Reliabilitet och validitet - Företagande i kommuner

3. Metod

3.5. Reliabilitet och validitet

Det är vanligt att kvalitativa studier uppvisar en del komplexitet när det kommer till validitet och reliabilitet, eftersom det handlar om att undersöka hur väl uppsatsen reflekterar en viss typ av situation och hur väl detta mäts, men även hur väl den kan generaliseras. Validitet i en kvalitativ uppsats syftar till att visa hur korrekt en typ av data är och hur sannolikt det är att studien överensstämmer med verkligheten, följaktligen hur väl mäts det som skall mätas (David & Sutton 2016). Reliabilitet handlar om hur konsekvent ett resultat är, huruvida samma studie längre fram kommer ge liknande resultat. Eftersom syftet i uppsatsen inte handlar om att ge en generalisering till populationen som helhet så har inte reliabiliteten så vital roll i detta hänseende, men det har varit viktigt att försäkra sig om att åtgärder har vidtagits, speciellt när det kommer till hur trovärdigt resultatet är. Därför har betoning lagts på att studera empirin och granska den med hjälp av triangulering, där inte bara informationen kommit från olika perspektiv utan även se till skillnader mellan våra egna perspektiv. Ett ökat fokus på att inte låta det egna perspektiv påverka vad som skall redovisas kan ge upphov till större objektivitet, vilket skulle kunna öka chansen att den kvalitativa datan går att återfinna igen (Denscombe 2016). Vår arbetsprocess har gått ut på att vara uppmärksamma på skillnaden oss emellan för att kunna belysa faktorer som kan vara subjektiva och då analysera dessa ytterligare. Denscombe (2016) poängterar att kvalitativ data är en effekt av en tolkningsprocess, vilket innebär att det ofta kommer finnas en fallgrop inom reliabilitet. Validiteten i vår uppsats handlar om att visa hur det är i verkligheten. I vårt fall intervjuade vi respondenter i Sveriges kommuner för att säga hur arbetet med nyföretagande ser ut. Studien använde 10 olika kommuner av 290. Det är en väldigt liten studie och möjligheten att generalisera utfallet på hela populationen är relativt liten. Dock användes en stor spridning mellan kommunerna vilket kunde ge viss validering eftersom det inte endast mäter en viss typ av kommun. David och Sutton (2016) menar dessutom att ett väl valt urval kan vara mer viktigt än att bara kunna generalisera resultatet när det kommer till att uppnå validitet. Det har även varit viktigt i uppsatsen för att öka validitet och reliabilitet, att vara transparent med teoretiska perspektiv och syftet.

25 3.6. Etiska aspekter

Konfidentialitet är en viktig del inom den etiska aspekten och innebär att endast de som utför studien kan identifiera deltagarna och att rapporteringen av resultatet inte avslöjar vilka som deltagit (David & Sutton 2016). Inom kvalitativa studier kan det vara svårt att uppnå konfidentialitet, men det kan bidra till att ge intervjusvaren en större grad av sanningsenlighet. Möjligheten till huruvida en respondent vill delta eller ej är viktiga aspekter enligt Bryman och Bell (2011) och en anonymisering kan bidra till ett ökat deltagande. Det är av vikt att respondenten får tillgång till vilken undersökning de deltar i och hur den är utformad för att minska etiska problem som är förbundna med kvalitativa studier (David & Sutton 2016).

En annan del inom den etiska aspekten är att författarna har ett källkritiskt tillvägagångssätt (David & Sutton 2016). Den litteratur som använts i studien är främst artiklar, där böcker har fungerat som komplement i områden där vetenskapliga artiklar inte funnits. Artiklarna är granskade enligt peer review och har inhämtats via Business Source Premier, Emerald Insight, Scopus, Web of Science, BASE och Science Direct. Sökorden har koncentrerades främst till företagande, nascent entrepreneurs och kommuner till en början, men detta gav inte tillräckligt med information. Så utifrån relevanta artiklar fann vi fler sökord såsom;

enterprise, municipalities, business promotion och business promotion factors.

Därefter gjordes även sökningar på de specifika faktorer som valts ut för studien utöver artiklar har en del rapporter angående näringslivet studerats och varit till grund för uppsatsen.

