Del E. Gymnasieskolan
Bilaga 2 – Frågor och svar, referenskommunerna
D. Gymnasieskolan
19. Vilka förutsättningar finns i kommunen för en välfungerande modersmålsundervisning i gymnasieskolan? Hinder?
– Intresserad, kompetent personal (2)
– En central organisation med samlad kompetens (2) – Fungerande samarbete mellan olika lärarkategorier (2) – Goda förutsättningar p.g.a. anslagsfinansiering (1) – Engagerade föräldrar (1)
– Engagerade skolledare (1)
– Undervisningen centraliseras till en gymnasieskola – positiva effekter – Vi vill kopplas ihop med grundskolans modersmålsenhet (1)(1)
– Fortsätt se och upptäck möjligheter att i samverkan underlätta för eleverna (1)
– Vi kan bilda bra undervisningsgrupper eftersom elevantalet är stort (1)
– Samordningen av undervisningen till en dag i veckan ökar möjlighe-terna (1)
– Attityder, bristande intresse (5)
– Bristande/obefintliga möjligheter att utbilda sig till modersmålslärare – Resursbrist (3)(4)
– Svårt hitta lämpliga schemapositioner med elever från olika skolor (3)
– Tiden(2)
– Schemat byts flera gånger under läsåret (2) – Svårt rekrytera kompetent personal (2) – Mer pengar behövs till studiehandledning (1)
– Avsaknad av forskning kring studiehandledningens betydelse och metodik (1)
– Brist på lämpliga läromedel (1)
– Bristande svensknivå hos lärarna omöjliggör kombinationstjänster – Undervisningen hämmas av kommunens geografiska struktur (1)(1) – Hindren är den stora splittringen. Lärare har många olika skolor (1) – Lärarutbildningen bör aktivt arbeta med dessa frågor (1)
– Språkutvecklingsforskning bör knytas till verksamhetsutvecklingen (1)
– Modersmålslärare behöver bredare ämneskompetens – minst två ämnen (1)
– Modersmålslärare med specialpedagogisk kompetens behövs (1) – Kursplanerna behöver harmoniseras med övriga språkkursplaner (1)
Del 3
Attityder till modersmål och integration
En sammanställning av fokusgrupper med
barn, elever, lärare, föräldrar, lärare och
skolledare
Den här rapporten är resultatet av en kvalitativ undersökning av attity-der till moattity-dersmål och integration. Unattity-dersökningen baseras på grupp-intervjuer, så kallade fokusgrupper, med barn, elever, lärare, föräldrar och skolledare. Studien har genomförts av framförallt Thomas Fürth, Ola Larsson och Johanna Laurent från Kairos Future AB. Erika Svensson från Kairos har också medverket. Skolverket har finansierat studien och deltagit genom en referensgrupp som har bidragit med värdefull hjälp.
Vi vill tacka alla de fantastiskt engagerade personer som bidragit med sin tid och värdefulla synpunkter i samtal och fokusgrupper. Vi vill rikta ett särskilt tack till rektorerna på de sex skolorna som har bidragit med ett ovärderligt engagemang. Vi vill också tacka våra kollegor, framförallt Erika Svensson, på Kairos Future AB för all hjälp.
Thomas Fürth, Ola Larsson och Johanna Laurent Stockholm i mars 2002.
Förord
Detta är en undersökning av barns, elevers, lärares, föräldrars och skol-ledares attityder till modersmål och integration.
Resultaten visar på att de flesta som har deltagit i våra samtal har en positiv inställning till att det finns modersmålsstöd och modersmålsun-dervisning. Föräldrar är emellertid mer negativa till modersmålsstöd/
undervisning samtidigt som de i större utsträckning anser att integra-tionsprocessen bör leda till en anpassning av minoritetskulturen. Elever och lärare är mest positiva till modersmålsstöd/undervisning samtidigt som de i större utsträckning anser att integrationsprocessen bör bejaka de kulturella olikheterna. Skolledarna är, trots enighet om vikten av modersmålsstöd/undervisning, kritiska till hur systemet fungerar. De är också mer pragmatiska i sin syn på integrationsprocessen och lutar åt att individen ska anpassa sig till den dominerande kulturen. Spännvid-den är större i attityderna till integration än vad de är i attityderna till modersmålsstöd/undervisning. Föräldrarna uppvisar störst spännvidd i attityder, både till modersmål och integration.
