Kommunen som organisation

Utifrån det presenterade materialet i empirin och litteraturen går det att fastställa att näringslivet i kommunerna är en viktig aspekt av deras arbete. Precis som (Westlund et al. 2014) lyfter, så menar även majoriteten av respondenterna att fokus ligger på att skapa ett främjande företagsklimat, trots att detta inte är ett krav. Ett gynnsamt företagsklimat handlar just om att skapa ett klimat där det är attraktivt att starta nya företag. Detta menar dock vissa av respondenterna är en svår uppgift eftersom de utgår från specifika förutsättningar och arbetet med att stimulera

41 företagande är lite som en bonus, eftersom det inte är ett krav att jobba med frågan.

Elert (2014) betonar just variationen i förutsättningar som en påverkande variabel, men även hur kvaliteten av kunskap i organisationen kan göra förutsättningarna bättre. Utifrån empirin går det att utläsa att det blir en fråga om begränsningar i resurser, i hur väl arbetet med företagande får effekt. Fler resurser skulle kunna innebära utveckling med bättre kapacitet inom organisationen. Men precis som Björkstedt (1998) anser så behöver nödvändigtvis mer resurser inte vara det som styr en positiv utveckling av näringslivet, utan snarare att det bör finnas ett tydligt mål på hur arbetet skall se ut. Precis som Lægreid och Christensen (2007) beskriver, finns det en viss otydlighet i offentliga organisationer när det kommer till styrning, vilket även framkommer lite ur intervjuerna. Målsättningar och visioner ser annorlunda ut i varje kommun, vissa har inte uttryckligen några och andra respondenter menar snarare att det handlar om att förhålla sig till lagen och regleringar. Det visade sig svårare att få en uppfattning av vad kommunerna hade som målsättning, eftersom majoriteten av respondenterna angav att det inte fanns någon inom specifikt näringslivet i kommunerna. I litteraturen lyfts NPM som en typ av organisationsstyrning, för att visa på hur offentliga organisationer kan öka transparens, det är dock inget som framkom i intervjuerna. En anledning till att styrningen kan vara problematisk i en offentlig organisation är att flera tjänster outsourcas (Lægreid och Christensen 2007). Vilket går i linje med respondenternas beskrivningar av hur flera tjänster tillhandahålls av utomstående privata organisationer, såsom Nyföretagarcentrum och verksamt.se, men det är otydligt vilken sorts relation det finns mellan kommun och aktör. Som Johansson (2008) förklarar, kan detta bidra till stora skillnader mellan kommuner och en del av kontrollen förloras.

Begränsningarna på vad kommunen har möjlighet att bistå med är inte bara en problematik som respondenterna lyfter utan Johansson (2008) menar att detta är en av anledningarna till att outsourcing blir vanligare. Trots det menar även respondenterna att en kommun i större utsträckning kan tillhandahålla förutsättningar för en företagare än privata aktörer. Att vid ett och samma tillfälle kunna få hjälp att starta företag med till exempel bygglov, finansiering etcetera. Det skulle kunna argumenteras att det blir smidigare för kommunerna att tillhandahålla

alla funktioner i uppstart av ett företag, snarare än att hänvisa till privata aktörer.

Däremot sätter lagstiftningen begränsningar i vad kommuner har befogenhet till, vilket även respondenterna betonar. Styrningen kan då på ett sätt försvåra processen av företagande i Sverige (Lofstrom et al. 2014). Svärd (2019) argumenterar för att offentliga organisationer bör se över sin sektor när det kommer till struktur, vilket även respondent i Grupp 1 betonar, att allt går samman och hänger ihop.

5.1.2.Skattens inverkan

En återkommande aspekt i litteraturen under institutionell struktur är skattens inverkan på var företag startas och huruvida den har relation till tillväxten.

Andersson och Klepper (2013) drar parallellen mellan var företag startas och skatt.

Elert (2014) beskriver likaså hur skillnaderna i skatt har en inverkan på Sveriges tillväxt. Dessa argument förstärks i diagram 1, som visar på en skillnad mellan grupp 1 och 2. Elert (2014) understryker hur den enskilda kommunen kan se över skatt och reglering för att främja företagandet. Som diagrammet visar, så verkar det vara högre skatt i kommunerna i grupp 2, där det startas färre företag. Vilket även konstateras i litteraturen, att skatten kan få en inverkan på beslutsprocessen när det kommer till nyföretagande. Däremot är det mindre tydligt i kommunerna att skatt kan fungera som en faktor till att ändra förutsättningar för nyföretagare, snarare än att bara fungera som skatteintäkt till kommunens ekonomi. Andersson och Klepper (2013) belyser just att skatt kan ha en inverkan på en persons val av sysselsättning.

Därmed behöver det nödvändigtvis inte betyda att en lägre skattesats skapar bättre förutsättningar för en egenföretagare. Dock verkar det som att kommuner med lägre skatt har god ekonomi och inte är i lika stort behov av högre skatt, vilket i sin tur skapar positiva effekter för företagandet.

