Kommun G

Kommunen har en relativt central position mellan större städer. Kommunen är lite under omstrukturering och har en del framtidsplaner om att attrahera unga och utbildade till kommunen. Fördelar med att bo i kommunen lyfter respondenter som billigt boende och en efterfrågan på arbetskraft. Det finns en del större företag men respondenten tycker att det speciella hos kommunen är just närheten och respondentens arbete är att främja och knyta företagen närmare varandra. “Man är kunder till varandra och underleverantörer till varandra, man kan ha fördel av att man känner till varandra”. Respondenten lyfter vidare att det är lätt att hitta kontakter och stöd, de arbetar även med något som heter Ung Företagare. Det anses viktigt att implementera då det annars kan kännas stort att starta företag.

Respondenten berör att det finns möjlighet att komma på företagsträffar trots att personen inte har företag, utan finns det intresse så finns det möjligheter.

Respondenten konstaterar dock att många företag som startas, görs det av individer med annan sysselsättning. Däremot finns det hjälp att tillgå genom Arbetsförmedlingen och Nyföretagarcentrum som ligger utanför kommunen. När det kommer till finansieringsmöjligheter så har kommunen bara en bank, så det kan vara svårt uppger respondenten, men det finns andra banker och verksamheter i närområdet. Målsättningen för kommunen är att finna fler hållbara företag, eftersom det är viktigt för kommunen med bruksmentalitet.

När vi talar om politiskt styre, uttrycker respondenten att det inte känns av.

Merparten av reglerna är statliga och inte kommunalt satta. Vidare talar vi om hur kommunen arbetar med arbetslöshet och företagande, varpå respondenten lyfter fram arbetet med samverkan för egen försörjning. I gruppen ingår både arbetsmarknad-, integrations- och gymnasiecheferna tillsammans med Arbetsförmedlingen. Respondenten berättar om hur förutsättningarna att starta företag i kommunen i stor utsträckning är beroende av vilken affärsidé företagaren har och om idén är rimlig, är en etablering fullt möjlig.

35 4.2.3.Kommun H

Kommunen är en liten sett till befolkningen, vilken består av cirka 30 procent äldre.

Trots att kommunen är relativt företagstät, så hör kommunen till urvalet där det startas en mindre andel företag. Närmare var tredje invånare har någon slags företagskoppling. Kommunen har utmärkande mycket natur och respondenten lyfter även att det är en trygg och bra kommun att bo i, men behöver jobba ytterligare med att få mer människor till kommunen.

”Ja det är det här att vi måste bli fler, vi måste helt enkelt få in mera skattepengar.

Så vi måste jobba mer intensivt för att öka skatteintäkterna helt enkelt. Sen i och med att vi har den begränsade budgeten så har vi utmaningar i att resurserna, framförallt så personalsidan ska räcka. Vi är ofta bara en på varje avdelning där det kanske annars är fler personer”. (respondent H)

Respondenten understryker att trots att de är färre, så ligger det också en styrka i det, eftersom samarbetet med omkringliggande kommuner blir starkare. Det verkar även finnas ett övergripande syfte om att hitta lösningar, som exempelvis att respondenten fått en kollega i näringslivsfrågorna. Respondenten utvecklar och säger att det är ett tecken på att kommunen tycker det är viktigt med företagande och satsar på näringslivet. För i många kommuner finns det inte en näringslivsutvecklare eller ansvarig menar respondenten. “Vi är ju som första kontaktperson, den som företagare kan vända sig till, så vi är som en lots in i resten.

Vi lotsar dem vidare till miljö, eller tekniska eller bygglovsfrågor och sådana grejer”. Det som framträder från en del av samtalet med kommunens respondent är att det är en kommun med mindre resurser, men att det då blir viktigare att samarbeta med andra och ha en bra kommunikation i kommunen. Respondenten vidhåller även att reglerna för nyföretagare inte är de bästa i situationen, i just denna kommun finns det ingen tillgång till andra verksamheter såsom Nyföretagarcentrum och när det kommer till att välja vägen genom Arbetsförmedlingen så kan det vara svårt. Många som startar företag är beroende av att få kapital och Arbetsförmedlingens regler förutsätter att personen varit arbetslös i mer än ett år, vilket inte alla som vill starta företag är, berättar respondenten. I kommunen är det även en oviss fråga om Arbetsförmedlingen skall vara kvar, vilket respondenten

