Förslag till vidare studier

Det är känt att interna möten med virtuell närvaro ökar i organisatoriska kontexter (Cichomska, Roe och Leach, 2015). Men hur ser det ut med virtuella externa möten? Det vill säga virtuella externa möten med till exempel leverantörer eller kunder. Det finns ingen större anledning att tro att inte sådana slags möten också ökar. Det skulle vara både praktisk relevant och teoretiskt motiverat att studera dessa och öka kunskapen om vilka möjligheter och hinder sådana sociomateriella ihopsättningar kan medföra.

Schwartzman (2015, 743) efterfrågade studier som utforskade relationen mellan möten och dokument. Föreliggande studie fann indikationer på att agendor kunde ses ha medierande roller. Att vidare utforska denna relation uppmuntras således och Actor Network Theory kunde i en sådan studie förslagsvis vara tillämplig.

Referenslista

Abrahamsson Lindeblad, Peter, Voytenko, Yuliya, Mont, Oksana och Arnfalk, Peter. 2016. Organisational effects of virtual meetings. Journal Of Cleaner Production 123:113-123.

Allen, Joseph A., Lehmann-Willenbrock, Nale och Rogelberg, Steven G. 2015. An introduction to the Cambridge handbook of meeting science. I J.A Allen, N. Lehmann Willenbrock, & S.G Rogelberg (Red.). The Cambridge handbook of meeting science. (ss. 3- 19). New York, NY: Cambridge University Press.

Allison, Brooke B., Shuffler, Marissa L. och Wallace, Allison M. 2015. The Successful Facilitation of Virtual Team Meetings. I J.A Allen, N. Lehmann Willenbrock, & S.G Rogelberg (Red.). The Cambridge handbook of meeting science. (ss. 680-705). New York, NY: Cambridge University Press.

Anderson, A.H., McEwan, R., Bal, J. och Carletta, J. 2007. Virtual team meetings: An analysis of communication and context. Computers in Human Behavior 23: 2558–2580.

Arnfalk, Peter och Kogg, Beatrice. 2003. Service transformation—managing a shift from business travel to virtual meetings. Journal of Cleaner Production 11(8): 859-872.

Barad, Karen. 2003. Posthumanist Performativity: Toward an understanding of How Matter Comes to Matter. Journal of Women in Culture and Society 28 (3):801-831

Bryman, Alan och Bell, Emma. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder.3. uppl. Stockholm: Liber AB.

Bryman, Alan och Nilsson, Bengt. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Cichomska, Katarzyna I., Roe, Victoria och Leach, Desmond. 2015. Meeting Organizational Strategy - The “Why” and “How” of Meetings with Virtual Presence. I J.A Allen, N.

Lehmann Willenbrock, & S.G Rogelberg (Red.). The Cambridge handbook of meeting

science. (ss. 663-679). New York, NY: Cambridge University Press.

Chudoba, Katherine M. och Maznevski, Martha L. 2000. Bridging Space over Time: Global Virtual Team Dynamics and Effectiveness. Organization Science 5: 473-492.

Clark, Andy. 1997. Being there: Putting brain, body, and world together again. Cambridge, Mass.: MIT Press.

Daft, L., Richard och Lengel, H., Robert. 1986. Organizational Information Requirements, Media Richness and Structural Design. Management Science 32(5): 554-571.

Denstadli, Jon, Julsrud, Tom och Hjorthol, Randi. 2012. Videoconferencing as a Mode of Communication. Journal of Business and Technical Communication 26(1): 65-91.

Easterby-Smith, Mark., Thorpe, Richard och Jackson, Paul. 2012. Management Research. 4. uppl. London: SAGE Publications.

Eliasson-Lappalainen, Rosmari. 1995. Forskningsetik och perspektivval. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, Ulla., Lindberg, Kajsa och Styhre, Alexander. 2009. When the good times are over: Professionals encountering new technology. Human Relations 62(8): 1145– 1170.