4. Empiri

I detta kapitel redogörs empirin, vad som är utmärkande för kommunerna och hur näringslivet ser ut i respektive kommun. Empirin presenteras kommunvis för att tydliggöra om det finns skillnader mellan kommunerna. Kapitlet har strukturerats utifrån intervjufrågorna och vad respondenterna specifikt lyft gällande sin kommun. Respondenterna består av näringslivssamordnare, näringslivsutvecklare och näringslivschefer.

4.1. Grupp 1 - Fler startade företag

Grupp 1 består av kommunerna A, B, C, D och E och är den grupp där det startas fler företag. Det faktum att fler företag startas i kommunerna i grupp 1 betyder inte att företagsklimatet eller kommunernas samarbete med företagarna i kommunen är bättre än kommunerna i grupp 2. Det är enbart en rankning av hur många företag som startas.

4.1.1.Kommun A

Kommun A är i relation till de andra en mindre kommun men har trots detta ett stort antal företagare som nyetablerar. Kommunen utmärker sig i att de har en stor andel delårsboende och respondenten berättar att kommunens boende fördubblas under sommarmånaderna. Kommunen är utpräglat en turistkommun, vilket har både sina för- och nackdelar i form av företagande. Respondenten berättar om hur det finns fina områden och en rik natur som gör kommunen till en attraktiv plats att bo. Detta har även en effekt på bostadsmarknaden. Bostäderna blir dyra, vilket respondenten ger som exempel till vad kommunen har som svaghet. “Samtidigt som det är väldigt attraktivt att bo här så är det ju ett problem, då det är dyrt att etablera sig”.

Respondenten berättar dock att kommunens bostadsbolag har en plan för att bygga billigare lägenheter för att kunna möta efterfrågan, så att även unga har möjlighet till lägenhet. Respondenten lyfter vidare utmaningen med att hitta arbetskraft.

27 Kommunen har utpräglat många äldre och har svårt att hitta arbetskraft inom specialiserade yrkesgrupper. Det startas många företag i kommunen och när vi talar om hur kommunen arbetar med att utveckla och främja företagande berättar respondenten om många olika projekt, exempelvis marknadsföring av kommunen, etableringar från utlandet, näringslivsutvecklarnätverk och stödsystem.

Respondenten tar upp en hel del främjande verksamhet som varit viktigt för företagsklimatet. Kommunen arbetar med insatser som inte bara är direkt kopplade med företagande utan även skola, kultur och struktur. Däremot så syns en skillnad från förr när företagare kom till kommunen för att få mycket information om hur nyföretagande fungerar, men respondenten tror att det kan bero på att systemet ser annorlunda ut idag:

”Det finns ett bra nationellt system för företagare som heter verksamt.se som ni kanske känner till {...} det är ju Bolagsverket, SCB och Skatteverket och andra statliga institutioner ihop med SKL som bygger verksamt.se och där får man ju ett väldigt bra stöd som nyföretagare”. (Respondent A)

Nyföretagare kan söka finansiellt stöd via Almi, vilka kommunen samarbetar med.

Respondenten förklarar vidare att hen tycker det fungerar bra i kommunen och att något som utmärker sig är en så kallad lotsgrupp där varje företag får presentera sin idé varefter varje handläggare får beskriva situationen och möjligheterna utifrån sin profession. Detta ger företagarna en bra kartbild över vad som är möjligt och vilken ordning företagaren ska ta sin etablering och vilken handläggare de ska börja med och så vidare “Tanken är ju att företagarna inte ska behöva vara expert på våran administration utan det ska ju vi hjälpa till med och det gör vi genom de här lotsgruppsmötena”. Företagandet finns som en naturlig del då det säsongsvis finns många små företag att arbeta i. Ungdomsarbetslösheten är mycket liten och kommunen behöver ta in ungdomar utifrån för att möta behovet av arbetskraft.

4.1.2.Kommun B

Kommun B är en kommun med bra kommunikationer och nära till en storstad. Det startas många företag varje år och respondenten beskriver kommunens

socio-ekonomi som hög och att egenföretagare ofta bosätter sig där. Bostadspriserna är höga och attraherar enligt respondenten människor med höga inkomster, vilka ofta även startar företag enligt respondenten. Tillväxttakten gällande bostadsmarknaden är ganska låg vilket kan vara en svaghet, men flera byggprojekt är planerade.