43 Diagram 1. Grupp 1 representeras av blå staplar och grupp 2 av orangea staplar.

Källa: SCB

5.1.1.Politisk påverkan i näringslivet

En aspekt av kommunens organisation är det politiska och merparten av respondenterna svarade att det politiska inte hade en större inverkan på arbetet med näringslivet inom kommunen. Däremot visar litteraturen på att det politiska näringslivet har en inverkan på kommunerna (Elert 2014). Pierre (1992) lyfter till exempel hur politiska åtgärder kan antas ha en stor inverkan på företagsamhet.

Detta kan till viss del bero på andra faktorer som påverkas av politiskt klimat, men i diagrammet presenteras en viss skillnad mellan grupperna. Som kan utläsas i diagram 2 så verkar det vara samma partier som styr, bortsett från en kommun, medan det i grupp 2 skett en större förändring i det politiska. Dock betonar en respondent att det nödvändigtvis inte beror på de politiska partierna som styr, utan snarare individerna i partierna. Detta tyder nödvändigtvis inte på att det behöver finnas en korrelation mellan förändring av politisk styrning över tid, men diagrammet uppvisar att det är mer jämt över tid i gruppen där det startas fler företag. Vilket skulle kunna kopplas samman med att kommuner har olika förutsättningar till kostnader och vad som läggs på resurser utifrån ett politiskt perspektiv.

29 30 31 32 33 34 35

A B C D E F G H I J

Skattesatser

Diagram 2. Skillnader i politisk styrning 2014 till 2018. Numrering visar antal kommuner som har den politiska styrningen i gruppen.

5.2. Lokala förutsättningar

När det kommer till lokala förutsättningar menar Mueller (2006) att företagskoncentrerade områden kan bidra till entreprenöriella aktiviteter. Ett återkommande svar hos respondenter var att, en stor del av deras arbete bestod av att skicka vidare nyföretagare till rätt hjälp. De betonade även hur lokal kännedom och kunskap om området kan vara betydelsefullt för nyföretagare. Vilket går i linje med Friere-Gibb och Nilsson (2014) som beskriver att en lokalkännedom kan ha en bidragande inverkan på nyföretagande i regionen. Detta resonemang skulle visa på att det följaktligen inte är svårare att starta företag i mindre kommuner. Tvärtom så lyfter alla respondenter i de mindre kommunerna att det inte borde vara svårare att starta företag på en mindre ort, storleken har nödvändigtvis inte en avgörande roll för sammansättningen på näringslivet. Dock tog respondenterna i de mindre kommunerna upp, att det finns någon sorts samverkan i större eller mindre grad med kommunerna i närområdet eller regionen. Backman och Karlsson (2017) argumenterar därutöver för att en etablering inte alltid baseras på utbud och efterfrågan, utan att det snarare handlar om hur väl nyföretagaren har relevant kunskap om området. Således kan förbättringar vara att kommunal personal får

1 0

2

0

2 2 2

4

2

3

1 1

GRUPP 1 2014 GRUPP 1 2018 GRUPP 2 2014 GRUPP 2 2018

Politisk styrning

Vänster Blandat Borgerligt

45 möjlighet till att ha en mer personlig relation till nyföretagare, eftersom det kan handla om att ta till vara på och förstå vilka företagsidéer som kan uppmuntras och utvecklas.

Diagram 3. Grupp 1 representeras av blå staplar och grupp 2 av orangea staplar.

Det finns däremot en tydlig skillnad mellan grupperna när det kommer till lokala förutsättningar, i hänseendet närhet till storstad. Detta synliggörs i diagram 3 där gruppen som startar färre företag inte alls har närhet till storstad. Själva definitionen

“nära till storstad” har utgått ifrån ett perspektiv av fördelar sett till exempelvis infrastruktur eller etableringsmöjligheter snarare än en faktisk mätning av sträcka.

Freire-Gibb och Nilsen (2014) anser att företagande är svårare i glesbefolkade områden, men att fördelar finns just på grund av närheten mellan kontakter i kommunen. Medan Mueller (2006) lyfter problematiken kring hur en region som är mer företagstät kan generera en större mängd information för den som vill starta ett företag. Detta lyfter ett problem i lokala förutsättningar eftersom det är beroende av resurser som finns tillgängliga. Många respondenter talar just om vikten av ekonomiska faktorer, infrastruktur och avstånd som påverkningar till hur stort utbudet är av stöd från privata aktörer är till företagare.

Dock är det värt att notera att även om en kommun arbetar med att knyta företagen närmare varandra, behöver det inte nödvändigtvis ha en effekt på hur många företag

40

60

100

0

Glesbygd Närhet till större stad Glesbygd Närhet till större stad

Närhet till storstad

som startas. Dock lyfter alla respondenter vikten av närhet mellan företag och hur det kan resultera i mer hållbara företag, vilket litteraturen även visar, att närhet har betydelse i överlevnaden av företagen (Fritsch & Storey 2014). Respondenter i grupp 2 poängterar även hur företagen är mer beroende av varandra eftersom det finns färre underleverantörer och kunder. Sammanfattningsvis verkar det vara en fråga om uppstart när det kommer till lokala förutsättningar. I kommuner där socioekonomin är bättre och det finns närhet till storstad, betonar respondenterna att nyföretagare inte lika beroende av hjälp till uppstart. Där respondenter i grupp 2, som inte har närhet till storstad, snarare lägger mer vikt i att nyföretagare bör fokusera på planering av uppstart och kontaktnät.

