Tillvägagångssätt

Efter en första bekantskap med och genomläsning av materialet konstruerades för den kvantitativa analysen ett kodschema bestående av fyra variabler, med variabelvärden enligt följande:

30

Tabell 1: Kodningsschema för den kvantitativa innehållsanalysen

V1. Publikation V2. Område V3. Perspektiv V4. Producent Dagens Nyheter

När samtliga analysenheter var genomgångna kodades de efter variablerna publikation, område, perspektiv och producent. Under processen för kodningen av variabeln perspektiv var rubriker och ingresser vägledande. För att en artikel skulle kodas som global var det inte tillräckligt att en eller två meningar nämnde det globala. Ett bra exempel är ett antal intervjuer med Sveriges partiledare där de får svara på klimataktivisten Gretas Thunbergs frågor.

Partiledarna säger saker som: ”jorden mår inte bra”, ”klimatpolitiken måste vara global” och

”vi i de rika länderna (…) behöver visa för de fattiga länderna att det här går att göra”.

Resonemangen utvecklas dock inte till en substantiell del av intervjuerna. Artiklarna handlar i huvudsak om vad partiledarna konkret gör på hemmaplan och kodades som nationella. Detta gällde också omvänt: artiklar med ett i huvudsak globalt perspektiv som nämnde Sverige eller EU i ett par meningar kodades som globala. För att en artikel skulle kodas som lokal,

nationell, regional eller global gällde att artikeln i huvudsak och i merparten av resonemanget, samt i rubriker och ingresser, angav det kodade perspektivet.

Alla artiklar som kodades som globala innefattade flera länder och/eller beskrivningar som planeten, världen, mänskligheten, globala Nord och globala Syd, med mera. Inga artiklar behandlade två länder. Om så hade varit fallet, hade man kunnat överväga variabeln transnationell för att beteckna detta och urskilja det från variabeln global. Artiklar som beskrev olika globala praxis, som patriarkatet, finansbranschen eller världens religioner, kodades som globala. Variabeln regional tillkom då vissa artiklar beskrev klimatsamarbetet i Norden respektive EU, utan att koppla det till en global nivå. Artiklar som kodades som nationella beskrev klimatfrågan uteslutande ur ett lands perspektiv, främst Sveriges, men en artikel handlade till exempel om hur klimatförändringarna påverkar Island. Artiklar som kodades som lokala handlade enbart om klimatfrågan på kommunal nivå eller i en stad.

31

Inför den kvalitativa textanalysen valdes alla texter som framställde omställningen ur ett globalt perspektiv och fyra programinslag från Aktuellt sorterades bort. Med den kvalitativa metoden gjordes sedan en djupare analys av hur svenska nyhetsmedier skildrar den globala omställningen. Den huvudsakliga metoden för den kvalitativa studien utgjordes av en deduktiv textanalys som undersökte det manifesta innehållet i texterna. Texternas innehåll tolkades och identifierades utifrån ett på förhand bestämt kodningsschema som utgick från Berglez (2013, s. 35) empiri om den globala utblicken: de kognitiva kategorierna rum, makt och identitet. Becks (1989, 2006) teorier om kosmopolitism och en framväxande ny

modernitet i risksamhället genererade ytterligare två kategorier: den Andre/a och nya

begynnelser. I den här studien representerade dessa kategorier den kosmopolitiska utblicken.

Tabell 2: Kognitiva kategorier

Rum På vilka sätt och i vilken mån förekommer ’en mångfacetterad geografi’ där journalistiken sammanbinder processer och praxis som sker samtidigt i olika delar av världen?

Makt På vilka sätt och i vilken mån förklaras händelser, ämnen och konflikter som en komplex kombination av nationella, utländska och globala maktintressen?

Identitet På vilka sätt och i vilken mån överskrider journalistiken nationella och kontinentala gränser när man representerar (politiska) identiteter Den

Andre/a

På vilka sätt och i vilket mån erkänner journalistiken och ger plats åt ’den Andre/a’?

Nya

begynnelser

På vilka sätt och i vilken mån omdefinierar journalistiken en känd identitet som natur, tillväxt eller välstånd, och pekar mot framtida strukturer, nya normer och nya begynnelser?

De frågor som ställs inom ramen för dessa kategorier syftar till att synliggöra globala processer, kosmopolitiska visioner och klimatomställningens nya begynnelser i texterna.

Frågorna hjälper också till att operationalisera studien genom att koppla ihop undersökningen med studiens syfte och frågeställningar.

Ytterligare en genomläsning gjordes av analysenheterna som kodats som globala för att få en uppfattning om helheten och strukturen i textdatat. För att identifiera kategorierna analyserades texterna enligt Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2004). I enlighet med deras analys bröts texternas innehåll ned i meningsbärande enheter som sedan kondenserades till kortare meningar. Dessa abstraherades ytterligare till kod som beskrev meningsenheternas

32

innehåll. Koderna sammanfördes till underkategorier som sedan samlades ihop till i förväg angivna kategorier som i den här studien är fem till antalet (se ovan).

Meningsbärande enhet → kondenserad meningsenhet → kod → subkategori → kategori

För att underlätta bearbetningen kodades analysenheterna från 1–37. Slutligen summerades analysen genom att leta efter övergripande tolkningsmönster och koppla detta till teorin.

Analysenheterna kodades manuellt både i den kvantitativa och kvalitativa analysen.

Tabell 3: Kodningsschema för den kvalitativa innehållsanalysen Meningsbärande

enhet

Kondenserad meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

I allt klimatarbete –

Den valda teorin om global journalistik som gränsöverskridande praktik handlar om vad en journalist eller redaktör gör när hen rapporterar om olika händelser eller producerar nyheter.

Därför undersökte studien också kvantitativt vilka av de fem kategorierna rum, makt, identitet, den Andre/a och nya begynnelser som var lättast att uppfylla för den som skapar journalistiskt innehåll. Detta gjordes för att synliggöra vilka av kategorierna som eventuellt

33

behöver lyftas fram för att kunna skapa relevant journalistik om den globala omställningen som innehåller både den globala och den kosmopolitiska utblicken.