Trots företagstätheten beskriver respondenten hur kommunens arbete inte har ett speciellt aktivt fokus eller stora satsningar på nyföretagande. Respondenten berättar om att kommunen erbjuder information till nyföretagare och företagsfrukostar.

Företagsluncher anordnas samt möjligheter till samarbeten med Nyföretagarcentrum och Företagarna i närliggande kommuner. Respondenten berättar att Arbetsförmedlingens arbete med nyföretagande främst handlar om nyanlända och möjligheten att skapa arbetstillfällen för dem snarare än att starta företag. Kommunen har ingen klar målsättning för nyföretagande då de “åkt lite snålskjuts här, det startas ju företag, vi behöver inte göra särskilt mycket från kommunens sida för att ha ett aktivt näringsliv”. Respondenten beskriver vidare hur nyföretagandet kan bero på vilken typ av invånare kommunen har.

Det politiska styret i kommunen har länge varit detsamma, vilka alla strävar efter ett bra näringslivsklimat enligt respondenten. Kommunen samarbetar också med närliggande kommuner men förutsättningarna och utbudet av branscher skiljer sig åt. De arbetar mycket med företagsamhet på gymnasial nivå, främst via Ungt Företagande, men även med andra förvaltningar på kommunen. Förutsättningarna för företagande i kommunen anser respondenten är goda, dock lyfter hen att socio-ekonomin kan ha viss inverkan samt närheten till en större stad. I en kommun där nyföretagandet verkar vara relativt självgående lyfter respondenten tydligheten i kontakten som en viktig faktor:

”Det är ju det här Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet försöker nå ut och kommunicera med de nya företagen {...} Det är ju inte det att vi kanske erbjuder så mycket men att de vet hur de ska kunna kontakta oss”. (Respondent B)

29 4.1.3.Kommun C

Kommunen har en hög andel företagare, varav vissa kan definieras som säsongsbetonade företag eller som livsstils-företag. Respondenten lyfter vikten av att uppmärksamma de konsekvenser detta kan innebära för undersökningar och statistiska jämförelser. En företagare kan aktivt arbeta under en säsong, medan det andra halvåret vilar utan kostnader och konsekvenser. Kommunen har en stor del nysvenskar, varav många stannar kvar och startar företag. Inflyttningen är stark även bland barnfamiljer. Profileringen har en stark företagsinriktning men lägger även fokus på en hållbar framtid. Det ska finnas en väg in för alla som vill starta företag oavsett bakgrund.

Det startas många företag och inflyttningen av företag är stor, vilket gör att företagskluster blir utmärkande. För att möta behovet och utveckla kommunen har tillväxtavdelningen många anställda. Respondenten beskriver sin roll lite som en mellanhand för de företag som kommer. Respondenten lyfter även ”starta eget”

information, rådgivning, lotsning som främjande arbete i kommunen och företagskvällar med företagarna. Då inga andra aktörer finns i kommunen beskriver respondenten hur information kan tillgås via kommunens hemsida, sociala medier och i den lokala dagstidningen. Information om företagande kan även fås vid frukostar som ordnas vid det lokala företagsklustret, där även spontana möten och informationsutbyten kan ske mellan företag. Kommunen samarbetar dessutom med arbetsförmedlingen, vilka enligt respondenten kan bidra med ”starta eget” system.

Dock ser inte kommunen nyföretagande som en direkt reaktion av arbetslöshet:

”De är väl inte i majoritet som startar företag som kommer med den bakgrunden.

Men det är klart att det händer, men det är inte ofta. Andra samarbeten finns med regionen där stort fokus finns på tillväxten av företag och närheten till en kontakt.

Inom kommunen arbetar till exempel tekniska enheten, byggsidan och mark-och planenheten för att kunna effektivisera nyföretagares väg till uppstart”.

(Respondent C)

Respondenten pekar på hur en skillnad i kommunstyret har gett visst fokus på att underlätta nyföretagares kontakter med myndigheter. “Man lägger mycket krut på

att underlätta hanteringen och registreringen, ja överhuvudtaget kontakten med kommun och det är ju något som har kommit tydligt efter maktskiftet”. Enligt respondenten är möjligheterna goda för en etablering i kommunen. Hen pekar på den generösa lagstiftningen och möjligheterna till snabb rådgivning.

