De ekonomiska förutsättningarna har stor betydelse för alla människors möjligheter att skaffa sig en egen bostad och för att på sikt ha möjlighet att behålla och känna sig trygg i den.
Den vuxna befolkningens disponibla inkomster har vuxit snabbare än de ungas sedan lågkonjunkturen på 1990–talet. Andelen förvärvsarbetan- de ungdomar har minskat de två senaste årtiondena, vilket både beror på fler studenter och högre arbetslöshet. Tidsbegränsade anställningar och deltidsarbeten har blivit vanligare. Studenters köpkraft har urholkats. Andelen unga som får ekonomiskt stöd av närstående har ökat.
Ungas sämre ekonomiska utveckling gentemot övriga vuxna, blir tyd- ligare om man tar hänsyn till olika generationers boendeformer och bo- endekostnader. En av fyra klarar inte av att betala boendekostnaden med egna inkomster. En tredjedel med ett eget boende har en inkomst under normen för försörjningsstöd. Det är nästan en fördubbling sedan krisen på 1990–talet. Ungdomars nettobostadsutgift har ökat långsammare än andra hushålls sedan 1990, vilket beror på att andelen 21 till 24-åringar som har bostadsbidrag har ökat sedan början av 1990–talet.
Sämre ekonomiska
förutsättningar än andra grupper
Den ekonomiska utvecklingen har sett varierande ut för olika grupper sedan lågkonjunkturen på 1990–talet. De grupper som generellt blev mest negativt påverkade av den ekonomiska krisen var ungdomar, utrikesfödda och ensamstående kvinnor med barn. Den vuxna befolkningens disponib- la inkomster, det vill säga inkomst efter skatt och eventuella bidrag, har vuxit snabbare än de ungas. Särskilt har inkomstutvecklingen för de yngsta ungdomarna, 21 till 24 år, varit mycket svag. Andelen med låg
ekonomisk standard är högre i gruppen unga än i andra grupper och tren- den är att andelen ökar. 38
Färre förvärvsarbetar
En förklaring till den svaga inkomstutvecklingen för ungdomar under de två senaste årtiondena är att andelen studerande har ökat och andelen förvärvsarbetande har minskat.39 Sedan lågkonjunkturen i början på 1990–talet har arbetsmarknaden förändrats med färre fasta samt fler tids- begränsade anställningar som projekt- och timanställningar. Även del- tidsarbeten har blivit vanligare. Den förändrade arbetsmarknaden har framförallt påverkat grupperna unga och invandrare som är nya på ar- betsmarknaden. Andelen tidsbegränsat anställda, ofta tim- och projektan- ställda, är större i ungdomsgruppen än i andra åldersgrupper. Ungdoms- arbetslösheten är högre år 2008 än före lågkonjunkturen, vilket också är en förklaring till den svaga ekonomiska utvecklingen för gruppen. Ung- domsstyrelsens rapport Ung idag 2008 visar att få, fyra procent av de unga är företagare.
Fler studerar
Andelen studerande har ökat markant under den senaste tjugoårsperioden, vilket beror på etableringsproblemen på arbetsmarknaden och på att da- gens arbetsmarknad ställer högre krav på välutbildad arbetskraft än tidi- gare. De senaste två decennierna har därför en gymnasiereform och möj- ligheten att läsa upp betyg på Komvux införts samt högskoleutbildning- arna expanderat kraftigt. Samtidigt som allt fler ungdomar studerar på högskola, verkar andelen unga med en ofullständig utbildning på gymna- sienivå också att öka, vilket försvårar etableringen på arbetsmarknaden. För mer information om studenter, se kapitlet Studenters situation på bostadsmarknaden.
38
SOU 2007:14 (2007), Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad
så skulle jag göra det, SCB (2005) Ungdomars etablering, Hyresgästföreningen (2005) Slott eller koja?, Hyresgästföreningen (2008) Sprickorna i fasaden, Ungdomsstyrelsen
(2005) Fokus 05, Ungdomsstyrelsen (2008) Ung idag 2008
39
1988/1989 var drygt 50 procent av kvinnorna och knappt 60 procent av männen i ål- dern 16–24 år förvärvsarbetande. Motsvarande siffror för 2003/2004 är omkring 30 re- spektive 40 procent.
Låg ekonomisk standard innebär att den disponibla inkomsten per konsumtions- enhet understiger 60 procent av medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för samtliga individer. En femtedel, 21 procent, av ung- domarna hade låg ekonomisk standard, att jämföra med 12 procent i hela befolkningen år 2007.
