I den kvalitativa intervjuundersökningen som är presenterad i Boutred- ningens andra rapport, framkommer det att de unga i åldern 20 till 33 år i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Uppsala och Västerås kommuner har en god insikt om hur man beter sig och orienterar sig på bostads- marknaden. De flesta har tagit en aktiv roll i sitt bostadssökande, vet var de ska söka, vilka de ska kontakta samt vilka köer man ska ställa sig i. Standardvägar som att ställa sig i kommunala bostadsköer, är ofta kom- binerade med annat aktivt sökande exempelvis på Internet eller genom kontakter med vänner och släktingar. Föräldrarnas aktiva deltagande på- verkar också. Ibland går de in som borgenärer, hjälper till ekonomiskt eller med egna kontakter. Trots det aktiva sökandet använder många ofta mindre traditionella vägar och mindre officiella bostadsförmedlare. Inte sällan anser en del att kommunala bostadsförmedlare och de allmännytti- ga bolagens köer är mer eller mindre omöjliga vägar till en bostad.
Tar mycket tid och energi att söka bostad
Dagens bostadssökande behöver vara mycket aktiva själva i sitt sökande efter en lägenhet. Både unga i storstadsregionerna och andra aktörer på bostadsmarknaden beskriver i Boutredningens första rapport, hur kom- plext, tidskrävande och dyrt det är att leta efter en bostad. Bristande till- gång till dator med Internetuppkoppling omöjliggör i princip ett effektivt sökande. Det tar mycket tid och energi att söka på en bostadsmarknad som kan vara uppdelad på flera kommuner. Ett flexibelt arbete ökar för- utsättningarna, eftersom visningar ofta ligger på dagtid. Intervjuade lyfter
Ungdomars erfarenheter av att söka hyresrätter i storstadsregionerna 97
fram att det kan vara svårt att kombinera bostadssökandet med att sköta jobb eller studier, eftersom aktivitetskravet ibland är orimligt högt. Fram- förallt de unga i Göteborg och Malmö vittnar om att sökprocessen kan ta mycket tid och energi.
Diskussioner om brist i Stockholm
De intervjuade i studien som är presenterad i Boutredningens första rap- port, har olika erfarenheter av att söka bostad. I Stockholm har bostads- bristen dominerat de diskussioner som har uppkommit. Medvetenheten om Bostadsförmedlingen i Stockholm verkar vara stor men ofta ses det som en långsiktig lösning att stå i bostadskö och inte något som hjälper för stunden. Det är dock en given sökväg för de flesta men inte för alla. Uppfattningen är ofta att kötiden är väldigt lång och att man därför får hitta andra vägar. Spekulationerna om Stockholms bostadskö är många och ofta negativa, speciellt från dem som själva inte är aktiva på bo- stadsmarknaden i Stockholm.
Diskussioner om fördelning i Göteborg och Malmö
Diskussionerna i Göteborg och Malmö har till stor del handlat om hur själva sökprocessen går till, var man vänder sig, vad hyresvärdarna efter- frågar och så vidare. Det är svårt att bedöma de egna möjligheterna och därmed effektivisera sökprocessen. Det finns ingen tydlig bild av hur turordning och fördelning går till. Unga efterfrågar därför klara och fast- ställda spelregler om vilka egenskaper som ska värderas i valet av hyres- gäst. De intervjuade i Göteborg verkar alla använda sig av Boplats Göte- borg. Upplevelsen är dock att bara ett fåtal får sin bostad därigenom. Den erfarenhet som förs fram är att man får vända sig direkt till de olika fas- tighetsägarna om man vill ha ett boende i Göteborg samt att kontakter är avgörande. Känslan att det är godtyckligt vem som blir och inte blir er- bjuden en lägenhet framkommer. De intervjuade i Göteborg berättar om både egna och andras erfarenheter av diskriminering mot människor med utländsk bakgrund. I intervjuerna framkommer även att ålder upplevs spela stor roll för hur de sökande bedöms av hyresvärdarna. Malmö be- skrivs som en djungel utan någon form av samlad plats för sökandet. Förmedlingssystem och brist på eventuella kösystem som i Göteborg och Malmö, får också mycket kritik i Boutredningens enkätstudie.
Bilden av bostadsbrist ett större problem än den faktiska bristen?