4.1.4.Kommun D

Kommunen är en stor kommun med ett relativt högt antal startade företag och utmärkande för kommunen är att det händer mycket och det byggs en hel del för att göra området ännu större. Förändringar och ombyggnationer i infrastrukturen krävs och respondenten lyfter hur kommunen har en hel del på gång. Det är en stad som sedan länge har haft stort företagande och nära till hamn och industri.

Förbättringspotential för kommunen kan enligt respondenten vara att stärka företagsklimatet. Respondenten lyfter kommunens mindre bra mätningar i företagsklimat, men hur detta kan vara beroende av vad som undersöks och hur det presenteras. Oavsett verkar det finnas en hel del främjande åtgärder för företagande.

Enligt respondenten fick kommunen ett uppdrag att skapa en gemensam mötesplats för olika organisationer, ett slags ekosystem som samlar all kompetens en nyföretagare behöver. Samtalet leder vidare in på kontaktnät och hur detta finns tillgängligt och hen menar att det är där mycket av deras arbete ingår, hur olika kontaktytor skapas för företagare. Dessa kan till exempel ske genom utbildningar eller workshops där företagare interagerar och kommunicerar.

När det kommer till finansiella medel och rådgivning är det Almi kommunen hänvisar till. Mikrolån och crowdfunding är alternativa lösningar för företagare att söka, dock är det finansiella inte på näringslivskontorets bord. Däremot finns det ett aktörsnätverk där många olika aktörer är med och däribland även Arbetsförmedlingen. Att starta företag bör enligt respondenten vara en långsiktigt och hållbar ambition, inte bara att “jag har inget att göra”. När frågan angående huruvida politiska faktorer påverkar, så förklarar respondenten att det kanske var mest märkbart på den finansiella delen. Hen fortsätter att utveckla:

”Klart det märks, för det beror på vad man bestämmer sig för att ha fokus på och hur mycket ska vi satsa på det ena eller det andra, men samtidigt så går det ju lite hand i hand {...} med det här att det byggs ut i infrastrukturen och det gör det tack vare att det blir mer människor och blir det mer människor måste vi ha mer sysselsättning”.

(Respondent D)

När det kommer till krav från regeringen så förklarar respondenten att det är det vanliga, att de följer diverse lagar såsom kommunallag, aktiebolagslagen, statsskuldsregler och momsregler. Det handlar om att förhålla sig till vad som gäller företag. Kommuner arbetar, enligt respondenten, utifrån det politiska styret de har och då är det viktigt att hitta gemensamma nämnare vilket blivit bättre med åren. I själva kommunen har de även samarbete med olika verksamheter och det finns bland annat en kostnadsfri rådgivningsorganisation, där flera olika organisationer gått samman för att skapa goda förutsättningar för nya företagare så de kan förverkliga idéer och få hjälp.

4.1.5.Kommun E

Kommunen har många företag och många invånare trots en relativt liten yta.

Infrastrukturen är bra och varierad, vilket till stor del kan bero på det geografiska läget. Närheten till en storstad finns. Respondenten beskriver företagsklimatet som ett av landets bästa. Kommunen ses som attraktiv och levande, både av invånare och företagare enligt respondenten. Positivt är att etableringsintresset är stort.

Kommunen behöver dock arbeta med att hitta rätt kompetens till företagen, bostadsbrist och trygghet berättar respondenten.

Kommunen har samarbete med Nyföretagarcentrum och antar även en lotsande funktion för nyföretagare för att hitta rätt avdelning i den interna organisationen eller inom tillståndsfrågor. Genom direktkontakter med rätt organisation på en gång menar kommunen att nyföretagare hittar rätt person direkt och att processen underlättas. Respondenten talar även om vikten av att sprida information om nyföretagande och erbjuda samverkande aktiviteter. Kommunen har ett blandat politiskt styre och respondenten lyfter hur alla kommunens partier ser vikten av ett

fungerande näringsliv. Utvecklingen är således en prioritet i kommunen och har lyfts direkt under kommunstyrelsen för att säkerställa ett strategiskt och kontinuerligt arbete med utvecklingen.