reflekterar är synd och föreslår vidare att det kanske borde finnas en möjlighet att kunna gå direkt från anställning till att starta eget. Respondenten berättar även om diverse möjligheter att introduceras till entreprenörskap i skolan och att det är viktigt, inte bara för kommunen, men att det kan vara fördel för en själv om det finns intresse att kunna bo kvar i kommunen. Kommunen brukar hamna bra till i studier gällande företagsklimat och respondenten betonar att det inte varit så betydande vilket politiskt styre de haft, utan att det viktiga är att alla arbetar åt samma håll.

När det kommer till förutsättningarna för nyföretagande poängterar respondenten att det handlar om vilken typ av företag personen i fråga vill starta, men att regler är en stor utmaning för människor. Det kan vara dyrt att starta företag och det är ett stort steg att våga för att sedan kunna omsätta och klara sig med de sociala avgifterna menar respondenten.

4.2.4.Kommun I

Kommun I är en relativt liten centralort, där många känner varandra och kommunen kan enklare lotsa nya företag mot passande kontaktnät. Det finns fokus på bra kontakt, eftersom kommunen är liten. De svagheter som respondenten kan se i kommunen är att det eventuellt finns brist på lokaler och mark, vilket är ett problem enligt näringslivskontoret noterar respondenten. Respondenten berättar att de har samarbeten med olika verksamheter i främjandet av näringsliv, till exempel Handelskammaren, som påvisar möjligheter till att starta eget. Kommunen har valt att göra vissa insatser inom företagande eftersom de ligger på en låg nivå, de arbetar med främjande åtgärder inom information till skolor och föreningar etcetera. Då entreprenörskap enligt respondenten “inte är det man diskuterar hemma runt matbordet” kan det vara av stor vikt att lära ut. Respondenten talar även om vikten av en individ när det kommer till att starta företag, många kommer inte så långt i processen och överlever inte. Respondenten noterar att det är en balansgång mellan vad som bör vara enkelt när det kommer till att starta företag och hur svårigheter kan skapa mer överlevnad för företagen. Risken är att personer drar på sig skulder om det är för lätt menar respondenten. De personer som orkar ta sig igenom

37 processen har större chans till överlevnad. Hen berättar vidare att de flesta banker inte ens tar en diskussion, om de inte varit hos Nyföretagarcentrum och arbetat igenom en verksamhetsidé och budget.

Ett hinder för människor inom företagande, anser respondenten, är att det kan bero på stelbenta regler, som hen uttrycker det. Intrycket som respondenten ger, är att regler för till exempel butiker borde anpassas gällande vilka regler som gäller för vem, beroende på hur stor omsättning de har eller hur ofta en viss typ av vara säljs etcetera. När det kommer till det politiska, berättar respondenten om hur hen tror att det mesta dels handlar om individen som har inflytande, inte bara politiska partiet “han är nog en av anledningarna till att kommunen ligger så bra till i företagsklimats undersökningar, tack vare att han prioriterar näringslivet. Så det har stor betydelse”.

4.2.5.Kommun J

Kommunen är en liten kommun sett till invånarantalet, men stor till ytan.

Kommunikationerna kan ses som relativt goda sett till flygplatser, vägar och tågtrafik. Kommunen profilerar sig som en eko-kommun, med bra företagsklimat.

De arbetar hårt med att finnas nära och att det ska finnas en lätthet i att föra samtal.

Respondenten lyfter bredden på näringslivet som ett positivt drag och beskriver hur det gör dem mindre sårbara. Gällande svagheter är inflyttning ett problem och mål är satta för att öka antalet invånare.

För att främja nyföretagande lägger kommunen fokus på arbete med rådgivning och stöd hos näringslivsutvecklaren men även via ett samordnat forum där olika representanter från kommunen deltar vid ett tillfälle för att underlätta för företagaren. Respondenten berättar även om nyföretagarna och verksamt.se “Ja, verksamt.se, det är en viktig kanal för oss som inte har så stora resurser till att göra saker och ting själv. Vi ska inte bygga upp egna system, vi ska använda de statliga system som finns.”

