Den svenska ekonomin går under hösten 2008 in i en lågkonjunktur. Det är möjligt att anta att antalet studenter kommer att öka något, med tanke på den kommande lågkonjunkturen och den stora ungdomskullen som kommer ut på arbetsmarknaden inom några år. Högskoleverket gör dock inga prognoser över antalet studerande på central nivå. Det är därmed svårt att säga hur antalet studenter kommer att utvecklas. Det finns ut- rymme för fler studenter idag, då kapaciteten inte utnyttjas fullt ut på de flesta lärosäten. Detta gäller en generell nivå och inte enbart för högsko- lorna i storstadsregionerna.
Idag rapporteras det om att studenter bland annat har en svår situation på bostadsmarknaden i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. I stor- stadsregionerna är levnadsomkostnader och boendekostnader högre än i övriga delar av landet. Även många studentbostäder är dyra för studenter som generellt har en begränsad ekonomisk situation med möjlighet att få 7 500 kronor i studiemedel från CSN per månad. Det gör att de generellt har en dålig ekonomisk situation och att andra mer konkurrenskraftiga grupper därför konkurrerar ut unga på den reguljära bostadsmarknaden.
91
SOU 2007:14 (2007) Huvudbetänkandet från Boutredningen, Renovering av bostads-
marknad efterlyses! , Fastighetsägarna Syd (2003) Unga på bostadsmarknaden i Sydsve- rige
Brist på den ordinarie bostadsmarknaden drabbar även studenter, efter- som de flesta bor på den och inte i särskilda studentbostäder. En fortsatt generell bostadsbrist, litet byggande av studentbostäder samt att ingen höjning av studiemedlet är beslutad, kommer troligtvis att göra att situa- tionen för studenterna i storstadsregionerna blir svårare fram till 2012.
111
Källor
Litteratur
Bostadskreditnämnden. (2005). En egen härd
Boverket. (2007). Bostadsmarknaden år 2007–2008- Med slutsatser av
Bostadsmarknadsenkäten 2007. ISBN 978-91-85751-31-0
Boverket. (2008). Bostadsmarknaden år 2008–2009- Med slutsatser av
Bostadsmarknadsenkäten 2008. ISBN 978-91-86045-13-5
Boverket. (2008). BME-databasen, rådata
Boverket. (2007). Någonstans att bo. ISBN 978-91-86045-23-4 Boverket. (2008). Boverkets indikatorer ISBN 978-91-85751-84-6 Boverket. (2008). Boverkets indikatorer ISBN 978-91-86045-38-3 Boverket. (2007). Regional byggbehovsanalys 2003–2020. ISBN: 978-
91-85751-13-6
Boverket. (2007). Ungdomars boende- Lägesrapport 2006 ISBN 978-91- 85751-08-2
Boverket. (2008). Nyttan med allmännyttan - Utvecklingen av de allmän-
nyttiga bostadsföretagens roll och ansvar. ISBN 978-91-86045-13-
5
Centrala Studiestödsnämnden. (2008). CSN:s enkätundersökning av de
studerandes ekonomiska och sociala situation Dnr: 2008-219-4652
Centrala Studiestödsnämnden. (2008). Studiestödet 2007 Dnr: 2006-100- 16548
Departementsserien, Ds 2006:9. (2006). Rättvisa och jämlika villkor på
bostadsmarknaden. ISBN 91-38-22567-0
Fastighetsägarna Syd. (2003). Unga på bostadsmarknaden i Sydsverige Fastighetsägarna Syd.(2005). Unga vuxna på bostadsmarknaden Fastighetsägarna Syd. (2004). Svarthandel med hyreskontrakt
Finansdepartementet. (2008). Prop. 2008/2009:1, Budgetpropositionen
för 2009
Göteborgs stad, Perspektiv Göteborg, Stadskansliet. (2007). Befolknings-
prognos PR2007, Kommunprognos för Göteborg 2007-2020
Hyresgästföreningen. (2008). Sprickorna i fasaden - En förstudie om
levnadsvillkor och boende. ISBN 978-91-85343-72-0
Hyresgästföreningen. (2007). Unga vuxnas boende i Stockholms län år
Hyresgästföreningen. (2007). Unga vuxnas boende i Göteborgsregionen
