Tillgången till kapital

Återkommande i litteraturen är faktorn kapital och vikten av att det finns tillgång till att få hjälp, precis som Lofstrom et al. (2014) argumenterar kan vara en bidragande faktor till att det faktiskt startas företag. Utifrån respondenternas intervjuer framkommer det dock att det läggs mindre fokus på finansiering, det tenderar snarare vara en fråga för banker och privata organisationer. Denna faktor kan speciellt kopplas samman till begränsningar i vad kommuner faktiskt får göra lagmässigt (Lofstrom et al. 2014).

Diagram 5. Grupp 1 representeras av blå staplar och grupp 2 av orangea staplar.

Diagrammet presenterar det antal finansieringsmöjligheter kommunerna hänvisar nyföretagare till.

Diagram 5 visar hur många finansieringsalternativ respektive kommun hänvisar till.

Grupp 1 nämner sammanlagt 10 alternativ medan grupp två nämner 17. Resultatet skulle alternativt kunna tyda på ett större behov av möjligheter till finansiering i kommuner där det startades färre företag, eller att respondenterna snarare väljer att

1 1

3

4

1

2

5

3

5

2

A B C D E F G H I I

Antal finansieringsalternativ

lyfta möjligheter till att få kapital i dessa kommuner. Precis som Berggren och Silver (2010) poängterar så är merparten av kapitalet i Sverige från låneinstitut och detta sätter en del hinder. Dels för kommunerna och deras möjlighet att hjälpa till, men även för individer som inte har hög lånekapacitet. Lofstrom et al. (2014) nämner att det kan finnas ett samband mellan förmögenhet och lånekapacitet, men att den nödvändigtvis inte tyder på att det måste finnas en kausalitet däremellan. En del respondenter framhåller just detta, att en anledning till att det startas fler företag i grupp 1 är deras sociokultur. För att invånarna har en högre inkomst, vilket dessutom i sin tur leder till att låneinstitut är mer benägna att låna ut pengar.

När det kommer till kapital som förutsättning, verkar det finnas en viss otydlighet i hur kommunen kan initiera detta utan att begränsas av lagen. Johansson (2008) menar att detta just kan vara en anledning till outsourcing av näringslivsstödjande aktiviteter. Därmed inte sagt att kommuner inte kan tillföra stöd i området, många gånger handlar det även om att införskaffa resurser i form av tillgång till lokal eller personal (Honig & Karlsson 2013). Där bristen på information kan medverka till att individer snarare söker sig till banker. De finns även viss motvilja hos banker att bevilja lån för till exempelvis industrilokaler, då dessa kan förlora i värde.

Därutöver är det även problematiskt att få stöd och bidrag hos andra aktörer, om individerna inte har en speciell situation, som till exempel starta eget bidrag för individer utan anställning. Respondenterna nämner hur invånare kan rekommenderas att söka bidrag för att etablera sig, men att reglerna kring bidrag är för krångliga och bromsar processen. Mergemeier et al. (2018) betonar vikten av att det handlar om att bemöta en individ i hur den upplever problem, så om det upplevs hinder i kapitalanförskaffning bör detta eventuellt utformas mer utifrån individernas upplevelse av hinder i kommunen. Svårigheterna i att få kapital är en gemensam nämnare i både litteraturen och empirin, vilket kan underlättas genom regionala lösningar och litteraturen pekar dessutom på att både privat och offentligt stöd kan bidra till företagens överlevnad. Det är viktigt att poängtera att även om grupperna är relativt lika i denna faktor, så betonas kapitalförskaffning som ett hinder mer i gruppen där det startas färre företag.

51 5.6. Kontaktnät

Fördelarna med kontaktnät betonas av alla respondenter och det förekommer något sorts nätverkande arbete i alla kommuner. Enligt Zanakis et al. (2012) är det en viktig faktor inom näringslivet, detta tydliggörs även i diagram 6 där det antal nätverksskapande verksamheter som nämns är mestadels likvärdiga i kommunerna.

Däremot så lyfts det mer som en riskreducerings faktor i kommuner med färre startade företag, vilket kan uppfattas som naturligt då kommuner i glesbygdsområden kan få fler fördelar av kommunikation mellan företagare. Enligt Freire-Gibb och Nielsen (2014) kan det sociala nätverket då vara en viktig motverkande faktor mot att det finns mindre efterfrågan eller mer risk med att starta företag i området. Respondent J beskriver till exempel hur svårigheter kan minskas genom kommunikation med varandra, inte bara företagare emellan utan mellan kommunalråd och olika avdelningar. Därmed inte sagt att de kommuner som inte är glesbygdsområden, inte arbetar med nätverkande, tvärtom lyfter respondenterna vikten av detta.

Diagram 6. Grupp 1 representeras av blå staplar och grupp 2 av orangea staplar.

Diagrammet presenterar kommunerna utifrån bokstav och numreringen visar antal verksamheter de hänvisar till för att bidra till att företagare inkluderas i kontaktnät.

Dock kan grupp 1 ses ha en jämnare fördelning i antal verksamheter som främjar förekomsten av kontaktnät. Detta skulle kunna vara en effekt av att det finns och

4

2 2 2

3

2

1 1

4 4

A B C D E F G H I J

Antal kontaktnätsmöjligheter

startas fler företag i de kommuner, vilket i sin tur ger effekten av fler relationer och kontakter tillgängliga. Det bör i sammanhanget tilläggas att även om ett kontaktnät kan vara viktigt i främjandet av nyföretagande så är det tillsynes snarare i litteraturen en faktor som inte riktigt sammankopplas med fler startade företag.

Utan mer en faktor i hur väl det går och hur omgivningen påverkas i form av att den blir mer näringslivs fokuserad. Det är även denna faktor som respondenterna diskuterar övervägande, vilket kan bero på att det är i detta område som kommuner har mest möjlighet att kunna tillgodose behov inom näringslivet. Utifrån intervjuerna verkar det däremot som att grupp 1 har ett större fokus på samverkan, vilket skulle rimligtvis kunna bero på att kommunerna helt enkelt har regionala lösningar och resurser. Ett stort kontaktnät kan skapa fler företag men precis som Zanakis et al. (2012) redogör för så kopplas det snarare till en nyföretagares motivation, kunskap och erfarenhet.

Avslutningsvis handlar faktorerna om att se till kommunens möjlighet att möta behov och genomgående kan det upplevas som det finns begränsningar i alla faktorer utifrån vilken befogenhet kommunen har. En ökad transparens i arbetet med företagande kanske hade ökat förståelsen för vad det är som fungerar inom kommuner med fler startade företag. En samverkan kan resultera i att förutsättningarna som fungerar för ett ökat företagande blir mer synliga, precis som Ansel et al. (2017) redogör, lär kommuner av varandra.

53