I kommunen finns möjligheter till finansiellt stöd främst genom bank eller regionen, då ett samarbete med Almi inte finns. Samarbete med Arbetsförmedlingen finns i liten grad, mest via möjligheterna att skicka vidare personer som söker starta eget-bidrag. Respondenten pekar på hur arbetslösheten idag är låg och hur incitament till att starta företag inte är lika stor då individen kan ha en större trygghet i en anställning. De som är arbetslösa är kanske längre ifrån arbetsmarknaden och kan ha svårt att starta företag.

”Om vi säger såhär, det är inte ett bekymmer när det gäller för företagen att få hjälp att hitta rätt kompetens, för företagen slutade vända sig till Arbetsförmedlingen för många år sen när det gäller att rekrytera personer. Men det man behöver Arbetsförmedlingen till är exempelvis lönebidragsanställda, eller om man ska starta företag och ska söka starta eget stöd och så vidare”. (Respondent J)

Kommunalrådet är väldigt företagsinriktat i kommunen. Respondenten lyfter hur hen ser kommunalrådets arbete med näringslivet som en av de stora bidragande faktorerna till att de rankar så högt inom företagsklimat i de undersökningar som görs. När det kommer till staten skulle respondenten däremot vilja se att de tar ett större ansvar och tillför fler resurser för att bedriva arbete inom näringsliv.

“näringslivskontoren är ju inte en lagstadgad verksamhet, vilket innebär att många kommuner väljer att prioritera bort verksamheten för att istället prioritera vård och omsorg”.

Ett samarbete med kommuner finns men respondenten beskriver hur arbetet med ett kontaktnät kunde vara bättre. Det erbjuds mötesplatser och frukostträffar.

Däremot kan företagare i en liten ort i större utsträckning träffa på till exempel kommunalråd, kommunkontakter eller företagare vid luncher och mer spontant samspråka. Samarbetet förvaltningar emellan är däremot större där lärcentrum, miljö-, bygg- och turistfrågor lyfts. Respondenten nämner även hur kommunen arbetar med Ung Företagsamhet som hjälper dem att stötta upp entreprenörskap i skolan.

39 Förutsättningarna för nyföretagande är enligt respondenten goda, men om nyföretagandet däremot kräver byggnation av till exempel industrilokaler kan det vara svårare då bankerna inte gärna godkänner finansiering till exempelvis lokaler, vilka kan tappa i värde.

5. Analys

I detta avsnitt förs en diskussion utifrån den teori och empiri som presenterats.

Argumentationen förs mellan de valda faktorerna och kommunernas arbete med näringslivet. Kapitlet är utformat utifrån frågeställningen och delas upp i faktorerna som valts för att tydliggöra skillnader och likheter mellan kommunerna.

För en tydligare jämförelse presenteras även respondenterna främst utifrån grupp.

Grupp 1 (respondent A-E) är de kommuner som har flest startade företag och Grupp 2 är de kommuner som har färre startade företag (respondent F-J).

5.1. Institutionell struktur

Huruvida faktorn institutionell struktur är utmärkande så menar Wallis (2015) att det handlar om att se till värdet som en viss typ av regel ger. En del respondenter har lyft regler som lite tröga och Bohlin (2016) menar att intresset i regionerna måste utvecklas i takt med samhället. Regeringen och institutioner kan med fördel stimulera ett bättre företagsklimat (Semerchi & Cimen 2017). Detta lyfts även av respondenterna, att kommuner bör arbeta med näringslivet, men att stödet från staten kunde varit bättre och tydligare. Svärd (2019) betonar att det fattas transparens i den offentliga sektorn i Sverige och att organisationer med fördel kan vara bättre på att ge information om varför vissa åtgärder utförs.

5.1.1.Kommunen som organisation

Utifrån det presenterade materialet i empirin och litteraturen går det att fastställa att näringslivet i kommunerna är en viktig aspekt av deras arbete. Precis som (Westlund et al. 2014) lyfter, så menar även majoriteten av respondenterna att fokus ligger på att skapa ett främjande företagsklimat, trots att detta inte är ett krav. Ett gynnsamt företagsklimat handlar just om att skapa ett klimat där det är attraktivt att starta nya företag. Detta menar dock vissa av respondenterna är en svår uppgift eftersom de utgår från specifika förutsättningar och arbetet med att stimulera

41 företagande är lite som en bonus, eftersom det inte är ett krav att jobba med frågan.