Feldman, Martha S. och Orlikowski, Wanda J. 2011. Theorizing Practice and Practicing Theory. Organization Science 22(5): 1240–1253.

Gillham, Bill och Jamison Gromark, Emily. 2008. Forskningsintervjun: Tekniker och

Om Dualism

Grøn, Arne., Husted, Jørgen., Lübcke, Poul., Alstrup Rasmussen, Stig., Sandøe och Stefansen, Niels Christian. (1988). I Lübcke, Poul (red.). Filosofilexikonet - Filosofer och filosofiska

begrepp från A till Ö. Stockholm: Forum.

Krag Jokobsen, Jan och Nilsson, Björn. 1993. Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Latour, Bruno. 2015. Tinget återställt - En introduktion till Actor-network theory. Lund: Studentlitteratur AB.

Lehmann-Willenbrock, Nale, Allen, Joseph A. och Kauffeld, Simone. 2013. A Sequential Analysis of Procedural Meeting Communication: How Teams Facilitate Their Meetings.

Journal of Applied Communication Research 41(4): 365-388.

Länsförsäkringar Bergslagen. (u. å.). Om oss, Länsförsäkringsgruppen.

https://www.lansforsakringar.se/bergslagen/om-oss/om-lansforsakringsgruppen/ (2018-03-21)

Merriam, Sharan B., och Nilsson, Bengt. 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Miles, B. Matthew och Huberman, A. Michael. 1994. Qualitative data analysis: An Expanded

Sourcebook. 2. uppl. California: Thousand Oaks.

Mutch, Alistair. 2012. Sociomateriality- Taking the wrong turning? Information and

Organization 23: 28-40.

Nyberg, Daniel. 2009. Computers, Customer Service Operatives and Cyborgs: Intra-actions in Call Centres. Organization Studies 30 (11): 1181-1199.

Office Management (u.å.). Om oss.

https://www.officemanagement.se/om-oss/

(2018-05-07)

Orlikowski, Wanda J. 2007. Sociomaterial Practices: Exploring Technology at Work.

Organization studies 28 (09): 1435-1448.

Orlikowski, Wanda. 2010. The sociomateriality of organisational life: considering technology in management research. Cambridge Journal of Economics 34: 125-141.

Orlikowski, Wanda J., och Scott, Susan V. 2008. Sociomateriality: Challenging the separation of Technology, Work and Organization. The Academy of Management Annals 2 (1): 433–474.

Patton, Michael Quinn. 2002. Qualitative Research och Evaluation Methods. 3. Uppl. London: SAGE.

Peck, Edward., Gulliver, Pauline och Towell, David. 2004. Why do we keep on meeting like this? The board as a ritual in health and social care. Health Services Management Research 17: 100–109.

Reckwitz, Andreas. 2002. Toward a Theory of Social Practices A Development in Culturalist Theorizing. European journal of Social theory 5 (2): 243–263.

Rogelberg, Steven G., Leach, Desmond J., Warr, Peter B. och Burnfield, Jennifer L. 2006. Not another meeting! Are meeting time demands related to employee well-being?. Journal of

Applied Psychology 91 (1): 86–96.

Rogelberg, S. G., Scott, C. S. och Kello, J. 2007. The science and fiction of meetings. MIT

Rogelberg, Steven G., Scott, Cliff R. och Shanock, Linda Rhoades. 2012a. Wasted Time and Money in Meetings: Increasing Return on Investment. Small Group Research 43 (2): 236- 245.

Rogelberg, Steven G., Scott, Cliff R. och Shanock, Linda Rhoades. 2012b. Meetings at Work: Advancing the Theory and Practice of Meetings. Small Group Research 43 (2): 127 –129. Romano N., Jr. och Nunamaker J., Jr. 2001, Meeting analysis: Findings from research and practice. Proceedings of the Hawaii International Conference on System Sciences 34: 39.

