5 Slutsatser
5.2 Förslag till vidare forskning
Förhoppningen är att den här studien har bidragit till att öka förståelsen för att mediernas rapportering om klimatomställningen är sällsynt, samt att den globala journalistiken som gränsöverskridande praktik också är sällsynt, men när den används, är en god hjälp och ett bra redskap för journalister som vill gestalta klimatomställningen. Genom att förändra hur hen rapporterar om rum, makt, identitet (den globala utblicken) och den Andre/a och nya
begynnelser (den kosmopolitiska utblicken) kan journalisten skapa relevant innehåll om den globala omställningen.
Studien har också ökat förståelsen för var det eftersträvade samspelet mellan globala och kosmopolitiska utblickar uppstår i praktiserandet av global journalistik – nämligen på kultur- och debattsidor. Detta kan peka på att man inom forskningen om den globala journalistiken bör inkludera fler genrer än nyheter. Det vore intressant att förstå mekanismerna bakom varför dessa utblickar lättare formuleras på kultur- och debattredaktioner och i vilken mån de mekanismerna kan överföras till det dagliga arbetet på en nyhetsredaktion. En viktig fråga att besvara utifrån denna studie är också varför journalister i så låg utsträckning är de som lyckas kombinera den globala och kosmopolitiska utblicken i berättelsen om den globala
omställningen. En majoritet av dessa texter är producerade av externa skribenter som innehar andra professioner än journalistik.
Eftersom journalisten är en kugge i det redaktionella arbetet och inte har ett personligt ansvar för att se till att det produceras material om den globala omställningen är förslag på vidare forskning att belysa mer strukturella aspekter i mediernas rapportering om den globala klimatomställningen.
Med utgångspunkt i den globala journalistiken vore det intressant att med en kvalitativ metod göra en intervjustudie med mediernas utsedda klimatreportrar kring deras upplevda möjligheter och svårigheter med att rapportera om den globala omställningen. I studien bör också personer i chefsställning ingå för att belysa arbetsmetoder och beslutsprocesser på redaktionerna och hur det påverkar urvalet av ämnen i klimatrapporteringen.
Det vore också intressant att studera mottagaren av klimatrapporteringen, inte bara avsändaren. Möjliga metoder är antingen en bredare kvantitativ studie eller en kvalitativ studie med djupintervjuer för att belysa om det finns ett intresse hos den breda publiken att
56
läsa om den globala omställningen. Skulle global journalistik om omställningen få en given plats i nyhetskonsumenternas alltmer skräddarsydda medierepertoarer och generera inkomster till medieföretagen? Om inte, hur kan medierna väcka publikens intresse för denna avgörande samtidsfråga?
Eftersom en av studiens slutsatser är att journalistikens metoder behöver uppdateras för att kunna spegla sin samtid är ytterligare ett förslag på vidare forskning att i en kvalitativ intervjustudie undersöka journalistutbildningarnas inställning till den globala journalistiken som gränsöverskridande praktik. En sådan studie kan ge svar på om och i vilken omfattning praktiken lärs ut till blivande journalister så att de ska kunna producera relevant innehåll om flera av dagens brännande samtidsfrågor.
57
6 Referenser
6.1 Litteraturlista
Agenda (2020). [TV-program]. Sveriges Television, SVT2, 29 mars.
Altheide, D. & Snow, R. (1979). Media logic. Beverly Hills, CA: SAGE Publications.
Andersson, J. & Westholm, E. (2019). Slaget om framtiden. Första upplagan. Stockholm:
Santérus förlag.
Beck, U. (1989). Risksamhället. På väg mot en annan modernitet. Upplaga 2:2. Göteborg:
Bokförlaget Daidalos AB.
Beck, U. (2004). The truth of others; a cosmopolitan approach. Common Knowledge, 10(3), s.
430–49.
Beck, U. (2006). Cosmopolitan vision. Cambridge, UK and Malden, MA: Polity Press.
Beck, U. (2008). World at risk: The new task of critical theory. Development and Society, 37(1), s. 1–21.
Beck, U. (2010). Climate for Change, or How to Create a Green Modernity? Theory, Culture
& Society, 27(2-3), s. 254–266.
Beck, U. (2014). How climate change might save the world. Development and Society, 43(2), s. 169–183.
Beck, U. (2015). Emancipatory catastrophism: What does it mean to climate change and risk society? Current Sociology, 63(1), s. 75–88.
Beck, U. (2016). The Metamorphosis of the World. Första upplagan. Cambridge: Polity Press.
Berglez, P. (2008). What is global journalism? Theoretical and empirical conceptualizations.