Elert (2014) betonar just variationen i förutsättningar som en påverkande variabel, men även hur kvaliteten av kunskap i organisationen kan göra förutsättningarna bättre. Utifrån empirin går det att utläsa att det blir en fråga om begränsningar i resurser, i hur väl arbetet med företagande får effekt. Fler resurser skulle kunna innebära utveckling med bättre kapacitet inom organisationen. Men precis som Björkstedt (1998) anser så behöver nödvändigtvis mer resurser inte vara det som styr en positiv utveckling av näringslivet, utan snarare att det bör finnas ett tydligt mål på hur arbetet skall se ut. Precis som Lægreid och Christensen (2007) beskriver, finns det en viss otydlighet i offentliga organisationer när det kommer till styrning, vilket även framkommer lite ur intervjuerna. Målsättningar och visioner ser annorlunda ut i varje kommun, vissa har inte uttryckligen några och andra respondenter menar snarare att det handlar om att förhålla sig till lagen och regleringar. Det visade sig svårare att få en uppfattning av vad kommunerna hade som målsättning, eftersom majoriteten av respondenterna angav att det inte fanns någon inom specifikt näringslivet i kommunerna. I litteraturen lyfts NPM som en typ av organisationsstyrning, för att visa på hur offentliga organisationer kan öka transparens, det är dock inget som framkom i intervjuerna. En anledning till att styrningen kan vara problematisk i en offentlig organisation är att flera tjänster outsourcas (Lægreid och Christensen 2007). Vilket går i linje med respondenternas beskrivningar av hur flera tjänster tillhandahålls av utomstående privata organisationer, såsom Nyföretagarcentrum och verksamt.se, men det är otydligt vilken sorts relation det finns mellan kommun och aktör. Som Johansson (2008) förklarar, kan detta bidra till stora skillnader mellan kommuner och en del av kontrollen förloras.

Begränsningarna på vad kommunen har möjlighet att bistå med är inte bara en problematik som respondenterna lyfter utan Johansson (2008) menar att detta är en av anledningarna till att outsourcing blir vanligare. Trots det menar även respondenterna att en kommun i större utsträckning kan tillhandahålla förutsättningar för en företagare än privata aktörer. Att vid ett och samma tillfälle kunna få hjälp att starta företag med till exempel bygglov, finansiering etcetera. Det skulle kunna argumenteras att det blir smidigare för kommunerna att tillhandahålla

alla funktioner i uppstart av ett företag, snarare än att hänvisa till privata aktörer.

Däremot sätter lagstiftningen begränsningar i vad kommuner har befogenhet till, vilket även respondenterna betonar. Styrningen kan då på ett sätt försvåra processen av företagande i Sverige (Lofstrom et al. 2014). Svärd (2019) argumenterar för att offentliga organisationer bör se över sin sektor när det kommer till struktur, vilket även respondent i Grupp 1 betonar, att allt går samman och hänger ihop.

5.1.2.Skattens inverkan

En återkommande aspekt i litteraturen under institutionell struktur är skattens inverkan på var företag startas och huruvida den har relation till tillväxten.

Andersson och Klepper (2013) drar parallellen mellan var företag startas och skatt.

Elert (2014) beskriver likaså hur skillnaderna i skatt har en inverkan på Sveriges tillväxt. Dessa argument förstärks i diagram 1, som visar på en skillnad mellan grupp 1 och 2. Elert (2014) understryker hur den enskilda kommunen kan se över skatt och reglering för att främja företagandet. Som diagrammet visar, så verkar det vara högre skatt i kommunerna i grupp 2, där det startas färre företag. Vilket även konstateras i litteraturen, att skatten kan få en inverkan på beslutsprocessen när det kommer till nyföretagande. Däremot är det mindre tydligt i kommunerna att skatt kan fungera som en faktor till att ändra förutsättningar för nyföretagare, snarare än att bara fungera som skatteintäkt till kommunens ekonomi. Andersson och Klepper (2013) belyser just att skatt kan ha en inverkan på en persons val av sysselsättning.