Respondenten beskriver hur kommunen samarbetar med Arbetsmarknadsenheten och ej Arbetsförmedlingen när det gäller att öka andelen invånare. Ett fokus på Ung Företagsamhet finns såväl som samarbeten med kommunens olika avdelningar för att förbättra servicen för företagarna. Förutsättningarna för att starta företag i kommunen anses som goda och nyföretagarandan är hög i kommunen.

4.2. Grupp 2 - Färre startade företag

Grupp 2 består av kommunerna F, G, H, I och J och är den grupp där det startas färre företag. Det faktum att det startas färre företag i grupp 2 betyder inte att företagsklimatet eller kommunernas samarbete med företagare i kommunen är sämre än kommunerna i grupp 1. Det är enbart en rankning av hur många företag som startas.

4.2.1.Kommun F

Kommunen är en mindre kommun och de flesta invånarna arbetar utanför kommunen. Kommunen profilerar sig som barnkommun, vilket ligger till grund för kommunens vision. När det kommer till utmaningar inom näringslivet så är det en kombination av brist på arbetskraft och att det inte finns bostäder, vilket i sin tur gör det mindre attraktivt att flytta till kommunen och locka nya etableringar.

Utmärkande för kommunen är att de arbetar med en hållbarhetsstrategi. Kommunen utgår från en handlingsplan utifrån resurser som finns tillgängliga, men respondenten menar också att en god dialog och kommunikation är viktigt när det kommer till hur företagande skall främjas. “Vi ska vara snabbfotade när det kommer företagsärenden och då är det inte bara min del utan även när det gäller myndighetsutövande områden”.

33 Respondenten berättar att det inte längre finns andra aktörer i kommunen men hur hjälp finns att få i grannkommunen. Respondenten fungerar som en länk mellan person och utomliggande stödsystem. Det finns ett stort stödsystem i grannkommunen med Nyföretagarcentrum och verksamt.se som fungerar som en bra bas för kommunen. Respondenten lyfter också att hen tror att de flesta i kommunen startar företag själva. Eventuellt tar nyföretagarna hjälp av banker, dock skall personen kommit lite längre i sin process att starta företag som till exempel ha utarbetat en affärsplan och budget. De flesta som hör av sig till kommunen, menar respondenten, är personer som vill starta företag och behöver till exempel tillstånd för sin verksamhet. Respondenten lyfter även om hur det finns en god kommunikation mellan olika ansvarsområden i kommunen. Nyföretagare kan behöva kommunicera gällande frågor med exempelvis hälsoinspektörer och byggingenjörer men även med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är de som arbetar med aktörer och arbetsgivarperspektiv och starta eget-ersättning.

Respondenten förklarar vidare “Det är ju ändå ganska specifikt, du ska ha varit arbetslös en viss tid för att få starta eget bidrag, så det är inte bara att kliva från en anställning till att starta ett företag och tro att man får, utan att det är lite halv krångligt att få ett starta eget bidrag”.

När det kommer till målsättning för kommunen så lyfter respondenten: “Det är att vi som kommun, när väl en etablering kommer, är duktiga på att ta hand om dem och ge dem service och det är väl det, som jag kan tycka, är det kommunala uppdraget först och främst. Vi ska vara på, vi ska ha god service”. Respondenten menar att det även är viktigt att marknadsföra egenföretagande och entreprenörskapet tidigt, där UF har en viktig roll att spela.

Den politiska styrningen har enligt respondenten en viss påverkan sett till prioriteringen i att tillsätta utövare av näringslivsfrågor. En skillnad jämfört med grannkommuner kan märkas. För kommuner är det inte ett krav att arbeta med näringslivsfrågor utan det är mer “grädde på moset”, som respondenten uttrycker det.

4.2.2.Kommun G

Kommunen har en relativt central position mellan större städer. Kommunen är lite under omstrukturering och har en del framtidsplaner om att attrahera unga och utbildade till kommunen. Fördelar med att bo i kommunen lyfter respondenter som billigt boende och en efterfrågan på arbetskraft. Det finns en del större företag men respondenten tycker att det speciella hos kommunen är just närheten och respondentens arbete är att främja och knyta företagen närmare varandra. “Man är kunder till varandra och underleverantörer till varandra, man kan ha fördel av att

In document Företagande i kommuner (Page 32-0)