år 2003–2007
Hyresgästföreningen. (2007). Unga vuxnas boende- förändringar i riket
1997 till 2007. ISBN 978-91-85343-57-7
Hyresgästföreningen (Oskarsson, Pelle, Caliber Film och Reportage AB). (2005). Slott eller koja? En rapport om boende, välfärd och ökande
generationsskillnader
Högskoleverket. (2008). Årsrapport 2008. Högskoleverkets rapportserie 2008:19 R. ISSN 1400-948X
Jagvillhabostad.nu. (2007). Bostadssituation
Länsstyrelsen i Skåne län. (2008). Bostadsmarknadsanalys 2008, Skåne
län
Länsstyrelsen i Skåne län. (2008). Det byggs för lite och det som byggs är
fel, En kartläggning av bostadsförsörjningen i Skåne län och dess konsekvenser för vissa grupper. ISBN 978-91-86079-07-9
Länsstyrelsen i Stockholms län. (2008). Läget i länet, Bostadsmarknaden
i Stockholms län 2008. ISBN 978-91-7281-320-5
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2008). Bostadsmarknaden i Västra
Götalands län, Summering och analys 2008. ISSN 1403-168X
Magnusson, Lena. (1994). Omflyttning på den svenska bostadsmarkna-
den. En studie av vakanskedjemodeller
Malmö stad. (2007). Insikt, Lägesrapport om befolkningsutvecklingen i
Malmö och regionen
Henriksson, Jon, Lindström, Lars. (2005). Svarthandel med hyreskontrakt i Stockholm. Stockholm: Institutionen för Infrastruktur, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Examensarbete nr 281
Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm. (2007). Befolkningsprognos
2007 för perioden 2007–2016
Region Skåne. (2004). Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Region Skåne. (2007). Befolkningsprognos 2007-2016. ISBN 978-91-
7261-094-1
Statistiska centralbyrån. (2005). Ungdomars etablering - Generations-
klyftan 1980–2003.
ISBN 91-618-1288-9. ISSN 0347-7193
Statistiska centralbyrån. (2005). Ungdomars ekonomiska välfärd.ISBN 91- 618-1287-0
Statistiska centralbyrån. (2006). Tidskriften Välfärd Nr 3 2006. Boende-
ort avgör när man flyttar hemifrån. ISSN:1654-1502
Statistiska centralbyrån. (2008). Tidskriften Välfärd, Nr 3, 2008, Sverige-
födda ungdomar med utländsk bakgrund flyttar hemifrån sist.
ISSN:1654-1502
Statistiska centralbyrån. (2008). Pressmeddelande nr 2008:046 Statistiska centralbyrån (2005) Demografiska rapporter 2005:1. ISSN
0283-8788
Statistiska centralbyrån. (2007). Högskolestuderandes levnadsvillkor Statistiska centralbyrån. (2008). Befolkningsprognos för storstadsregio-
nerna
Sveriges förenade studentkårer. (2008). Bostadsrapport 2008
Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. ISBN: 91-7201-940-9 Socialstyrelsen. (2006). Hemlöshet i Sverige, Omfattning och karaktär
Källor 113
SOU 2007:14. (2007). Renovering av bostadsmarknad efterlyses! – Om
ungas möjligheter till en egen bostad. Huvudbetänkandet från Bo-
utredningen. Stockholm: ISBN 078-91-38-22703-9, ISSN 0375- 250X
SOU 2007:14. (2007). Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för
att få en bostad så skulle jag göra det. ( Rapport 1 från Boutred-
ningen). ISBN 978-91-38-22704-6. ISSN 0375-250X
SOU 2007:14. (2007). Måste man ha tur? Studier av yngre på bostads-
marknaden i svenska städer. (Rapport 2 från Boutredningen). ISBN
978-91-38-22705-3. ISSN 0375-250X
SOU 2007:14. (2007). Effektiv bostadsservice och förmedling av bostä-
der - ur ett dubbelt användarperspektiv. (Rapport 3 från Boutred-
ningen). ISBN 978-91-38-22706-0. ISSN 0375-250X
SOU 2007:14. (2007). Unga på bolånemarknaden. . (Rapport 4 från Bo- utredningen). ISBN 978-91-38-22707-7. ISSN 0375-250X SOU 2001:54. Ofärd i välfärden. ISBN 9138214814.