Journalism studies, 9(6), s. 845–858.
Berglez, P. (2011). Inside, outside, and beyond media logic: journalistic creativity in climate reporting. Media, Culture & Society, 33(3), s. 449–465.
Berglez, P. (2013). Global Journalism. Theory and Practice. Vol 11. New York: Peter Lang Publishing.
Berglez, P. (2019). Den globala journalistiken. I Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.).
Handbok i journalistikforskning. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur, s. 433–446.
Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur.
Boykoff, M.T. & Boykoff, J.M. (2004) Balance as bias: global warming and the US prestige press. Global Environmental Change, 14(2), s. 125–136.
58
Brüggemann, M. & Engesser, S. (2017). Beyond false balance: How interpretive journalism shapes media coverage of climate change. Global Environmental Change, 42, s. 58–67.
Bushell, S., Buisson, G.S., Workman, M. & Colley, T. (2017). Strategic narratives in climate change: Towards a unifying narrative to address the gap on climate change. Energy Research & Social Science, 28, s. 39–49.
Carvalho, A. (2010). Reporting the climate change crisis. I S. Allan. (red.). The Routledge Companion to News and Journalism Studies. Oxford: Routledge, s. 485–495.
Christensen, M. (2013). Arctic Climate Change and the Media: The News Story That Was. I Christensen, M., Nilsson, A.E. & Wormbs, N. (red.). Media and the Politics of Climate Change: When the Ice Breaks. Första upplagan. New York: Palgrave MacMillan, s. 26–51.
Cottle, S. (2009). Global Crisis Reporting: Journalism in the Global Age. Första upplagan.
Maidenhead: Open University Press.
Crutzen, P.J. (2002). Geology of mankind. Nature, 415(6867), s. 23.
Crutzen, P.J. & Schwägerl, C. (2011). Living in the Anthropocene: towards a new global ethos [online]. Yale Environment 360.
https://e360.yale.edu/features/living_in_the_anthropocene_toward_a_new_global_ethos [Hämtad 2020-05-11]
Dixson-Declève, S., Gaffney, O., Rockström, J. & Wijkman, A. (2019). Planetary Emergency Plan. Securing a new deal for People, Nature and Climate. Winterthur: Club of Rome https://clubofrome.org/wp-content/uploads/2020/02/PlanetaryEmergencyPlan_CoR-4.pdf [Hämtad 2020-03-05]
Djerf-Pierre, M. (2012). The Crowding-Out Effect. Issue dynamics and attention to
environmental issues in television news reporting over 30 years. Journalism Studies, (13)4, s. 499–516.
Djerf-Pierre, M. & Olausson, U. (2019). Miljöjournalistik. I Karlsson, M. & Strömbäck, J.
(red.). Handbok i journalistikforskning. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur, s. 227–236.
Ducret, P. & Scolan, M. (2017). Climate. The financial challenge. Paris: Agence Française de Developpement.
Eide, E. & Kunelius, R. (2012). Introduction. I Eide, E. & Kunelius, R. (red.). Media Meets Climate. The global challenge for Journalism. Göteborg: Nordicom, s. 9–28.
Emissions Database for Global Atmospheric Research (EDGAR) (2020). Fossil CO2 emissions of all world countries - 2020 Report. Köpenhamn: European Environment Agency. https://edgar.jrc.ec.europa.eu/overview.php?v=booklet2020 [Hämtad 2020-10-10]
59
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Första upplagan.
Stockholm: Liber.
FN:s miljöprogram (UNEP) (2019). Emissions Gap Report. Nairobi: UNEP Headquarters.
https://www.unenvironment.org/resources/emissions-gap-report-2019 [Hämtad 2020-03-12]
FN:s klimatkonvention (UNFCCC) (1992). United Nations Framework Convention on Climate Change. Bonn: UNFCCC Headquarters.
https://unfccc.int/resource/docs/convkp/conveng.pdf [Hämtad 2020-05-11]
FN:s klimatkonvention (UNFCCC) (2015). The Paris Agreement. Bonn: UNFCCC Headquarters. https://unfccc.int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement [Hämtad 2020-05-11]
Friman, M. (2013). Historical responsibility. Assessing the past in international climate negotiations. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A583947&dswid=-544
Gibson, T.A., Craig, R.T., Harper, A.C. & Alpert, J.M. (2016) Covering global warming in dubious times: Environmental reporters in the new media ecosystem. Journalism, 17(4), s.
417–434.
Gillberg, N. (2014). Uppmärksamhetssamhället. Upplaga 1:2. Lund: Studentlitteratur.