Vårt förslag utifrån studiens resultat är att bygga vidare på de positiva värderingar kring modersmålsstöd/undervisning som en viktig faktor för att stärka självkänsla och identitet. Det gäller att öka förståelsen för detta hos såväl elever, föräldrar som lärare. Detta skulle också kunna höja statusen för såväl modersmål som språk i allmänhet. Modersmåls-lärarnas kompetens och status måste särskilt stärkas. Deras utbildning måste inordnas i den ordinarie lärarutbildning och modersmålstränar/
lärareutbildning bli jämställd med språklärareutbildningen.
Alla försök att öka förståelsen och höja statusen för modersmål faller platt till marken om det praktiska genomförande inte fungerar. Orga-niserandet av modersmålsundervisningen bör göras utifrån elevernas verklighet så att det blir så enkelt som möjligt att praktiskt delta i under-visningen. Modersmål är ett av andra ämnen i skolan och ska delges på samma villkor vad gäller tider, lokaler med mera som andra ämnen i skolan.
När det gäller förskolan är problematiken delvis annorlunda. Här bör satsas på förskollärarutbildning med modersmål som ett tillval. Moders-målsstödet måste ske på förskolans villkor. Idag upplevs modersmålslä-rarna många gånger som en slags besökande ämneslärare. Förskolan är också av stor strategisk betydelse för att modersmålet ska komma att upp-levas som ett självklart inslag i grundskolan och gymnasiet.
Sammanfattning
Introduktion 155 Attityder till modersmålsstöd/undervisning 160 Olika attityder till modersmålsstöd/undervisning 160
Förskolan 165
Likheterna och skillnader i attityder till modersmålsstöd/
undervisning 167
Sammanfattning 171
Attityder till integration 173
Olika attityder till integration 173
Likheter och skillnader i attityder till integration 177
Sammanfattning och tolkning 181
Slutsatser och förslag 185
Jämförelse mellan attityder till modersmål och integration 185
Förslag 186
Referenser 188
Appendix 189
Bilagor 192
Innehållsförteckning
Detta är resultatet av en undersökning av attityder till modersmålsstöd och modersmålsundervisning. Undersökningen har genomförts av Kairos Future AB på uppdrag av Skolverket under januari och februari år 2002. I uppdraget har barn, elever, lärare, föräldrar och skolledares attityder till modersmål och integration undersökts.
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 2001 har regeringen anmält att satsning-arna i syfte att förbättra situationen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund ska fortsätta. Modersmålsstöd och modersmålsunder-visning är led i arbetet med att stärka barn och ungdomars personliga och kulturella identitet samt att främja deras utveckling till flerspråkiga individer.
Som ett led i modersmålsstödet i förskolan och modersmålsundervis-ningen i den obligatoriska skola samt gymnasieskolan anser regeringen att det befintliga läget i förskolor och skolor behöver kartläggas. Det är även viktigt att få en genomlysning av attityder till modersmålet samt behovet av studiehandledning, modersmålsstöd och modersmålsunder-visning. Regeringen uppdrar därför åt Statens skolverk bland andra akti-viteter att belysa attityder hos personal i förskola och skolan, barn/elever och föräldrar när det gäller modersmålsstöd och modersmålsundervis-ning.1
Det finns idag få undersökningar som studerar attityder till moders-målsstöd och modersmålsundervisning. Därför har Skolverket bett Kairos Future AB (härefter Kairos) att genomföra en bred belysning av vilka olika attityder som förekommer hos barn/elever, föräldrar och personal i förskola och skola. Denna rapport är resultatet av den belysningen.
