inom arbetslivet framförallt bör bortse från medarbetarens kulturella bakgrund, men till viss del också bejaka medarbetarens olikhet.
I två av de andra skolorna, en förskola och en gymnasieskola, var för-äldrarna mer av den åsikten att man bör bortse från medarbetarens kul-turella bakgrund, medan lärarna i större utsträckning ansåg att man bör bejaka olikheter.
I två ytterligare skolor, en grundskola och en gymnasieskola, tyckte föräldrarna att medarbetaren ska anpassa sig medan lärare ansåg att man ska bortse från den kulturella bakgrunden. Eleverna i en av dessa skolor gav uttryck för att medarbetaren samtidigt ska anpassa sig, bortse från sin kulturella bakgrund och bejaka sin olikhet.
Skolledarna uttryckte åsikter som pekar på att medarbetaren ska sam-tidigt anpassa sig, bortse från sin kulturella bakgrund och bejaka sin olik-het.Samhället. Det var bara en gymnasieskola som var helt ense i synen på ett integrerat samhälle, och de ansåg att detta samhälle ska känne-tecknas av att man bejakar medborgarnas olikheter. I de andra skolorna fanns det inget tydligt mönster i hur man såg på det integrerade samhäl-let.
Generellt kan man säga att deltagarna var mer spridda i synen på det integrerade samhället än på hur de såg på individen, skolan och arbetsli-vet. I en del skolor ansåg eleverna, framförallt grundskoleelever, att man bör bejaka olikheter medan i andra, också grundskolan, att medborga-ren ska anpassa sig. Samma sak gäller för lärarna och föräldrarna.
Dock, de flesta ansåg att det integrerade samhället bör bortse från medborgarens kulturella bakgrund. Intressant att notera är att föräld-rarna i en skola uttryckte att medborgarna bör isolera olika grupper från varandra i ett integrerat samhället. Det var enda gången den här attity-den kom fram i samtalen.
Skolledarna uttryckte åsikter som pekar på att ett integrerat samhälle bör både bortse från medborgarnas kulturella bakgrund och bejaka deras olikheter.
integration samtidigt står för anpassa, isolera, bortse från och bejaka.
Elevgruppen uppvisar mindre spännvidd och allra minst uppvisar lärare och skolledare, som är den mest homogena gruppen. Alla fyra grup-perna uppvisade en större spännvidd i attityder när det gäller synen på individen och samhället i förhållande till synen på skolan och arbetsli-vet.
Det här betyder antagligen att lärare och skolledare är mycket mera homogena i sina attityder till integration än vad elever och föräldrar är.
Kanske beror det på att lärare och skolledare aktivt har diskuterat och analyserat integrationsfrågan i större utsträckning än vad elever och för-äldrar har gjort. Vidare så är det kanske inte så konstigt att attityderna till samhället är mer heterogena i och med att samhällets integrationspro-cess är så pass komplex. Ej heller är det förvånande att deltagarna har en mindre spännvidd i attityderna till skola och arbetsliv. Skolan har de ju alla en aktiv relation till och arbetslivets integrationsprocess debatteras flitigt i media och av exempelvis Migrationsverket. Däremot är det mer förvånande att attityderna till individens integrationsprocess är så pass heterogena. Kanske beror det på att individens integrationsprocess är mer situationsberoende? Hur individen bäst ska integreras i det svenska samhället kan helt enkelt bero på den enstaka situationen.
Mest förekommande attityder till integration
De mest förekommande attityderna till integration i alla grupper sam-mantaget var i fallande skala från att bortse från, bejaka, anpassa till iso-lera. Det vill säga, alla grupper sammantaget ansåg att integration är synonymt i första hand med att bortse från den kulturella bakgrunden, i andra hand med att bejaka kulturella olikheter, i tredje hand att anpassa minoriteter till den dominerande kulturen och i ett undantagsfall med att isolera olika kulturella grupper från varandra.
Den sammantagna bilden som växer fram är att de fyra grupperna helst ser en integrationsprocess där varken den dominerande gruppen eller minoritetsgruppens kultur värderas särskilt högt. Samhället ska se i första hand se till individens kompetens och erfarenhet oberoende av bakgrund och kultur. Först i andra hand bör samhället uppmuntra en integrationsprocess där alla grupper i ett samhälle förändras till att inkludera normer och regler hos de andra, och tillåta en mångfald av värderingar, kulturer, religioner och politiska åskådningar.
Är den här slutsatsen förvånande? Antagligen inte. Det är en lång väg från politikernas tankar och idéer om ett mångfaldigt samhälle öppet för alla till att omsätta dessa tankar i praktisk handling. Möjligtvis speg-lar attityderna i undersökningen ett pragmatiskt förhållningssätt till den svenska integrationsprocessen. Det är enklast, och kanske att föredra i det svenska lagomsamhället, att se till individen oberoende av bakgrund och kultur, framförallt när det gäller konkreta situationer som dagens skola och arbetsliv.
Deltagarnas attityder per grupp
Bryter vi ned attityderna till integration på enskilda grupper är resulta-tet i fallande skala följande. Lärare och elever ansåg i rangordning från bortse från, bejaka till anpassa. Föräldrar och skolledare ansåg i rangord-ning från bortse från, anpassa till bejaka. Skillnaden är alltså att lärare
och elever ansåg att integration är synonymt i andra hand med att bejaka kulturella olikheter, medan föräldrar och skolledare ansåg att integra-tion är synonymt i andra hand med att anpassa minoriteter till den domi-nanta kulturen.