Global Carbon Project (2020). Carbon Budget and Trends 2020. Canberra: Global Carbon Project. https://www.globalcarbonproject.org/carbonbudget/ [Hämtad 2020-12-11]
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, s. 105–112.
Hafez, K. (2007). The myth of Media Globalization. Cambridge: Polity.
Hafez, K. (2011). Global journalism for global governance? Theoretical visions, practical constraints. Journalism, 12(4), s. 483–496.
Harvey, F. (2020). Revealed: Covid recovery plans threaten global climate hopes. The Guardian, 9 november. https://www.theguardian.com/environment/2020/nov/09/revealed-covid-recovery-plans-threaten-global-climate-hopes [Hämtad 2020-11-10]
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) (2018). Global Warming of 1.5°C, an IPCC special report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to
60
eradicate poverty. Genève: IPCC Headquarters. https://www.ipcc.ch/sr15/ [Hämtad 2020-01-05]
Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.) (2019). Handbok i journalistikforskning. Upplaga 2:1.
Lund: Studentlitteratur.
Klein, N. (2020). I lågor. Ett brandtal till världen för en Green New Deal. Första upplagan.
Stockholm: Ordfront förlag.
Lindell, J. & Karlsson, M. (2016). Cosmopolitan journalists? Global journalism in the work and visions of journalists. Journalism Studies, 17(3), s. 860–870.
McLuhan, M. & Powers, B.R. (1992). The Global Village: Transformations in World Life and Media in the 21st Century. New York och Oxford: Oxford University Press.
Naturskyddsföreningen (2020). Vad är Parisavtalet? Stockholm: Naturskyddsföreningen.
https://www.naturskyddsforeningen.se/faqparisavtalet [Hämtad 2020-06-28]
Nisbet, M.C. (2009). Communicating Climate Change: Why Frames Matter for Public Engagement. Environment Science and Policy for Sustainable Development, (51)2, s. 12–
23.
Nisbet, M.C. & Newman, T.P. (2015). Framing, the Media and Environmental
Communication. I Hansen, A. & Cox, R. (red.). The Routledge Handbook of Environment and Communication. Första upplagan. London: Routledge, s. 361–375.
Olausson, U. (2009). Global warming—global responsibility? Media frames of collective action and scientific certainty. Public Understanding of Science, 18(4), s. 421–436.
Olausson, U. (2014). The Diversified Nature of “Domesticated” News Discourse. Journalism Studies, 15(6), s. 711–725.
Rienecker, L. & Jørgensen, P. (red.) (2017). Att skriva en bra uppsats. Upplaga 4:2.
Stockholm: Samfundslitteratur och Liber AB.
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., et al. (2009). A safe operating space for humanity.
Nature, 461(24), s. 472–475.
Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, M. &
Strömbäck, J. (red.). Handbok i journalistikforskning. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur, s. 379–392.
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur.
Steffen, W., Persson, Å., Deutsch, L., et al. (2011). The Anthropocene: from global change to planetary stewardship. AMBIO, 40(7), s. 739–61.
61
Steffen, W., Richardson, K., Rockström, J., et al. (2015). Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science, 347(6223), s. 1259855-1–10.
Stúr, E. (2004). Den globaliserade medievärlden. I Nord, L. & Strömbäck, J. (red.). Medierna och demokratin. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur, s. 439.
UN News Centre. (2017). ‘Climate change knows no national borders’, says UN-chief.
https://www.un.org/sustainabledevelopment/blog/2015/11/climate-change-knows-no-national-borders-un-chief-says/ [Hämtad 2020-03-04]
The Forum (2019) [film]. Regissör: Marcus Vetter. Berlin: Gebrüder Beetz Filmproduktion Vi-skogen (2020). Varmare klimat – iskall nyhet? Stockholm: Vi-skogen
https://viskogen.se/om-oss/publikationer/ [Hämtad 2020-08-24]
Världsbanken (2010). Climate Change in the Maldives. Washington, D.C: Worldbank Headquarters. https://www.worldbank.org/en/news/feature/2010/04/06/climate-change-in-the-maldives [Hämtad 2020-08-03]
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K. & Larsen, L-O. (2003). Metodbok för medievetenskap.
Upplaga 1:2. Malmö: Liber AB.
6.2 Bilaga Analyserade artiklar
Not: De 37 utvalda artiklarna till den kvalitativa innehållsanalysen är märkta med ”X”.
Sörlin, S. (2018). Därför behövs ett nytt samarbete för klimatomställningens epok. Dagens Nyheter, 31 juli.
Azar, C. (2018). Staten måste ändra spelplanen för flyget. Dagens Nyheter, 2 augusti. X Svensson, A. (2018). Allt är natur. Expressen, 7 augusti.