Syfte
Syftet med studien är att göra en kvalitativ undersökning om attityder till modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning i den obligato-riska skolan och gymnasieskolan. Det viktiga är att belysa spännvidden i attityder.
Vi har också valt att undersöka attityder till integration. Anledningen till detta är att vi vill göra jämförelser mellan attityder till modersmålsstöd/
undervisning och integration, undersöka modersmål i ett större sam-manhang samt fördjupa analysen.
För att begränsa urvalet har vi valt att undersöka barn/elever som är 5, 11 och 17 år samt personal i förskola och skola, skolledare samt för-äldrar. Ambitionen var att undersöka både modersmålslärare och andra lärare.
Introduktion
1 Denna text kommer från Regeringsbeslut 16 (2001-06-28).
Dnr U2001/2548/S
Fokus för studien är följande frågor:
• Attityder till modersmålsstöd och modersmålsundervisning;
• Attityder till integration, mångfald och flerspråkighet;
• Bakgrundsinformation som exempelvis uppväxt, föräldrar, språk med mera.
Det viktiga, i det här sammanhanget, har varit att ge en bred belysning av attityder till modersmålsstöd och modersmålsundervisning samt integra-tion. Mot bakgrund av detta bedömdes det inte som viktigt att kvantifi-era undersökningsresultaten.
Metod och reflektion
För att få svar på ovan nämnda frågor har Kairos genomfört en under-sökning bestående av två delmoment av kvalitativ karaktär. Framförallt har vi använt oss av gruppsamtal, så kallande fokusgrupper, som under-sökningsmetod. Fokusgrupper är en kvalitativ undersökningsmetod som fångar upp associationer och värderingar hos en viss målgrupp.
Metoden är fördelaktig då den fångar upp många olika perspektiv. Vi har också genomfört intervjuer med tre grupper med barn i 5-årsål-dern.
Fokusgrupper har, liksom andra forskningsmetoder, både positiva och negativa sidor. Vanliga individuella intervjuer kan vara en mer effektiv metod för att generera idéer och enkätundersökningar kan passa bättre för att bestämma utbredningen av givna attityder eller erfarenheter. Att använda just fokusgrupper innebär dock stora möjligheter:
• Som forskare har man sällan möjlighet att spela in vardagsdiskussio-ner som försiggår mellan exempelvis människor på en arbetsplats, men det är ofta på sådana platser som våra åsikter framförs, möts och förändras. Om man därför vill studera hur samtalet kring ett givet ämne kan gestalta sig bland en speciell grupp människor är fokus-grupper en bra metod.
• Gemensamt med andra kvalitativa forskningsmetoder har fokusgrup-perna det positiva att de ger möjlighet till upptäckande. Forskaren får kunskap om grupper av människor och om ämnen som annars inte blir förstådda.
• Fokusgruppsmetoden ger det djup och den kontext som forskaren behöver för att fördjupa sin förståelse av vad som ligger bakom män-niskors tankar och erfarenheter. Den ger också upphov till tolkning och därigenom till förståelse av varför saker är som de är, och hur de kom att bli så.
• Metoden är också positiv på så vis att gruppeffekter kan studeras. Del-tagarna både ifrågasätter varandra och förklarar sig inför varandra.
Därför kan en fokusgruppsdiskussion sägas vara mer än summan av separata individuella intervjuer.
Det ska dock lyftas fram att fokusgrupper innebär ett antal begräns-ningar:
• En av svagheterna med fokusgrupper har att göra med moderatorns roll. I vissa grupper verkar det som om det är moderatorn snarare än det kommunikativa arbete som gruppen utför som bestämmer diskus-sionens form och dagordning för vad som ska komma upp.
• Data påverkas också av gruppen i sig. Detta fenomen har studerats genom att deltagarna i en fokusgrupp fick ett frågeformulär både före och efter fokusgruppsdiskussionen. Avsikten var att undersöka om diskussionen förändrade deras attityder. Resultatet blev en polari-seringseffekt, där attityderna gick mot det mer extrema efter diskus-sionen.