SOU 2006: 77. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser
och förslag till åtgärder. ISBN 91-38-22619-7. ISSN 0375-250X
Stockholms stad. Utrednings och statistikkontoret. (2008). Befolknings-
prognos 2008 för perioden 2008-2016
Stockholms studentkårers centralorganisation, Stockholms stad, Stiftelsen Stockholms studentbostäder och Svenska bostäder. (2005). Student
i Stockholm
Svensk författningssamling, Lag (2000: 1383) om kommunernas bostads-
försörjningsansvar . ISBN: 978-917610320-3
TCO. (2003). Bostad? Var god dröj- Ungas etablering på bostadsmark-
naden. ( generationsstudien del 3)
Ungdomsstyrelsen. Salonen, Tapio. (2003). Ungas ekonomi och etable-
ring - En studie om förändrade villkor från 1970-talet till 2000– talets inledning. ISBN: 91-89050-57-6. ISSN: 1651-2855
Ungdomsstyrelsen. (2007). Ung idag 2007- en beskrivning av ungdomars
villkor. ISBN: 978-91-89050-92-1
Ungdomsstyrelsen. (2008). Ung idag 2008- en beskrivning av ungdomars
villkor. ISBN 978-91-85933-07-5. ISSN 1651-2855
Ungdomsstyrelsen. (2005). Fokus 05. (Ungdomsstyrelsens skrifter
2005:10). ISBN 91-89050-77-0. ISSN 1651-2855
Ungdomsstyrelsen. (2007). Unga med attityd. ISBN: 9789189050976
Internet www.bildabostad.se www.blocket.se www.bopunkten.se www.boplats.se www.boservicesyd.se www.botkyrkabyggen.se www.bostad.stockholm.se www.bostadsbolaget.se www.chalmers.se www.forsakringskassan.se www.familjebostader.com
www.familjebostader.goteborg.se www.hjallbobostaden.goteborg.se www.hvs.se www.gardstensbostader.se www.gu.se www4.goteborg.se www.kth.se www.mah.se www.malmo.se www.maklarstatistik.se www.mkbfastighet.se www.poseidon.goteborg.se www.rtk.sll.se www.scb.se www.socialstyrelsen.se www.ssd.scb.se www.stockholmshem.se www.su.se www.svanskabostader.se www.ungahem.se
115
Bilaga 1
Undersökningar
Kvalitativ intervjuundersökning,
Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det, i rapport 1 från Boutredningen (2007)
Det har inte varit en målsättning om att de unga och andra aktörer ska utgöra något representativt genomsnitt, utan det har istället varit viktigt att de unga har erfarenheter de vill dela med sig av och därmed öka Bout- redningens insikt om vilka hinder som unga möter på bostadsmarknaden. Ungas företrädare har intervjuats i egenskap av att de företräder organisa- tioner och företag, som har god kännedom om ungas livsvillkor och/eller bostadsmarknaden. Intresserade har Boutredningen sökt via Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationers, LSU nyhetsbrev, där en förfrågan har gått ut till samtliga medlemsorganisationer. Vidare har en förfrågan gått ut till nätverket Jagvillhabostad.nu. Dessutom har alla politiska ung- domsförbund kontaktats med en förfrågan om att unga som vill delge sin syn på den egna och ungas bostadssituation generellt, ska höra av sig till Boutredningen för att delta i intervjusamtalen. Vidare har ett antal ung- domsverksamheter som vänder sig till unga som vanligtvis inte är organi- serade i förenings- och organisationsliv. Dessa verksamheter är Rinkeby Folkets hus och Boo Folkets hus i Stockholm, Hammarkullens Folkets hus och Pannhuset i Göteborg samt Drömmarnas hus och Rosengårds stadsdelsförvaltning i Malmö.
Urvalet består av 20 personer som av eget intresse har valt att berätta sin situation och sina erfarenheter. Det har avsatts datum med två fasta tider för fokussamtal i respektive storstadsområde. Tre personer har sva- rat via e-post. Samtalen har förts utifrån ett mindre antal strukturerade men brett formulerade frågor. De intervjuade var i åldern 19–32 år.
Urvalet av unga företrädare representeras av följande organisationer: samtliga politiska ungdomsförbund, nätverket Jagvillhabostad.nu, tid- ningen Gringo och Sveriges förenade studentkårer, SFS. Samtal har förts med en till tre representanter utifrån ett strukturerat men brett formulerat frågeformulär.
