Förslag till vidare forskning

För att få en fullständig bild den nuvarande relationen mellan politiker och tjänstemän inom bibliotekssektorn bör fortsatt forskning inom området i första hand fokusera på att göra en liknande studie på kommunala politiker. Med en sådan kompletterande studie är det möjligt att tydligare beskriva relationen mellan politiker och tjänstemän ur två perspektiv. Förslagsvis bör man försöka hitta informanter från mindre kommuner som hanterar biblioteksfrågor men inte nödvändigtvis sitter i en kulturnämnd. Det skulle även vara intressant att genomföra kvantitativ studie på samma ämne för att avgöra ifall slutsatserna från denna studie håller i en större enkätstudie.

Sammanfattning

Denna uppsats har handlat om hur sju bibliotekschefer på folkbibliotek i mindre svenska kommuner uppfattar sin egen tjänstemannaroll och hur de beskriver att den förhåller sig till politisk styrning. Bakgrunden är att de senaste åren skett en rad uppmärksammade händelser där kommunala politiker utövat en direkt politisk styrning över folkbiblioteken på ett vis som bryter mot det principiella armlängds avstånd förhållandet som svenska folkbibliotek haft gentemot kommunal politisk styrning. Detta har lett till en oro bland sveriges folkbibliotekschefer att relationen mellan kommunalpolitiker och tjänstemän inom bibliotekssektorn är på väg att förändras. Syftet med denna intervjustudie var att skapa kunskap om hur bibliotekschefer i dagsläget uppfattar sin egen tjänstemannaroll och hur den bör förhålla sig till politisk styrning.

Forskningsfrågorna är: Hur uppfattar bibliotekscheferna sin egen tjänstemannaroll? Hur förhåller sig den uppfattade tjänstemannarollen till politisk styrning? Existerar det skillnader i beskrivningarna beroende på politisk majoritet i bibliotekschefernas kommuner?

Metodiken för att besvara dessa forskningsfrågor var att genomföra semistrukturerade intervjuer med sju folkbibliotekschefer. Dessa utfördes via telefon och spelades in.

Inspelningarna transkriberades därefter till text som studerades noga genom upprepad närläsning.

Transkriberingarna studeras via en narrativ metod där ​gemensamma drag i intervjuerna urskiljdes. Valet av informanter gjordes genom att slumpmässigt kontakta folkbiblioteken i mindre svenska kommuner från tre kvoter: kommuner med vänster, borgerligt och övrigt majoritetsstyre. Urvalet av informanter strävade också efter att hitta informanter från olika delar av landet för att få geografisk spridning. Informanterna kontaktades via telefon och e-post där ämnet för uppsatsen och de frågor som var i fokus presenterades.

Analysen utgår från ett teoretisk ramverk hämtat från den amerikanska statsvetarens James Svaras typologiska modell för relationen mellan politiker och tjänstemän. Svara använder två begrepp för att beskriva politisk styrning: politisk kontroll och differentiering. Begreppet politisk kontroll beskriver i vilken utsträckning politikerna har insyn i och utövar funktionell kontroll tjänstemännen arbete. Begreppet differentiering beskriver i vilken utsträckning politikerna och tjänstemännens funktioner och normer är separerade eller överlappande. Genom att placera dessa två begrepp på varsin skala från hög till låg uppstår fyra typologiska beskrivningar av tjänstemannens roll och dess relation till politisk styrning. Genom att jämföra bibliotekschefernas utsagor mot denna modell kunde intervjumaterialet analyseras.

Genom analysen av de utskrivna intervjuerna framgår tre gemensam teman i informanterna utsagor. I det första temat framkommer bibliotekschefernas principiella syn på sin tjänstemannaroll. Principiellt anser de att relationen bör vara hierarkisk med hög politisk kontroll och hög differentiering. Relationen präglas däremot av svårigheterna med att balansera den höga politiska kontrollen med den höga differentieringen av roller. Alla informanterna är tydligt

överens om att den bestämmande makten bör vila hos politikerna, men att den makten begränsar sig till indirekt styrning av tjänstemännens verksamhet.

I det andra temat framkommer bibliotekschefernas upplevelser av hur relationen med politikerna tar sig uttryck i deras vardag. De beskriver en relation präglad av låg politisk kontroll.

Den låga politiska kontrollen sker inte helt avsiktligt utan uppstår som ett resultat av en distans mellan politiker och tjänstemän där politikerna upplevs som ointresserade eller nöjda med bibliotekets insats precis som det är. Utöver det präglas relationen även av att bibliotekarierna markerar sin självständighet genom att framhäva sin professionella expertis och bibliotekets demokratiuppdrag mot hela samhället och inte bara den egna kommunen.

I det sista temat beskriver bibliotekscheferna vikten av informell dialog och samarbete med politikerna. Då de formella samtalen kompletteras med de informella ökar möjligheten för båda parter att nå samsyn om verksamheten, men också risken för att politikernas och tjänstemännens roller ska överlappas. Informanterna som förespråkar vikten av samtal verkar väl medvetna om vilka risker som kan uppstå.

Slutsatser av studien visar att de intervjuade bibliotekscheferna principiellt uppfattar sin egen tjänstemannaroll som den klassiskt weberianska tjänstemannarollen som i sin relation till politikerna präglas av hög politisk kontroll. Denna uppfattning överensstämmer däremot inte helt med hur de beskriver relationen till politikerna i vardagen. Där visar studien att relationen till politikerna präglas av en låg politisk kontroll. Denna låga politiska kontroll uppstår som ett resultat av en distanserad relation med politikerna och en uppfattning att biblioteksprofessionen själva är bäst lämpade att driva biblioteksverksamheten. Den weberianska tjänstemannens relation med politikerna, de separerade rollerna, framhävs som en strategi för ökat handlingsutrymme av bibliotekscheferna. Genom att poängtera vikten av att tjänstemän inte ska röra sig in på politikens område motiverar man samtidigt varför politikerna inte ska fatta direkta beslut över bibliotekets verksamhet eftersom de då skulle röra sig in på tjänstemännens område.

Bibliotekscheferna uttrycker en stor respekt för politikernas rätt att utöva politisk kontroll, så länge den politiska kontrollen inte utövas i alltför stor utsträckning.

Slutligen visar studien att det politiska styret i kommun har liten påverkan på bibliotekscheferna syn på tjänstemannarollen och politisk styrning. Bibliotekschefer från borgerliga- och i ännu större utsträckning vänsterstyrda kommuner förespråkar ett nära samarbete mellan politiker och tjänstemän och ser det som det bästa sättet att uppnå resultat.

Bibliotekscheferna från kommuner med övrigt styre uttrycker sig mer försiktigt och ser istället kontinuitet som viktigt för relationerna mellan politiker och tjänstemän. Delade värderingar mellan politiker och tjänstemän kan ha en betydelse här för hur positivt inställd man som tjänsteman är till ett nära samarbete med politikerna.