Saunders, Mark, Lewis, Philip och Thornhill, Adrian. 2012. Research methods for business

students. 6. uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Schatzki, Theodore R. 2001. Practice Theory. I Schatzki, Theodore R., Knorr Cetina, Karin och Savigny, Eike von. (Red) The practice turn in contemporary theory. London:Routledge. E-bok Google Scholar. (10-23)

Schatzki, Theodore R. 2005. The Sites of Organizations. Organization Studies 26 (3): 465– 484.

Schwartzman, Helen B. 2015. There’s Something about Meetings - Order and Disorder in the Study of Meetings. I J.A Allen, N. Lehmann Willenbrock, & S.G Rogelberg (Red.). The

Cambridge handbook of meeting science. (pp. 735-745) New York, NY: Cambridge

University Press.

Scott, Cliff., Allen, Joseph A., Rogelberg, Steven G. och Kello, Alex. 2015. Five Theoretical Lenses for Conceptualizing the Role of Meetings in Organizational Life. I J.A Allen, N. Lehmann Willenbrock, & S.G Rogelberg (Red.). The Cambridge handbook of meeting

science. (ss. 20-46) New York, NY: Cambridge University Press.

Styhre, Alexander. 2011. Sociomaterial practice and the constitutive entanglement of social and material resources. The case of construction work. The journal of information and

knowledge management systems 41 (4): 384-400.

Suchman, Lucy. 2007. Human-machine reconfigurations: Plans and situated actions. New York, NY: Cambridge University Press. E-bok.

Svensk kooperation (u.å.). Om ömsesidiga bolag. https://svenskkopåeration.se/om-omsesidiga-foretag/ (2018-09-05)

Tsoukas, Haridimos och Chia, Robert. 2002. On organizational becoming: Rethinking organizational change. Organization science 13 (5): 567-582.

Pettigrew, Andrew M. 1992. On studying managerial elites. Strategic Management Journal 13: 163-182.

Vaara, Eero och Whittington, Richard. 2012. Strategy-as-practice: Taking social practices seriously. The Academy of Management Annals 6 (1): 285-336.

Van de ven, Andrew H. och Poole, Marshall Scott. 2005. Alternative approaches for studying organizational change. Organization studies 26 (9): 1377-1404.

Weick, Karl E. och Quinn, Robert E. 1999. Organizational change and development. Annual

Review of Psychology 50: 361-386.

Weick, Karl E., Sutcliffe, Kathleen M. och Obstfeldt, David. 2005. Organizing and the Process of Sensemaking. Organization Science 16 (4) 409-442.

Zammuto, Raymond F., Griffith, Terri L., Majchrzak, Ann., Dougherty, Deborah J. och Faraj Samer. 2006. Information Technology and the Changing Fabric of Organization.

Bilaga 1 – Intervjuguide

Stående följdfrågor på i stort sett alla frågor var: beskriv hur, varför och utveckla. Huruvida respondenten upplevt någon förändring över tid var också en frekvent följdfråga.

1. Berätta om vad du gör här på Länsförsäkringar Bergslagen. 2. Hur mycket personal har du?

3. Hur ofta har du möten med din personal? 4. Vilka slags möten har du med dem?

(Uppföljning, villkorsändringar? Försäljning)

5. Office management - videokonferenssystemet som ni har tillgång till här på Länsförsäkringar Bergslagen. Har du fått någon utbildning i hur det används?

6. Hur tycker du att systemet fungerar? 7. Är det lätt/svårt att använda systemet?

8. Finns det något slags möte som du anser är mer lämpat att ha på distans? 9. Kan du beskriva hur det brukar gå till när ni bokar ett möte.

10. Är det någon skillnad på hur du bokar in ett virtuellt möte mot ett fysiskt möte?