Urvalet av övriga aktörer på bostadsmarknaden har bestått av både de privata fastighetsägarnas och de allmännyttiga bostadsbolagens respekti- ve riksförbund, Fastighetsägarna Sverige och SABO. Några av deras
medlemmar har också intervjuats för att få en mer kompletterande bild. Dessa är Svenska Bostäder i Stockholm, Fastighetsägarna Syd, Akelius och MKB. Vidare har medlemsorganisationerna HSB och Hyresgästernas riksförbund intervjuats. Samtalen har förts men en till tre företrädare i ledande position för respektive företag eller organisation. De har förts utifrån ett strukturerat frågeformulär i syfte att täcka in samma frågor som har ställts till unga samt unga företrädare.
Enkätundersökning,
Ungdomarna och bostadsmarknaden- en enkätbaserad analys av ung- domars erfarenhet av och situation på bostadsmarknaden i större stä- der i rapport 2 från Boutredningen (2007)
1 500 personer i åldersspannet 21–29 år ingick i urvalspopulationen. Flest enkäter distribuerades i storstadsregionerna. De svarande kom från Stockholm, Göteborg, Malmö, Botkyrka, Nacka, Uppsala, Växjö, Väs- terås, Gävle och Umeå kommuner. Den totala svarsfrekvensen var 46,2 procent med störst bortfall i Botkyrka och minst i Umeå. Bortfallet har analyserats med hjälp av den registerinformation som SCB läst på indi- vidmaterialet och slutsatsen är att de svarande är rimligt representativa för populationen. SCB skickade ut frågorna och sammanställde svaren. Professor Roger Andersson vid Institutet för Bostads- och urbanforsk- ning, IBF, Uppsala universitet, har ansvarat för bearbetning och analys av materialet.
Enkätundersökningen omfattar alltså inte bara storstadsregionerna, men då uppgifter ofta är redovisade på kommunnivå, är det möjligt att endast redovisa de fem kommuner som ligger i storstadsregionerna.
Kvalitativ intervjuundersökning,
Någonstans att bo- En kvalitativ studie av ungdomars erfarenhet av bostadsmarknaden i större städer, i rapport 2 från Boutredningen
(2007)
Intervjuerna genomfördes med ungdomar i Gävle, Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Västerås. Det var tänkt att 16 intervjuer skulle ske i varje storstadskommun och 10 i de tre medelstora städerna, vilket skulle innebär att 78 intervjuer sammanlagt skulle genomföras. Strävan var att få en viss spridning av unga som arbetar, studerar och är arbets- lösa, vilket är vanliga livspositioner för unga. Totalt genomfördes 73 intervjuer. I Malmö genomfördes två fler än vad som var tänkt, 18 styck- en (två personer visade sig bo i Lund) och i de medelstora städerna genomfördes det någon intervju mindre än vad som var tänkt. Respon- denterna var mellan 20 och 33 år.
Uppsökandet av intervjupersoner har skett via informationslappar i lo- kaler där ungdomar kan förväntas befinna sig (exempelvis arbetsför- medlingen, universitet och IKEA). Dessutom har respondenterna getts möjlighet att ge tips på intressanta personer att intervjua. 35 av de inter- vjuade var kvinnor och 38 män. Intervjuerna var semistrukturerade.
Bilaga 1 Undersökningar 117
Intervjuundersökning
Unga vuxnas boende i Stockholms län år 2001-2007 samt Unga vuxnas boende i Göteborgsregionen år 2003-2007, från Hyresgästföreningen
(2007)
Populationen är personer i åldern 20–27 år som bor i Sverige. Ett slump- mässigt urval gjordes ur det svenska befolkningsregistret. Såväl svenska som utländska medborgare ingick i urvalet. Urvalet stratifierades i ur- valsgrupperna Stockholms stad, Övriga Stockholms län, Göteborgs stad och Övriga Storgöteborg, Uppsala län, Västmanlands län samt Övriga Sverige.