Hellgren, A. (2018). Kärnfrågan. Expressen, 22 augusti. X
Wormbs, N. (2018). Därför måste vi våga moralisera i klimatfrågan. Dagens Nyheter, 23 augusti.
Lenas, S. (2018). Vi bränner ut oss på en utbränd planet. Dagens Nyheter, 24 augusti. X Andersson, M. et al. (2018). Den akuta klimatkrisen kräver bred politisk samling. Dagens Nyheter, 2 september.
Roos, M. (2018). Så blev Greta flickan med flätor som alla pratar om. Expressen, 19 september. X
Näslund, A.-S. (2018). Victorias kamp i FN – för klimatet. Expressen, 25 september.
Ernman, M. & Thunberg, S. (2018). Varför förnekar vi allvaret i klimatkrisen? Dagens Nyheter, 5 oktober. X
Johnsson, A.-C. (2018). Klimatforskare: Här är de snabba beslut som krävs. Svenska Dagbladet, 9 oktober.
Stiernstedt, J. (2018). Jag förstår att de tröttnar. Dagens Industri, 15 oktober. X
Hultman, M. (2018). Så fungerar högernationalismens klimatförnekelse över hela världen.
Dagens Nyheter, 30 oktober.
Olsson, J. (2018). Klimatbomben. Expressen, 30 oktober. X
Johnsson, A.-C. (2018). Här är knäckfrågorna när Parisavtalets framtid avgörs. Svenska Dagbladet, 17 november.
Malm, V. (2018). Panikens tid. Expressen, 17 november. X
Andersson, H. et al. (2018). Lågpriskonsumtionen är en ohållbar del av vår kultur. Dagens Nyheter, 22 november.
Bromander, H. (2018). Var finns den gode mannen? Dagens Nyheter, 1 december. X Haberkorn, T. (2018). Klimatkriget liknar inget annat krig. Dagens Nyheter, 3 december.
Lundin, K. (2018). Bytte olja mot förnybart. Dagens Industri, 4 december. X
Rockström, J., Broadgate, W., Gaffney, O. & Pihl, E. (2018). Dörren öppen till ett hanterbart klimat. Svenska Dagbladet, 11 december.
Edman, S. (2018). Här är sju punkter om klimatet som ska rädda vår civilisation. Dagens Nyheter, 20 december. X
Hökmark, G. (2018). Klimatpolitik ska inte styras av ångest. Svenska Dagbladet, 26 december.
Ebbeson, J. & Duit, A. (2019). Här är de realistiska alternativen till ”global despoti” mot klimatkrisen. Dagens Nyheter, 10 januari. X
Fopp, D. (2019). Så visar historien att tonåringar har makt att förändra världen. Dagens Nyheter, 11 januari.
Cornell, S. et al. (2019). Ställ om snabbt till nyttigare och mer klimatsmart mat. Dagens Nyheter, 18 januari. X
Rockström, J. (2019). Tysklands kolbeslut blir avgörande för klimatet. Svenska Dagbladet, 26 januari. X
Kihlberg, J. (2019). Så äter du mer klimatsmart och hälsosamt. Dagen Nyheter, 27 januari.
Ahlström, K. (2019). Så påverkas klimatet av ditt strömmande. Dagens Nyheter, 31 januari.
Berge, L. (2019). Så riskerar klimatfrågan att kidnappas. Svenska Dagbladet, 3 februari. X Ahlberg, E. et al. (2019). Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna. Dagens Nyheter, 15 mars.
Goldman, A. (2019). Så kan religionen spela en roll i klimatkrisen. Dagens Nyheter, 19 april.
X
Treijs, E. (2019). Världens största solkraftverk gör öknen till en oas av energi. Svenska Dagbladet, 20 april.
Jordö, M. & Nabavi, G. (2019). Klimatet kräver stopp för BNP-tillväxt. Svenska Dagbladet, 1 maj. X
Berg, E., Fagerberg, B., Mårild, S. & Wolodarski, M. (2019). Klimatförändring och fetma delar av samma epidemi. Dagens Nyheter, 6 maj.
Berglund, I. (2019). Välfärden, tillväxten och bruttonationalprodukten. Nerikes Allehanda, 15 maj. X
Pålsson, C. (2019). Det finns stora exportchanser. Dagens Industri, 10 juni.
Ernhagen, S. (2019). Starka lokalsamhällen krävs för att minska global hunger. Nerikes Allehanda, 28 maj. X
Von Seth, C.-J. (2019). Världsbanken klimatsatsar – trots ny chef utsedd av Trump. Dagens Nyheter, 8 juni.