(Framförhållning)

11. Vad är det som gör att du väljer ett fysiskt möte eller ett möte via Office Management? 12. När du åker till Örebro/Västerås för ett fysiskt möte. Hur väljer du då att transportera dig? (Fördelar/nackdelar)

13. Kan du beskriva hur gruppmötena brukar går till? 14. Brukar ni använda någon agenda?

15. Brukar de fysiska mötena ta längre tid än de virtuella, eller tvärtom?

16. Finns det skillnader i hur formellt mötet upplevs, det vill säga hur ni håller er till spelregler (t ex inte prata i mun på varandra, hålla sig till mötesagenda, fokusera på ämnet. Brukar ni fika när ni träffas fysiskt….)

18. Vilka typer av möten tycker du lämpar sig bättre att ha virtuellt/fysiskt?

20. Finns det något slags möte som inte lämpar sig alls att hålla genom Office Management? 21. Hur har (om det har) Office Management har påverkat ditt dagliga arbete?

22. Hur upplever du möte via office management i jämförelse med fysiska möten? (Föredrar du det ena före det andra?)

23. Har du något konkret förbättringsförslag på Office management?

24. Om vi rent hypotetiskt tänker oss att andelen möten via videokonferenssystemet skulle öka och ersätta en del av de mötena som idag är fysiska möten i framtiden. Kan du berätta hur du tänker kring det… (Hur tror du att det skulle påverka dig? / Hur tror du att det skulle påverka er organisation?)

25. Varför tror du att Länsförsäkringar Bergslagen har köpt in Office Management. 26. Något du vill tillägga…. tänker/tycker kring Office Management.

Bilaga 2 - Mail till intervjupersoner

Vår kontakt på Länsförsäkringar Bergslagen vidarebefordrade denna text till de tilltänkta intervjupersonerna. Urvalet står beskrivet under rubrik 3.2.1

Hej.

Vi är två studenter som skriver kandidatuppsats i företagsekonomi vid Örebro universitet. Vår uppsats handlar om möten. Med bakgrund i den övergripande digitaliseringen som sker i samhället i bred bemärkelse, så ligger vårt fokus på eventuella skillnader mellan fysiska och virtuella möten (via exempelvis det videokonferenssystem som ni har på Länsförsäkringar Bergslagen). Vi kommer att genomföra en fallstudie som tar avstamp i de interna gruppmötena som ni har i er organisation. Därför ser vi fram emot att få intervjua er.

Vi uppskattar ert deltagande innerligt då vi förstår värdet av er tid. Intervjun kommer uppskattningsvis att ta mellan 40 min - 60 min. Er input är av största vikt för vår studie. Vi följer Örebro universitets etiska riktlinjer vilket gör att vi kan garantera att materialet behandlas konfidentiellt.

Då tidsramen för uppsatsen är snäv, är vi måna om att boka intervjutillfällen snarast möjligt. Helst vill vi genomföra dem vecka 17 (det vill säga redan nästa vecka). Nedan finns förslag på tider.

Maila lämplig tidpunkt tid till: xxx@xxx Förslag på tider i Västerås:

xxx

Förslag på tider i Örebro: xxx

Bilaga 3 – Mail till intervjupersoner med

kompletterande frågor

Hej,

Först och främst tack för din tid som jag och ... fick i våras när vi fick möjlighet att intervjua dig, som en del av vårt examensarbete. Nu börjar arbetet närma sig ett slut, vilket känns väldigt skönt!

Vi har snöat in på sammanflätningen mellan människa och teknologi och hur detta formar de videokonferensmöten som ni har med er personal. En fråga som vi inte ställde under intervjun men som skulle bidra väsentligt till vårt arbete är hur den knappa minut - som varar från dess att ni kommer in i konferensrummet till dess att ni öppnar det digitala mötet, ser ut.

OM du har tid, skulle vi uppskatta om du hade möjlighet att skriva någon eller några rader om detta. Det vi söker efter är alltså vad ni gör, det vill säga på en väldigt handgriplig nivå.

Som sagt, har ni tid så skulle det uppskattas djupt.