Bruttourvalet var 8 088 personer men nettourvalet blev 7 584 perso- ner. 5 328 av dessa hade identifierbara telefonnummer. Av dem intervju- ades 4027 unga per telefon, vilket gav en svarsfrekvens på 76 procent. Undersökningen genomfördes som en telefonundersökning med en postal uppföljning inklusive två påminnelser till ungdomar vars telefonnummer inte kunde identifieras. Det postala enkätformuläret innehöll samma frå- gor som telefonintervjuerna. Alla intervjuer gjordes från SKOP:s inter- vjucentral i Stockholm. Intervjupersonerna söktes vid minst 20 tillfällen under veckans olika dagar och vid olika tidpunkter på dagen. De söktes både på fast telefoni och på mobiltelefon. Intervjuerna gjordes mellan 19 februari och 8 april 2007. För 1 080 personer var det omöjligt att identifi- era något telefonnummer. 64 kom i retur från posten och 300 besvarade den postala enkäten, vilket motsvarar 30 procent. Under datainsamlingens gång, visade det sig att ytterligare 1175 unga saknade korrekta telefon- nummer, det först identifierade telefonnumren visade sig vara fel. Enligt uppgift hade ett stort antal av dem tidigare varit anträffbara på telefon- numret flyttat till ny adress. Dessa fick inte någon postal enkät. Totalt har 4 327 personer svarat på undersökningens frågor vilket motsvarar 57 procent av det totala urvalet. För att korrigera för eventuellt selektiva bortfall har poststratifiering gjorts med avseende på de sju urvalsgrupper- na, kön och födelseår.
1 098 personer ingick i studien i Stockholms län och 1 118 i Göte- borgsregionen. Ungefär hälften av dessa har varit boende i Stockholms respektive Göteborgs stad medan den andra hälften har varit bosatta i övriga regionen. Studien över Stockholmsregionen består av samtliga kommuner som ingår i begreppet Storstockholm. I studien om Göteborgs- regionen ingår alla kommuner i Storgöteborg utom Alingsås och Lilla Edet. Undersökningarna bygger på slumpmässigt urval, vilket betyder att resultaten inte är exakta utan skattningar av verkliga förhållanden.
Intervjuundersökning,
Unga på bostadsmarknaden i Sydsverige 2003 från Fastighetsägarna
Syd (2003)
Industrifakta AB har genomfört en marknadsstudie på uppdrag av Fastig- hetsägarna Syd. Den genomfördes under hösten 2002. Den baseras på 300 telefonintervjuer med personer i åldern 18–25 år (inklusive hemma- boende). Fördelningen mellan könen har varit relativt jämn. En tredjedel vardera bor i Skåne, Kronoberg och Blekinge län. En tredjedel av de in- tervjuade är studerande vid universitet eller högskola. Omkring 60 pro- cent av urvalet är stadsboende medan övriga bor i mindre samhällen eller
på landsbygden. Vidare har ett femtiotal intervjuer med större fastighets- ägare, byggherrar och byggentreprenörer genomförts. Det har även skett en inventering av statistisk data som belyser bostadsmarknaden för unga hushåll i Skåne, Blekinge och Kronobergs län.
Intervjuundersökning,
Unga vuxna på bostadsmarknaden från Fastighetsägarna Syd (2005)
Sifo Research & Consulting har genomfört undersökningen på uppdrag av Fastighetsägarna Syd. Den genomfördes i oktober 2005. 500 unga i åldern 19–29 år tillfrågades. Resultatet redovisades både på totalt, stor- stad (Sthlm, Gbg och Malmö), övriga städer med fler än 3 000 invånare samt tätort med mindre än 3 000 invånare och landsbygd. Svaren i stor- stadsregionerna redovisades också uppdelat på Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdet.
Enkätundersökning och statistisk sammanställning,
Student i Stockholm från Stockholms Studentkårers Centralorganisa-
tion, SSCO, Stockholms stad, Stiftelsen Stockholms Studentbostäder SSB och Svenska Bostäder (2005)
SCB har genomfört undersökningen som genomfördes som en postenkät med tre påminnelser 2004. Materialet sammanställdes 2005. Populatio- nen utgjordes av 2 930 personer. Totalt besvarade 1 434 personer enkä- ten. Genom enkätens 75 huvudfrågor med tillhörande följdfrågor, upp- delning efter kön, ålder och boendekategori har ett omfattande statistiskt material kunnat sammanställas.
Registerundersökning,
En egen härd, från BKN, (2005)
BKN:s undersökning bygger på Bostads- och hyresundersökningen, BHU från SCB. Där ges framförallt tillgång till systematisk tvärsnittsinforma- tion över hela befolkningens boendeformer med tillhörande bostadsutgif- ter och disponibla inkomster. Den redovisar uppgifter över utvecklingen i de trettio lokala arbetsmarknader som har uppvisat en positiv befolk- ningsutveckling mellan 1990 och 2003. Dessa tillväxtregioner har sedan delats in i sex grupper, varav de tre storstadsregionerna utgör varsin.