5.3. Arbetslöshet - en potentiell skjuts till egenföretagande

I frågan om arbetslöshet har ett samband med företagande, upplevde de flesta respondenter att det inte fanns någon tydlig koppling däremellan. Några respondenter i grupp 2, lyfter snarare hur arbetslösa går till en anställning snarare än till att starta eget och att de som faktiskt startar företag oftast har annan sysselsättning under tiden. Dock visar diagram 4.1 och 4.2 på att arbetslösheten skiljer sig åt mellan grupperna. Huruvida detta är påverkat av kommunerna eller andra omständigheter kan vara svåra att urskilja. Det kan diskuteras huruvida arbetslöshet kan leda till nyföretagande för att skapa sysselsättning och det verkar inte helt tydligt kunna härledas till att just företagande kan vara en väg ut ur arbetslöshet (Arenius & Minniti 2005; Behrenz et al. 2016).

Det faktiska resultatet behöver inte heller förutsätta en koppling mellan företagande och arbetslöshet, utan kan bero på andra förutsättningar inom kommunen.

Majoriteten av kommunerna har varken samarbete med Arbetsförmedlingen eller anser att nyföretagande har så stor anknytning till arbetslöshetens storlek i kommunen. Respondenterna lyfter dessutom att det inte är de arbetslösa som startar företag i första hand, utan människor med annan sysselsättning. Vad som dock är lite otydligt är varför det i Sverige ges starta eget bidrag till människor som inte har någon sysselsättning, om kopplingen mellan arbetslöshet och egenföretagande är orimlig i praktiken. Däremot tyder mycket av litteraturen på att arbetslöshet inte är

47 en faktor som stimulerar företagande utan snarare fungerar som en möjlighet till att arbetslösa kan komma in på arbetsmarknaden.

Diagram 4.1

Diagram 4.2

Källa: Ekonomifakta Respektive kommuns arbetslöshetssiffra har definierats som låg, medel eller hög.

Diagrammet presenterar den andel i gruppen som hör till respektive kategori.

0%

40%

60%

Arbetslöshet grupp 1

Hög Medel Låg

40%

40%

20%

Arbetslöshet grupp 2

Hög Medel Låg

5.4. Utbildning och kunskap

En stor del av litteraturen betonar hur viktigt det är med kunskap när det talas om nyföretagande, dock lyfter samtliga respondenter att Nyföretagarcentrum är organisationen som bistår med hjälp när det kommer till information och utbildning i företagande. Genomgående i intervjuerna verkade utbildning och kunskap gå hand i hand med unga och inte möjligheten att främja företagande hos övriga. Tidigare forskning överensstämmer även med denna uppfattning. En majoritet av respondenterna har beskrivit hur nyföretagande och entreprenörskap lyfts i skolan som en viktig del inför eventuell etablering längre fram i livet. Respondenter i båda grupper nämner Ung Företagsamhet som samarbetspartner inom utvecklandet av entreprenörskap, vilket går i linje med hur Hamburg (2014) anser att entreprenörskapet bör utvecklas. Respondenterna lyfter även hur kommuner på egen hand bedriver utbildning inom entreprenörskap i tidig ålder för att främja nyföretagande. Empirin tyder på att samtliga kommuner arbetar gentemot företagsamhet i ung ålder för att väcka ett intresse och bidra till kunskap om entreprenörskap. En större förståelse för företagandets mekanismer kan enligt Lindster Norberg (2016) utvecklas genom lärande i exempelvis Ungt Företagande.

Majoriteten av respondenterna kopplar utbildning till unga och att det i sin tur leder till fler personer som startar företag. Tidigare forskning kan dock indikera att ökningen av företagande snarare beror på kulturen som uppmuntras. Detta kan sammankopplas med vad respondent A berättade, det är naturligt att starta företag då många i kommunen gör detta. Argumentet av kultur stärks än mer i intervjun med respondent I, där det talas om hur entreprenörskap inte är en naturlig del i diskussioner utan behöver lyftas externt för att få utrymme. Det skulle kunna betyda att utbildning i sig inte är det viktiga utan att den mer fungerar som en grund för den kultur som skapas. En aspekt som Sverige skiljer sig i detta hänseende är just självbestämmanderätten och mer specifikt utbildningsansvaret (Hansen &

Gustafsson 2019). Utbildningsansvaret ligger till viss del inom kommunens ansvar och det skulle kunna betyda att en samverkan mellan avdelningar i en kommun kan vara positivt. Där en samverkan mellan utbildning och näringsliv kan underlätta i

49 att ta tillvara på utmärkande egenskaper för kommunen i fråga och på så sätt öka företagandet.