (2008). Education and entrepreneurship and performance: A review of the empirical literature.
Journal of Economic Surveys, 22(5), 795-841. doi:10.1111/j.1467-6419.2008.00550.x
Van De Ven, H. (1993). The development of an infrastructure for entrepreneurship.
Journal of Business Venturing, 8(3), 211-230. doi:10.1016/0883-9026(93)90028-4
Von Greiff, J. (2009). Displacement and self-employment entry. Labour Economics, 16, 556–565. doi:10.1016/j.labeco.2009.02.005
Wallis, J. (2015) Rules, Organizations, and Governments. Atlantic Economic Journal, 43, 69-86. doi: 10.1007/s11293-015-9450-x
Wei, Y., Long, D., Li, Y. (2018) Is business planning useful for the new venture emergence? Moderated by the innovativeness of products. Chinese Management Studies, 12(4), 847-870. doi:10.1108/CMS-10-2017-0315
Westlund, H., Larsson, J. P. & Olsson, A. R. (2014). Start-ups and Local Entrepreneurial Social Capital in the Municipalities of Sweden. Regional Studies, 48(6), 974-994. doi:10.1080/00343404.2013.865836
Yusuf, J. E. (2012) A tale of two exits: nascent entrepreneur learning activities and disengagement from start-up. Small Business Economics, 39(3), 783-799.
doi:10.1007/s11187-011-9361-4
65 Zanakis, S. H., Renko, M. & Bullough, A. (2012) Nascent entrepreneurs and the transition to entrepreneurship: Why do people start new businesses? Journal of Developmental Entrepreneurship, 17(1), 1250001-1 – 1250001-25.
doi:10.1142/S108494671250001X
Appendix A
Intervjuguide
Bakgrund och särskiljande drag
• Beskriv er kommun. Till exempel infrastruktur, andelen äldre, andelen företagare.
• Hur profilerar ni er kommun? Till exempel mot barnfamiljer, företagare osv.
• Finns det några positiva utmärkande drag i kommunen, bra skolor, stora företag etc?
• Finns det några svagheter som kommunen jobbar extra med?
Kommunens arbete utifrån utvalda faktorer
• Hur arbetar ni för att främja nyföretagande i er kommun?
• Vad finns det för andra aktörer i kommunen som arbetar med nyföretagande?
• Vad finns det för information för dem som vill starta företag?
• I hur stor utsträckning jobbar ni med att hjälpa företagare att få ett kontaktnät?
• Vad finns det för finansieringsmöjligheter för nyföretagare i er kommun?
• Har ni något samarbete med Arbetsförmedlingen gällande nyföretagande och i så fall hur ser detta ut?
• Har ni någon målsättning för nyföretagande i kommunen?
67
• Vilket politiskt parti har kommunstyre i er kommun? Märker ni av en skillnad i regler kring nyföretagande beroende på politik?
• Vilka sorters krav har ni från statliga myndigheter när det kommer till nyföretagande?
• Finns det samarbete med övriga kommuner när det kommer till nyföretagande?
• Finns det kopplingar till andra förvaltningar inom kommunen, till exempel samarbete inom arbetslöshet eller utbildning?
Möjligheter för företagande i kommunen
• Hur är förutsättningarna för att en person ska kunna starta eget, enligt er professionella åsikt?
• Finns det något annat inom ämnet ni önskar lyfta?