Webbundersökning/Intervjuundersökning,
Bostadssituation från Jagvillhabostad.nu (2007)
SIFO research international har gjort en undersökning på uppdrag av jagvillhabostad.nu. Undersökningens ämne är att undersöka ungas bo- stadssituation och inställning till boende. Målgruppen har varit personer i åldern 18–35 år i hela landet. Samtliga unga delades dock upp i kategori- erna Storstad, Övriga städer och Mindre ort. Undersökningen pågick un- der våren 2007. 1 004 intervjuer genomfördes inom undersökningen.
Bilaga 1 Undersökningar 119
Undersökningar från SCB
Arbetskraftsundersökningarna, AKU. AKU är en månatlig urvalsun-
dersökning med 21 000 personer i urvalet varje månad. Statistiken gäl- lande personers förmögenhet bygger på totalräknade uppgifter och base- ras på administrativa register.
Hushållens ekonomi, HEK, är en urvalsundersökning som genom-
förs varje år. Urvalet utgörs av personer som är 18 år eller äldre. Både urvalspersonen och de personer som tillhör detta hushåll ingår i under- sökningen. År 2003 var det cirka 17 600 personer samt deras familjemed- lemmar som ingick i undersökningen. Bortfallet var cirka 30 procent. Datainsamlingen sker dels via en intervju och dels via
insamling av uppgifter från administrativa register.
Regeringen har gett SCB i uppdrag att årligen redovisa statistik över antalet personer i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättning-
ar och bidrag, såsom sjukpenning, förtidspension, ersättning vid arbets-
löshet och ekonomiskt bistånd. Uppgifterna är registerstatistik från För- säkringskassan, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen. Varje er- sättningssystem mäts i så kallade helårsekvivalenter.
Hushållens utgifter, HUT, är en urvalsundersökning som genomförs
varje år. Syftet är att kartlägga hushållens utgifter och dess förändringar och ge en uppfattning om hur hushållen handskas med sina olika ekono- miska förutsättningar. År 2003 var det 4 000 hushåll i urvalet, där minst en person är i åldern 0–79, som ingick i undersökningen. De utvalda hus- hållen ska under två veckor fylla i en kassabok med exakt vad de konsu- merar, exempelvis om varan är ekologisk, pris, gåvor mm. En telefonin- tervju genomförs av samtliga hushåll där frågor ställs om möbler vitvaror mm. Från olika register hämtas uppgifter om bl.a. inkomster.
Inkomst- och taxeringsregistret, IoT, är en årlig undersökning som
omfattar hela Sveriges befolkning. Statistiken baseras på registeruppgifter från Skatteverket (bl.a. uppgifter från taxeringen), Försäkringskassan, CSN och andra myndigheter.
LINDA är en urvalsbaserad longitudinell individdatabas som ur-
sprungligen skapats på uppdrag. Möjligheter finns att göra longitudinella studier över åren men även att studera enskilda år tack vare urvalets upp- byggnad. Uppgifter till LINDA hämtas i första hand från inkomst- och taxeringsregistret, IoT, samt från registret över totalbefolkningen, RTB. I LINDA finns för varje person uppgift om bl.a. löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, kapitalinkomst, skattepliktiga/skattefria transfere- ringar, skatt m.m. Registret innehåller även en mängd härledda variabler på personnivå t.ex. disponibel inkomst, arbetsinkomst, faktorinkomst och totalt arbetsmarknadsstöd m.m.
LINDA finns för två urval: Ett panelurval (ordinarie LINDA) om 3 pro- cent av befolkningen respektive år och ett urval av utrikesfödda om 20 procent av den utrikesfödda befolkningen respektive år. Data finns för åren 1968- 2003.
Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, är en urvalsunder-
sökning och syftet är att kartlägga och analysera välfärdens utveckling. Undersökningarna har genomförts årligen sedan 1975 som besöksinter- vjuer med ett slumpmässigt urval om cirka 7 000 personer i åldrarna 16– 84 år (16–74 år 1975–79). Undersökningarna är vartannat år omväxlande
fördjupade mot olika välfärdsområden, såsom hälsa, boende, arbetsmiljö, sociala relationer m.m. Djupare och bredare belysningar av fritiden har gjorts i ULF vid fyra tillfällen: 1976, 1982–83, 1990–91 och 1999.
Utbildningsregistret innehåller uppgift om högsta avklarade utbild-
ning för landets 6,4 miljoner folkbokförda invånare i åldern 16–74 år. Registret uppdateras årligen.
121