Därmed behöver det nödvändigtvis inte betyda att en lägre skattesats skapar bättre förutsättningar för en egenföretagare. Dock verkar det som att kommuner med lägre skatt har god ekonomi och inte är i lika stort behov av högre skatt, vilket i sin tur skapar positiva effekter för företagandet.

43 Diagram 1. Grupp 1 representeras av blå staplar och grupp 2 av orangea staplar.

Källa: SCB

5.1.1.Politisk påverkan i näringslivet

En aspekt av kommunens organisation är det politiska och merparten av respondenterna svarade att det politiska inte hade en större inverkan på arbetet med näringslivet inom kommunen. Däremot visar litteraturen på att det politiska näringslivet har en inverkan på kommunerna (Elert 2014). Pierre (1992) lyfter till exempel hur politiska åtgärder kan antas ha en stor inverkan på företagsamhet.

Detta kan till viss del bero på andra faktorer som påverkas av politiskt klimat, men i diagrammet presenteras en viss skillnad mellan grupperna. Som kan utläsas i diagram 2 så verkar det vara samma partier som styr, bortsett från en kommun, medan det i grupp 2 skett en större förändring i det politiska. Dock betonar en respondent att det nödvändigtvis inte beror på de politiska partierna som styr, utan snarare individerna i partierna. Detta tyder nödvändigtvis inte på att det behöver finnas en korrelation mellan förändring av politisk styrning över tid, men diagrammet uppvisar att det är mer jämt över tid i gruppen där det startas fler företag. Vilket skulle kunna kopplas samman med att kommuner har olika förutsättningar till kostnader och vad som läggs på resurser utifrån ett politiskt perspektiv.

29 30 31 32 33 34 35

A B C D E F G H I J

Skattesatser

Diagram 2. Skillnader i politisk styrning 2014 till 2018. Numrering visar antal kommuner som har den politiska styrningen i gruppen.

5.2. Lokala förutsättningar

När det kommer till lokala förutsättningar menar Mueller (2006) att företagskoncentrerade områden kan bidra till entreprenöriella aktiviteter. Ett återkommande svar hos respondenter var att, en stor del av deras arbete bestod av att skicka vidare nyföretagare till rätt hjälp. De betonade även hur lokal kännedom och kunskap om området kan vara betydelsefullt för nyföretagare. Vilket går i linje med Friere-Gibb och Nilsson (2014) som beskriver att en lokalkännedom kan ha en bidragande inverkan på nyföretagande i regionen. Detta resonemang skulle visa på att det följaktligen inte är svårare att starta företag i mindre kommuner. Tvärtom så lyfter alla respondenter i de mindre kommunerna att det inte borde vara svårare att starta företag på en mindre ort, storleken har nödvändigtvis inte en avgörande roll för sammansättningen på näringslivet. Dock tog respondenterna i de mindre kommunerna upp, att det finns någon sorts samverkan i större eller mindre grad med kommunerna i närområdet eller regionen. Backman och Karlsson (2017) argumenterar därutöver för att en etablering inte alltid baseras på utbud och efterfrågan, utan att det snarare handlar om hur väl nyföretagaren har relevant kunskap om området. Således kan förbättringar vara att kommunal personal får

1 0

2

0

2 2 2

4

2

3

1 1

GRUPP 1 2014 GRUPP 1 2018 GRUPP 2 2014 GRUPP 2 2018

Politisk styrning

Vänster Blandat Borgerligt

45 möjlighet till att ha en mer personlig relation till nyföretagare, eftersom det kan handla om att ta till vara på och förstå vilka företagsidéer som kan uppmuntras och utvecklas.

Diagram 3. Grupp 1 representeras av blå staplar och grupp 2 av orangea staplar.

Det finns däremot en tydlig skillnad mellan grupperna när det kommer till lokala förutsättningar, i hänseendet närhet till storstad. Detta synliggörs i diagram 3 där gruppen som startar färre företag inte alls har närhet till storstad. Själva definitionen

“nära till storstad” har utgått ifrån ett perspektiv av fördelar sett till exempelvis infrastruktur eller etableringsmöjligheter snarare än en faktisk mätning av sträcka.

Freire-Gibb och Nilsen (2014) anser att företagande är svårare i glesbefolkade

Freire-Gibb och Nilsen (2014) anser att företagande är svårare i glesbefolkade