Slutsatsen är att lärare och elever lutar i andra hand mer åt en integra-tionsprocess där alla grupper i ett samhälle förändras till att inkludera normer och regler hos de andra, medan föräldrar och skolledare lutar i andra hand mer åt en integrationsprocess där den dominerande grup-pens kultur blir standard för minoritetsgrupperna.
Kanske är inte den här slutsatsen heller speciellt förvånande. Lärare och elever ser ett pluralistiskt samhälle som en självklarhet i hög utsträck-ning. Deras kamrater och deras elever går igenom integrationsproces-sen, och i många fall har lärarna och eleverna redan närmat sig det mångfaldiga samhället. Lärarna är också mer medvetna och vet vad man ska tycka i dessa sammanhang. Att skolledare lutar mer åt ett assimile-rat samhälle kan dels ha att göra med att de inte lika hög grad som lärarna möter olika kulturer på sin arbetsplats. Dels har det säkert att göra med den krassa ekonomiska verkligheten. De ser de ekonomiska begränsningarna som finns och är medvetna om vad modersmålsstöd och – undervisning kostar i form av tid och resurser. Att de då frågar sig om det pluralistiska samhället är praktiskt möjligt är inte förvånande.
Anledningar till föräldrarnas attityder är svårare att spekulera i. En möjlig förklaring kan vara ren okunskap. En annan kan ha att göra med att föräldrarna, framförallt de med utländsk bakgrund, i större utsträck-ning uttryckte attityder i enlighet med vad de anser att de förväntas tycka. Kanske tar de inte det svenska systemet för lika självklart och är därför beredda att anpassa sig mer till den dominerande kulturen?
Mest förekommande attityder till individ, skola, arbetsliv och samhälle
De mest förekommande attityderna till de fyra olika nivåerna (individ, skola, arbetsliv och samhälle) är för alla fyra grupper sammantaget att bortse från den kulturella bakgrunden. Dock är inte mönstret därefter entydigt. När det gäller skola, arbetsliv och samhälle är den näst mest förekommande attityden att bejaka de kulturella olikheterna, medan när det gäller individen är den näst mest förekommande attityden att anpassa minoriteten till den dominerande kulturen.
Med andra ord anser alla fyra grupperna att integrationsprocessen bör vara mer bejakande när det gäller skola, arbetsliv och samhälle, men inte för individen. Dessa något paradoxala attityder tyder på att indivi-den ska anpassa sig till indivi-den dominerande kulturen i ett samhälle som bejakar olikheter. Hur kan ett samhälle bejaka olikheter om alla medbor-gare anpassar sig till den rådande normen är den paradoxala fråga som lyfts fram av undersökningen.
En möjlig tolkning är att grupperna gärna skissar upp ett drömsam-hälle med en pluralistisk skola och arbetsliv, men när man diskuterar hur individen ska integreras är grupperna mycket mer kritiska (eller prag-matiska) och anser att den nog helst ska anpassa sig. Det. kanske hänger ihop med att det upplevs som enklare om en enskild individ anpassar sig till den rådande kulturen, än tvärtom?
Deltagarnas attityder till individ, skola, arbetsliv och samhälle
Bryter vi ned attityderna till integration på de enskilda grupperna och olika nivåer ansåg alla fyra grupper att integration framförallt är syno-nymt med att bortse från den kulturella bakgrunden, på alla fyra nivåer (individ, skola, arbetsliv, samhälle). När det gäller den näst mest före-kommande attityden till individen står lärarna och väger mellan bejaka och anpassa, medan elever, föräldrar och skolledare lutar åt att individen bör anpassa sig. När det gäller den näst mest förekommande attityden till skolan lutar lärare och elever åt att skolan bör bejaka kulturella olik-heter, medan föräldrar och skolledare lutar åt att individen bör anpassa sig. När det gäller den näst mest förekommande attityden till arbetslivet lutar lärare och elever åt att arbetsplatsen bör bejaka kulturella olikhe-ter och föräldrar och skolledare står och väger mellan att bejaka och anpassa. Slutligen, när det gäller den näst mest förekommande attity-den till samhället lutar lärare, elever och skolledare åt att samhället bör bejaka kulturella olikheter, medan föräldrar lutar åt att medborgaren bör anpassa sig.
Återigen är det ingen tvekan om att alla fyra grupper helst ser en integrationsprocess där varken den dominanta gruppen eller minori-tetsgruppens kultur värderas särskilt högt. Samhället ska se i första hand se till individens kompetens och erfarenhet oberoende av bakgrund och kultur. I andra led är lärare och elever mer positiva till en integration som syftar till att bejaka de kulturella olikheterna medan föräldrar och skolledare är mer positiva till en integration som anpassar minoriteterna till den dominanta kulturen. Slutligen är det tydligt att integrationspro-cessen bör vara mer bejakande när det gäller framförallt samhället och arbetslivet och mer anpassande när det gäller individen (och i någon mån skolan).
Det är intressant i det här sammanhanget att notera att det är lärarna som är mest bejakande till integrationsprocessen av alla de fyra grup-perna. Lärare och elever ser ett pluralistiskt samhälle som en självklarhet i hög utsträckning. Att skolledare lutar mer åt ett assimilerat samhälle kan dels ha att göra med en ekonomisk pragmatism, dels med att de inte möter olika kulturer på samma sätt som lärare. Föräldrarnas attityder är svårare att spekulera i.
I den avslutande delen av den här rapporten redovisar vi de övergri-pande slutsatserna. Vi börjar med att göra en jämförelse mellan attity-derna till modersmål och integration. Avslutningsvis lämnar vi ett antal förslag som kan förstärka modersmålsstödet i förskolan och modersmåls-undervisningen i den obligatoriska skolan och gymnasieskolan.