Treijs, E. (2019). Grön våg utmanar – så ska oljearbetare lockas till nya jobb. Svenska Dagbladet, 22 juni. X
Holland, P. (2019). Vi bidrar till lägre utsläpp. Dagens Industri, 27 juni.
Höglund, R. (2019). Svenska klimatutsläpp håller kvar människor i fattigdom. Dagens Nyheter, 27 juni. X
Wormbs, N. (2019). Så leder individens handlingar till kollektiva lösningar. Dagens Nyheter, 8 juli.
Johansson, E.-L. (2019). Alla kan göra något för klimatet. Nerikes Allehanda, 5 augusti. X Henriksson, Lars. (2019). Vi strejkade för rösträtt – nu är det klimatets tur. Expressen, 6 augusti.
Dagens Nyheter (2019). Jord- och skogsbruk viktiga för utsläppsmål. 6 augusti. X Kugelberg, E. (2019). Sluta låtsas som att klimatkrisen är en fråga om höger och vänster.
Dagens Nyheter, 9 augusti.
Rockström, J. (2019). Johan Rockström: Akut läge – så här måste vi ställa om. Svenska Dagbladet, 10 augusti. X
Lejland, C.-J. (2019). Volkswagen: Sista fossilbilen lanseras 2026. Dagens Industri, 22 augusti.
Edgren, S. (2019). Klimatet skapar identitetskris i modevärlden. Dagens Nyheter, 30 augusti.
X
Rockström, J. (2019). Klimatskeptiker blundar för glasklara forskningsresultat. Dagens Industri, 9 september.
Kihlberg, J. (2019). Så ska klimatmötet få världens makthavare att börja leverera. Dagens Nyheter, 20 september. X
Carlsson Tenitskaja, A. (2019). Andrea 10: Jag vill inte leva i en värld utan sköldpaddor.
Dagens Nyheter, 21 september.
Larsson, S. (2019). Har vi något hopp? Nerikes Allehanda, 21 september. X
Kvarnkullen, T. (2019). Greta i sitt tal till FN: Unga är ostoppbara. Expressen, 22 september.
Svahn. N. (2019). Rapport: På tok för låg skatt på utsläpp. Svenska Dagbladet, 24 september.
X
Amorelli, E. (2019). Världens värsta utsläppsbovar splittrade om klimatlösningar. Svenska Dagbladet, 24 september.
Börjesson, M. (2019). Rika medelålders män är ett problem. Nerikes Allehanda. 10 oktober. X Frostegård, J. (2019). Kött av god kvalitet är nyttigt. Svenska Dagbladet, 19 oktober.
Linnér, B.-O. (2019). Det kan klimatrörelsen lära sig av kampen mot slaveriet. Dagens Nyheter, 24 oktober. X
Nyblom, S. (2019). Klimatförändrarna. Svenska Dagbladet, 17 november.
Lenas, S. (2019). Forskarnas varning: Att klimatkompensera för sin flygresa kan få motsatt effekt. Dagens Nyheter, 30 november. X
Gripenberg, P., Björklund, M., Esbjörnsson, E. Gelin, M. et al. (2019). Världsdelarnas viktigaste frågor att ta med sig till Madrid. Dagens Nyheter, 1 december.
Kihlberg, J. (2019). Ett mellanårsmöte som inte lär blidka unga klimatstrejkare. Dagens Nyheter, 1 december. X
Alestig, P. (2019). Klimatministern: Om man inte är orolig är man inte klok. Svenska Dagbladet, 2 december.
Åkerman, F. (2019). Penningpolitiken söker en grön väg. Dagens Industri, 5 december. X Spolander, J. (2019). Fyra bjässar avgör klimatet. Nerikes Allehanda, 9 december.
Dagens Nyheter (2019). Ledare: Klimatet behöver en hjälte i Vita huset, inte en skurk. 17 december. X
Rockström, J. (2019). Johan Rockström: Fem saker ger hopp inför superåret 2020. Svenska Dagbladet, 21 december.
Dagens Nyheter (2019). Ledare: Klimatfrågan måste sluta utgå från känslan. 21 december. X Johansson, Å. (2019). Matsystemet är ett ekosystem i sig. Dagens Industri, 23 december.
Svensson, M. (2019). Mattias Svensson: Tillväxt är en förutsättning för att rädda klimatet.
Dagens Nyheter, 27 december. X
Gustafsson, K. (2019). Jag känner mig snuvad på omställningskonfekten. Nerikes Allehanda, 29 december.
Rogvall, F. (2019). De är svenskarna bakom radikala klimatgruppen. Expressen, 29 december.
X
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se