• Övriga svårigheter med fokusgrupper är de samma som med andra kvalitativa metoder. Hur ska intervjupersonerna väljas ut? Hur villiga är dessa personer att ge en representativ bild av verkligheten? Hur stor förmåga har de att uttrycka sig? Finns det risk att dominanta per-soner tar över diskussionen på bekostnad av de mer tillbakadragna?
Urvalsfrågor som dessa är viktiga, samtidigt måste man vara medveten om att en fokusgruppsstudie inte är avsedd att ge ett statistiskt generali-serbara resultat och att det gruppdeltagarna säger är intressant, oavsett på vilket sätt det kan sägas vara representativt för en större grupp.
Begränsningar
Det är viktigt att inledningsvis påpeka tre saker. Det första är att varje fokusgrupp uttryckte ett stort antal olika åsikter och attityder. Naturligt-vis går det inte att säga med exakthet att en grupp tyckte si och en annan tyckte så. Snarare var det så att inom varje grupp fanns det attityder som pekade åt massor av olika håll, och inte med nödvändighet i samklang, ens från en och samma individ. Trots det väljer vi att redovisa grupperna på en övergripande nivå (detta framför allt i den andra delen om attity-der till integration). Det vill säga, vi redovisar att det förekommer olika attityder inom en och samma grupp, men då pekar vi framförallt på den övergripande tendensen inom gruppen.
Det andra är att vi endast har genomfört en fokusgrupp med skol-ledare. Detta ska jämföras med sex gruppsamtal med lärare, åtta grupp-samtal med elever och barn samt sex gruppgrupp-samtal med föräldrar. Det betyder i klartext att underlaget för skolledarna är litet. Våra undersök-ningsresultat ska därför tolkas med extra försiktighet när det gäller skol-ledarna.
Det tredje är att samtalen med 5-åringarna redovisas separat i avsnitt 2. Det beror på att samtalen med dem följde en helt annan struktur än de samtal som vi förde med elever, lärare, föräldrar och skolledare.
5-åringarnas attityder till modersmål rör sig av naturliga skäl också på en annan medvetandenivå. Avsnittet om integration inkluderar inte alls samtalen med 5-åringarna, eftersom det inte går dra några slutsatser från samtalen med 5-åringarna när det gäller attityder till integration.
Kanske beror det på att de helt enkelt är för unga för att ha hunnit forma någon form av egna attityder till detta område? Andra värde-rings- och attitydundersökningar pekar på att så är fallet (exempelvis
”Vad lärare tänker om barns attityder till internationalisering.” Kairos 2001).
Om värderingar och attityder
Värderingar kan sägas vara djupt liggande övertygelser, tolkningsmöns-ter och förhållningssätt som är relativt bestående över tiden. På samhälls- eller gruppnivå iakttar vi ofta dessa värderingar som det kulturella kitt av
outtalade föreställningar som är en nations eller en organisations själ. I värderingsforskningen (Kairos 1994, 1997, 2001 och 2002) brukar man skilja på grundläggande och ytliga värderingar. De grundläggande vär-deringarna har individen ofta med sig genom livet och ändras endast under extrema förhållanden.
Till de mer ytliga värderingarna hör trender, attityder och åsikter. De ytliga värderingarna skiftar snabbare och är mer ombytliga. Attityder antas i förhållande till värderingar inta en mindre central position i det kognitiva systemet såväl som i personligheten. Attityder är mer lättpåver-kade av exempelvis media och släkt och vänners åsikter än värderingar som är mer resistenta mot yttre påverkan. I teorin bör det finnas en sam-stämmighet mellan en människas värderingar, attityder och den livsstil de lever, samtidigt som det inom en grupp som har en viss livsstil bör finnas stor samstämmighet i värderingar. I praktiken finner man också ofta samband mellan livsstilar och värderingar.