Ungdomars ekonomiska förutsättningar 59
Utvecklingen av antalet registrerade studenter (läsår)
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 08/09 Antal studerande läsår Källa: Högskoleverket Studentgruppen är heterogen
Under höstterminen 2007 studerade 26 procent av de unga i åldern 21 till 24 på högskola eller universitet. Det innebär att, majoriteten av de unga
inte är studenter. Knappt hälften av högskolestudenterna på grundutbild-
ningsnivå, är i åldrarna 19 till 24 år. I den ålder när studiedeltagandet är som högst, 22 år för kvinnor och 23 år för män, studerar var tredje kvinna och var fjärde man vid universitet eller högskola. Trots att många av lan- dets studenter är under 25 år, är nästan 30 procent över 30 år. Det innebär att studenter är en heterogen grupp.40
Levnadskostnader är högre än studiemedlet
År 2008 är studiestödsnivån för en heltidsstuderande med både bidrag och lån knappt 7 500 kronor i månaden, tio månader om året. Studenters köpkraft har urholkats och inkomstutvecklingen för personer som stude- rar har varit mycket svag de senaste femton åren, eftersom studiemedlet har höjts marginellt samtidigt som konsumentprisindex41 har ökat klart mer. Levnadsomkostnaderna för studenter har överstigit studiestödet de senaste fem åren. 70 procent av de studerande på högskolenivå har stu- dielån från CSN och framförallt är det vanligt att de yngsta studenterna försörjer sig genom studiemedel. Vidare påverkar fribeloppet gruppens möjligheter att arbeta vid sidan om studierna. Dagens återbetalningskrav är striktare än det tidigare som bestämdes av den individuella löneutveck- lingen. Det ska börja betalas tillbaka från och med det kalenderhalvår
40
Högskoleverket (2008) Årsrapport 2008
41
Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling. Det avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, alltså de priser konsumenterna faktiskt betalar.
som följer efter avslutade eller avbrutna studier. Många hamnar i perioder av arbetslöshet varvat med studier eller kortare anställningar, vilket kan göra det svårt att betala tillbaka lånet.42
Längre etableringstid
Unga kvinnor studerar i större omfattning samt arbetar oftare både deltid och i låglöneyrken än unga män. Kvinnor har därmed generellt lägre in- komster än män. Mellan åren 1990 och 2007 har etableringsåldern, den ålder då tre fjärdedelar av en ålderskull har ett arbete, ökat från 21 till 27 år för männen och från 20 till 29 år för kvinnor. Den längre etableringsti- den på arbetsmarknaden leder till att etablering på bostadsmarknaden och familjebildning förskjuts. 43
De offentliga trygghetssystemen och det personliga nätverket är viktig för den egna försörjningen
Antalet mottagare av ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades soci- albidrag, ökade kraftigt bland unga under lågkonjunkturen på 1990–talet. Trots ett förbättrat ekonomiskt läge, ligger andelen 19- och 20-åringar som får ekonomiskt bistånd, kvar på en betydligt högre nivå i början av 2000–talet jämfört med 1970– och 1980–talen. Bland dem som får eko- nomiskt bistånd är omkring 40 procent mellan 18 och 29 år. Det finns en svag trend att andelen ökar. Antalet individer med sjukpenning minskade mellan 2006 och 2007, utom bland dem under 25 år, där andelen istället ökade. I den yngsta gruppen ökade också nybeviljade sjuk- och aktivi- tetsersättningar, det som tidigare kallades förtidspension. 44
I och med ungas försämrade ekonomi har familjen och det personliga nätverket blivit allt viktigare för den egna försörjningen. Ungdomsstyrel- sen skriver i rapporten Fokus 05 att många unga löser sina ekonomiska problem med att låna eller få hjälp av sitt sociala nätverk som familj eller vänner. De som oftast får stöd av det sociala nätverket är studenter, värn- pliktiga, föräldralediga, sjukskrivna eller förtidspensionerade. Minst eko- nomisk hjälp får de som arbetar. Hälften av dem i åldersgruppen 20 till 24 år och en tredjedel av dem i åldersgruppen 25 till 29 år får ekonomiskt stöd av närstående. Andelen unga upp till 29 års ålder som får ekono- miskt stöd av närstående har ökat. Många unga får alltså fortsatt stöd av föräldrarna långt upp i åldrarna efter myndighetsålder.45
Ökad psykisk ohälsa
Enligt rapporten Unga med attityd, från Ungdomsstyrelsen oroar sig 20 till 24-åringar för den egna och familjens ekonomi mer än andra ålders- grupper. I SCB:s undersökning om levnadsförhållandena, ULF, fram-
42
SOU 2007:14 (2007), Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad
så skulle jag göra det, www.csn.se
43
SCB (2005) Ungas ekonomiska välfärd, Ungdomsstyrelsen (2003) Ungas ekonomi och
etablering
44
SOU 2006: 77, (2006) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, Ungdomsstyrelsen (2008)
Ung idag 2008, Ungdomsstyrelsen (2008) Fokus 05
45
CSN (2008) CSN:s enkätundersökning av de studerandes ekonomiska och sociala
situation, Ungdomsstyrelsen (2008) Ungas ekonomi och etablering, Ungdomsstyrelsen
(2008) Ung idag 2008, Ungdomsstyrelsen (2008) Fokus 05, SCB (2005) Ungdomars
Ungdomars ekonomiska förutsättningar 61
kommer det att majoriteten av samtliga ungdomar i åldern 16 till 24 år uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Flera olika studier visar dock ökade besvär i form av oro och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk bland ungdomar. Pro- blemen har ökat i hela befolkningen men ökningen är mest uttalad i ål- dern 16 till 24 år. En stor del av alla stressrelaterade symptom är vanliga- re bland flickor och kvinnor jämfört med pojkar och män. Ökningen un- der de senaste decennierna har dock skett i samma takt för de båda könen. Självmord är vanligare bland unga män. En jämförelse mellan elva euro- piska länder visar att ökningen av psykiska symptom bland ungdomar går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för unga. Utvecklingen mellan 1986 och 2002 har varit som sämst för ungdomarna i Sverige i båda dessa avseenden. 46