Det finns delade meningar om det förekommer en faktisk bostadsbrist i storstadsregionerna eller om problemen finns någon annanstans. Unga i Boutredningens intervjustudie upplever själva att det är stor brist på bo- städer som de kan efterfråga. Den bilden stämmer inte för de allmännytti- ga bostadsföretagens organisation, SABO, och bostadsbolaget Svenska Bostäder. De hävdar att det finns bostäder att få med ganska kort varsel i exempelvis Stockholm. Ett större problem än bostadsbristen, anses vara människors bild av att det är bostadsbrist och information om var lediga lägenheter finns. Bristande kunskap om den egna och andras bostads- marknader lämnar utrymme för spekulationer och ryktesspridning. Ett exempel är bostadskön i Stockholms stad, som av många anses vara allt- för lång och en så omöjlig väg till en bostad, att det inte heller är lönt att ställa sig i den. Detta trots att kötiderna har förkortats de senaste åren och
att majoriteten av bostäderna är förmedlade på en kötid under fem år. Ett annat exempel är att diskussionerna i Göteborg handlar om vem som blir eller inte blir erbjuden en bostad genom Boplats Göteborg samt på vilka grunder det sker. Det är omöjligt att bevisa eller motbevisa att diskrimi- nering förekommer, men så länge ryktena finns kommer de att påverka hur bostadssökande agerar. Konsekvensen av den splittrade bostadsmark- naden är att den ger utrymme åt mindre seriösa alternativ för bostadsför- medlande. Både unga själva och övriga parter på bostadsmarknaden i storstadsregionerna vittnar om en utbredd svarthandel och olika former av illegal förmedlingsverksamhet.76
Kontakter är en viktig väg till bostad
Enligt Boutredningens enkätstudie är släkt och vänner det vanligaste sät- tet att få information om och tillgång till en första bostad i Stockholms, Göteborgs och Malmö stad. Det är mycket vanligare än i övriga kommu- ner och mest frekvent i Stockholm. Andra vanliga metoder är genom bostadsförmedling, kontakttagande med privat hyresvärd samt inflyttning hos partner eller kompis. Dessa metoder är dock något vanligare i övriga kommuner än i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är frekventare att byta till sig sin bostad samt köpa svart hyreskontrakt i storstadsregionerna än i de andra kommunerna, även om det är väldigt få också i storstadsre- gionerna som går tillväga på det sättet. Även i Boutredningens intervju- studier framkommer det att kontakter och pengar är framgångsrika vägar in på bostadsmarknaden.
Det finns stora skillnader mellan storstadskommunerna när det gäller sättet att få tag på sin nuvarande bostad. Bostadsköp är exempelvis van- ligare i Stockholmsregionen än i Malmö och Göteborgs stad. Männen i Stockholms stad har köpt sin nuvarande bostad i nästan dubbel så stor omfattning som kvinnorna. Bland storstadskommunerna är förmedling eller kö vanligast i Botkyrka och ovanligast i Malmö. Släkt och vänner är en vanlig metod bland kvinnorna i Stockholm, Nacka och männen i Gö- teborg samt minst frekvent bland både kvinnor och män i Botkyrka kommun.
76
SOU 2007:14 (2007), Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad
Ungdomars erfarenheter av att söka hyresrätter i storstadsregionerna 99
Metod att få tag på den nuvarande bostaden, fördelning i procent efter kommun och kön 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Botkyrka Stockholm Nacka Göteborg Malmö
Köpte (kvinna) Köpte (man)
Bostadsförmedling/-kö (kvinna) Bostadsförmedling/-kö (man)
Släkt, vänner, partner (kvinna) Släkt, vänner, partner (man) Övrigt (kvinna)
Övrigt (man) Procent
Totalt alla tio kommuner
Källa: Boutredningens enkätstudie, Boverkets bearbetning
Inte alltid en nackdel att vara inflyttare
Bland annat är avsaknad av lokal kännedom ett hinder för bostadssökan- de som uppkommer i intervjuerna. Hypotesen är att unga som bor i sam- ma kommun som de gjorde när de var barn, har fördelar gentemot perso- ner som har flyttat till kommunen. Det beror på att föräldrarna har haft möjlighet att ställa barnet i kö samt att både ungdomen och föräldrarna förväntas ha ett kontaktnät på orten som kan underlätta bostadssökandet. I Boutredningens enkätstudie har en större andel av dem som har flyttat till kommunen ett bostadskontrakt än de som bodde i den vid tio års ålder. I enkätundersökningen framgår att 40 procent av de infödda svarar att det var mycket eller ganska svårt att få tag i sin första bostad. Motsvarande siffra för inflyttarna är 30 procent.77
Åtta av tio i Stockholm och Göteborgs stad tycker att det är svårt att få tag på en bostad
I Hyresgästföreningens undersökning anger 81 procent av de unga mellan 20 och 27 år i Stockholms stad och 66 procent i kranskommunerna, att
77
det är mycket eller ganska svårt att få tag på en bostad på den egna orten. Motsvarande svar är 89 procent i Göteborgs stad och 81 procent i krans- kommunerna. Andelarna har minskat sedan 2003 och framförallt har andelen i Stockholmsregionen minskat. Hyresgästföreningen skriver dock att det motsägs av hur boendet har utvecklats, med minskad andel i egen bostad och ökad andel i andra- eller tredjehand.