Studiens genomförande

Studien inleddes med en rundtur på kontoret i Västerås efter ett möte med Jenny Green som är chef för affärsutveckling och IT på LFB. Hon gav oss kontaktuppgifter till en person på Office Management - företaget som tillhandahöll videokonferenssystemet och tillhörande service åt LFB. Ett telefonsamtal med denne person hölls, vilket gav djupare förståelse för hur systemet fungerade och vad det kunde göra. Detta samtal hölls dock efter intervjuerna.

3.2.1 Målinriktat urval

Respondenterna valdes ut genom tillämpning av målinriktat urval vilket anses vara den bäst lämpade urvalsmetoden vid fallstudier (Merriam, 1994, 65; Patton, 2002, 40; Bryman, 2011, 433-434). Det var ett medvetet beslut att lägga stor vikt vid urvalet för att landa i ett urval som kunde tillföra studien relevant och betydelsefull data. Målsättningen var att genomföra få djupintervjuer med personer som stack ut i sitt användande och som således skulle ha säregna uppfattningar att delge. Enligt Bryman (2011) är det rekommenderbart i kvalitativa undersökningar som baseras på intervjuer att tillämpa just målinriktat urval. Urvalsmetoden bedöms strategisk då urvalet sker utifrån hur väsentliga respondenterna anses vara för studiens frågeställningar. (Bryman 2011, sid 433-434)

Urvalet skedde i tre steg. Det första gjordes på kontoret i Västerås och genomfördes genom att data samlades in utifrån de bokningar cheferna gjort i Outlook två år bakåt i tiden (mars 2016 - mars 2018). Datan baserades dels på bokningar av de specifika konferensrum i vilka videokonferenssystemet fanns installerat och dels på bokningar mellan Västerås och Örebro- kontoret. Därmed framkom bokningar vilka inneburit interna möten. Externa videokonferensmöten kunde således exkluderas i urvalet. Ett exceldokument utformades där parametrarna: namn, datum och tidpunkt användes. Bokningarna lades in i pivottabeller där parametrarna summerades och illustrerade således den totala användningen per användare. Stapeldiagrammet (diagram 1) nedan visualiserar hur användningen såg ut bland de bokningar som hade gjorts. En avgränsning gjordes till videokonferenssystemets nyttjande under år 2017. Resultatet låg till grund för att sålla ut lämpliga intervjupersoner i ett första steg, det vill säga vilka som använt systemet mest respektive minst. I ett andra steg granskades tjänsterna hos personerna. Syftet med detta var att undersöka huruvida personer med lågt användande hade tjänster med potential att tillämpa videokonferenssystemet i större omfattning (exempelvis geografiskt utspridd personal). I ett tredje steg lades fokus på de högfrekventa

användarna. Detta steg resulterade i kunskapen om att person 2 (se diagram 1) hade en assisterande roll i bolaget och bokade åt andra personer med ledande ställning. Det gjorde att personen föll bort som potentiell respondent. Urvalets andra och tredje steg gjordes i samråd med Jenny Green. Urvalsprocessen resulterade i att person: 1, 3, 7 och 22 valdes ut som lämpliga respondenter. Samtliga valde att medverka i studien. Respondenterna gavs de fiktiva namnen: Anna, Eva, Peter och Kristian. Skälet till detta var dels att värna om respondenternas integritet och dels för att göra empiri- och analyskapitel mer levande och lättläst.

Diagram 1 visar nyttjandet av videokonferenssystemet för varje enskild person som bokat systemet internt

under år 2017. Namn har ersatts med siffror för att värna om personernas integritet. Diagrammet visar att det fanns en spridning från 52 till 1 bokning per år.

3.2.2 Intervju, intervjutillfälle och kompletterande empiri

Datainsamlingen gjordes genom fyra semikonstruerade intervjuer, vilka enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2012, 377) är lämpliga vid explorativa-, kvalitativa studier med induktiv inriktning. Intervjuer riktar fokus mot intervjupersonens egna föreställningar, betraktelsesätt och ställningstaganden (Bryman 2011, 412-413), vilket var relevant för att en personlig illustration av respondenternas upplevelser skulle erhållas. En intervjuguide utformades och användes som ett löst ramverk för intervjuerna (bilaga 1). En intervju utan intervjuguide hade kunnat dra i väg i olika riktningar och således resultera i irrelevant empiri (Kvale och Brinkman, 2014, 176-178). Frågorna formulerades dels på ett sätt som inte skulle manipulera svaren och således fenomenet som skulle studeras (Patton 2002, 40), och dels i talspråk med förhoppningen att respondenten skulle känna förtroende och vilja ge utförliga svar. Guiden lämnade stort utrymme för följdfrågor. Stående följdfrågor var hur, utveckla och beskriv samt om det hade skett någon förändring över tid för att på så sätt inkludera en tidsaspekt. Praktikerperspektivet vägledde konstruktionen av guiden och resulterade i frågor om hur, vad och varför respondenterna gjorde på vissa sätt. En övergripande tanke var att ställa öppna frågor. Ju fler alternativ som föreligger som svar, desto mer öppen bedöms en fråga vara (Krag Jacobsen 1993, 99). Innan intervjuerna skickades ett mail (bilaga 2) till de fyra

ändamålsenligt utvalda personerna. Respondenterna återkopplade via mail och tid för intervju bokades. Tre intervjuer ägde rum i avskilda konferensrum på kontoret i Västerås och den fjärde i Örebro. Intervjuerna pågick mellan 45-60 minuter. Att intervjun skedde på en plats där respondenten kände sig trygg ansågs viktigt för att ge så bra förutsättningar som möjligt till ett naturlig samtal. Intervjun inleddes med bakgrundsfrågor. Det gjordes främst för att respondenten skulle vänja sig vid och känna sig bekväm med situationen, samt förhoppningsvis bygga upp ett förtroende för de som intervjuade. Frågorna ställdes inte nödvändigtvis i enlighet med intervjuguidens ordning, utan utifrån den riktning som intervjun fortskred i (Bryman 2011, 415). Intervjuerna spelades in med apparna bandspelare och

röstmemon. Transkriberingen inleddes så snart som möjligt efter att intervjun ägt rum för att

inga nyanser skulle gå förlorade. Endast en, max två, intervjuer hölls på en och samma dag. Under analysarbetet framkom en tydlig sociomateriell sammanflätning vid bokningsförfarandet. Därför skickades ett mail med en kompletterande fråga, gällande uppstarten av ett virtuellt hybridmöte (bilaga 3), till respondenterna en tid efter intervjuerna.

3.2.3 Redovisning av empiri

Studiens empiri, som presenteras i nästa kapitel, redovisas delvis genom citat. Citat bedömdes passande då de ger exempel på data som legat till grund för studiens analys (Kvale och Brinkmann 2014, 330). Vissa citat ansågs i sin ursprungsform svårbegripliga för läsaren och omarbetades. Endast stakningar, upprepningar, ”Eh” och ”Mm” togs bort. Syftningar har återgetts i fetmarkerade hakparenteser [...]. Genom att ge intervjun en mer skriftlig karaktär kan intervjupersoners berättelser lättare förmedlas till läsaren (Kvale och Brinkmann 2014, 221, 227). Övrig data presenteras i löpande text under separata kategorier. Bakgrunden till utformningen av texten har varit att på ett beskrivande sätt återge respondenternas uttalanden för läsaren samt lotsa läsaren genom empirin. Kategorierna och rubriksättningen ska inte missförstås ha teoretiska kopplingar eller analytiska inslag. Även om all redovisad empiri förvisso, i någon mening, är tolkad.