Hur formas värderingar och attityder? Den livsfas man befinner sig i bestämmer naturligtvis till viss del vilka värderingar och attityder som tydliggörs. Men vi kan också tala om en slags värderingsprofiler som eta-bleras tidigt i livet och ligger kvar till stor del livet ut. Dessa värderings-profiler kan sägas vara låsta med två lås varav barndomen, var man är född, vem ens föräldrar var, är det ena låset. Det andra låset är ungdoms-tiden och hur samhället såg ut när man var ung.
När vi sedan väl format en tydlig uppfattning, byggt upp en föreställ-ning av världen, ska det mycket till för att vi ska ändra oss. Att ändra upp-fattning är nämligen energikrävande och innebär alltid en mindre kris.
Därför selekterar hjärnan ständigt bort information som inte stämmer med våra uppfattningar och först när det är alldeles uppenbart att våra gamla mentala bilder eller program inte stämmer med verkligheten är vi redo för omprövning. Detta innebär dock inte att en människas livsupp-fattning och syn på tillvaron inte kan förändras. Det vet vi att den kan, exempelvis under extrema förhållanden. Vad det innebär är att föränd-ring blir allt mindre sannolik ju äldre man blir.
Urval
Regeringens uppdrag innebar att belysa attityder hos personal i förskola och skolan, barn/elever och föräldrar när det gäller modersmålsstöd och modersmålsundervisning. Urvalet vi gjorde inför undersökningen var att fokusera på sex skolor i framförallt Stockholmsområdet, men med nedslag på andra orter (i det här fallet Göteborg och Västerås). I varje skola samtalade vi med barn/elever, lärare och föräldrar. I prakti-ken innebar det 18 stycprakti-ken gruppsamtal:
• Bredängsskolan: 11-åringar, lärare och föräldrar;
• Hvitfeldska gymnasiet: 17-åringar, lärare och föräldrar;
• Larsbergsskolan: 5-åringar, lärare och föräldrar;
• Rösegårdsskolan: 5-åringar, lärare och föräldrar;
• Skärholmens gymnasium: 17-åringar, lärare och föräldrar;
• Sätraskolan: 11-åringar, lärare och föräldrar.
Vi valde i efterhand att komplettera dessa 18 gruppsamtal med ytterli-gare ett samtal med femåringar (förskolan Stormhatten i Tensta) och en fokusgrupp med skolledare. Anledningen till kompletteringen var för
att få undersökningar har gjorts av 5-åringar och att skolledare är cen-trala för modersmålsstödet och –undervisningen.
Urvalskriterierna för skolorna var att de skulle varken ha en över- eller underrepresentation av elever med utländsk bakgrund. Urvalskri-terierna inför varje gruppsamtal var att i så stor utsträckning som möj-ligt representera olika kön, åldrar, bakgrund, och olika ämnen, inklusive modersmålsstöd eller modersmålsundervisning.
Deltagare, deras bakgrund och erfarenheter finns beskrivna i detalj i appendix.
Disposition
Rapporten är upplagd på följande sätt. Vi inleder med att redovisa, ana-lysera och tolka först attityder till modersmålsstöd/undervisning och sedan attityder till integration. Vi har medvetet valt att försöka skilja på den redovisande delen mot den analyserande och tolkande delen.
Detta för att utomstående ska kunna ta ställning själv till det material som har kommit fram. Vi avslutar med slutsatser, där vi jämför attityder till modersmål och integration, analyserar resultaten och ger förslag till hur modersmålsstöd/undervisningen kan stärkas. I appendix redovisar vi mer detalj deltagarna, deras erfarenheter av modersmål och deras bakgrund.
Den första delen i respektive fokusgrupp som genomförts har behand-lat attityder till modersmålsstöd/undervisning. I detta avsnitt har vi för avsikt att så tydligt som möjligt redovisa vilka olika uppfattningar som vi har kunnat observera i grupperna. Vi försöker här i så stor utsträckning som möjligt redovisa spännvidden bland de åsikter och attityder som vi har kunnat identifiera.