Grundskolan

7. Finns det behöriga lärare? Heltidstjänster? Tillsvidareanställda lärare?

Kombinationstjänster?

– Ganska bra tillgång på behöriga lärare (16) – Över hälften tillsvidareanställda (9)

– Några har kombinationstjänster (8) – Flertalet heltidstjänster (7)

– Inga kombinationstjänster (2)

– Kombinationstjänster blir allt vanligare (1) – Förvaltningen kräver behörighet (1) – 11% obehöriga (1)

– 7 skolor har egna ass/syrianska lärare, varav några med kombinations-tjänster (1)

– Inte tillräckligt antal behöriga lärare för att täcka behovet (1) GENOMFÖRANDE

8. Erbjuder kommunen särskilda insatser i och på modersmål för elever som nyligen kommit till Sverige (förberedelseklass el. dyl.)?

– Ja, förberedelseklasser (11)

– I vissa områden finns förberedelseklasser – i andra inte (2) – Vid behov basklasser (1)

– Ja, undervisning i tvåspråkiga klasser finska–svenska erbjuds yngre elever (1)

– Vid behov och om lämplig personal finns tillgänglig (1) – Ej aktuellt så ofta (1)

– Skolorna får en särskild flyktingpeng de första 18 månaderna (1) 9. Hur mycket undervisningstid/vecka får eleverna i modersmål?

– I allmänhet 40 min/vecka (6) – 80 min/vecka (4)

– Oftast 60 min/vecka (2) – 90 min/vecka (2) – 75 min/vecka (1)

– En ekonomisk beräkningsgrund ger varje elev 10 min/vecka (1) – Stor variation: 30–200 min/vecka (1)

– År 1– 6 får 400 min/vecka i sv 2 och modersmål, år 7–9 får 300 min finska/vecka (1)

10. När under skoldagen är undervisningen schemalagd? Efter de andra ämnena? Vem avgör vid vilken tid undervisningen skall genomföras?

– Största delen av undervisningen ligger utanför timplanebunden tid – Vissa har undervisningen inom timplanebunden tid (2)(14)

– Modersmålsläraren avgör tillsammans med skola och föräldrar (2) – Två högstadieskolor har fritt ämnesval en dag/vecka, positivt för

modersmål (1)

– En skola i kommunen har många elever i modersmål som elevens val – Ett par skolor erbjuder undervisning på morgontider (1)(1)

– Elevens val eller språkvaltimmar vanligast. Tillgången på personal avgör (1)

– All undervisning är förlagd inom den ordinarie skoldagen (1)

11. Hur stora är undervisningsgrupperna i genomsnitt?

– 4–5 elever (7) – 5–6 elever (3) – 7–8 elever (2) – 3,5 elever (1) – 1–5 elever (1) – 2–20elever(1) – Max 12–15 elever (1) – Ej svar (2)

12. Hur mycket undervisningstid/vecka erbjuds elever med studiehandledning?

– Varierar mellan 60 och 180 min (6) – I allmänhet 40 min – ibland mer (3) – 60min(2)

– Varierande(2) – 90 min/elev (1)

– Behov och personaltillgång avgör (1) – Ej svar (3)

13. Finns det andra alternativ än ambulerande lärare( t.ex. klasslärare, resurslärare) för undervisning i och på modersmål?

– Mest ambulerande lärare (12) – Enstaka klasslärare (3) – Finska klasser (3)

– Inga klasslärare men arbetslösa invandrare anställs som assistenter – Vi har undervisning i modersmål som moderna språk i några språk (2) – Ja, resurslärare som har tjänst på skolan (1)(1)

– I den sameintegrerade undervisningen undervisar läraren både på svenska och samiska (1)

14. Finns det lokala beslut/riktlinjer om begränsning av åldersspridning i undervisningsgrupperna?

– Nej(14) – Ja(1)

– Grupper bör vara så åldershomogena att man kan uppnå målen (1) – Ej svar(2)

15. Finns det andra lokala beslut/riktlinjer för undervisningen i modersmål?

– Nej(9)

– Ja, skolplanen och dokument från modersmålsundervisningens ro – Ja(2)(2)

– Ja, om gruppstorlek och undervisningstid (1)

– Ja, bl.a. angående minimibeställning av undervisningstid (1) – Ej svar(3)

16. Har kommunen utarbetat lokala arbetsplaner/kursplaner/prov i modersmål?

– Ja, arbetsplaner och kursplaner (6)

– Ja, lokala kursplaner/arbetsplaner och prov (4) – Nej(3)

– Ja, lokal arbetsplan (1)

– Ja, pedagogiska verktyg från förskola till gymnasieskola (1) – Fastställda arbetsplaner i sex steg för grundskolan (1) – Arbete pågår (1)

– Ej svar (1)

17. Ingår modersmålslärarna i arbetslagen i skolan? Eller bildar de arbetslag tillsammans med andra lärare i modersmål?

– Oftast bildar lärarna egna arbetslag (10) – Några lärare ingår i skolans arbetslag (7)

– Nej, modersmålslärarna ingår inte i några arbetslag (2)

– Det vanligaste är att de ingår i de ”vanliga” arbetslagen på skolan (2) – De ingår i arbetslag på skolan och bildar egna arbetslag (1)

18. Finns det utarbetade förslag/rutiner för samarbete mellan olika lärarkategorier (klasslärare, lärare i svenska som andraspråk, moders-målslärare)?

– Nej(8)

– Det finns förslag – området är föremål för utveckling (2)

– På vissa skolor finns rutiner för att ta tillvara modersmålslärarnas kompetens (2)

– Nej, de ingår ju i de vanliga arbetslagen (2) – Ja, att ingå i skolans arbetslag (1)

– Försök till detta inom förberedelseklasser (1) – Ja, vi driver ett särskilt projekt om detta (1) – Ej svar(1)

19. Medverkar modersmålslärarna i utvecklingssamtal med elever och föräldrar?

-- Ja (annars lämnas skriftligt omdöme till klassläraren ) (7) – I vissa fall medverkar modersmålslärare (5)

– Modersmålslärarna har egna utvecklingssamtal med elever och för-äldrar (4)

– Mycket sällan – tidsbrist (3)

– Modersmålslärarna har också egna föräldramöten språkvis (2) – Nej(1)

– Varierar, bl.a. beroende på om läraren ingår i arbetslaget eller ej (1) UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

20. Görs uppföljning och utvärdering av modersmålsundervisningen på central nivå i kommunen?

– Ja,årligen(8)

– Nej, ingen central uppföljning görs (5) – Ja, inom modersmålslärargruppen (3)

– Undervisningen följs upp på respektive skola (2)

21. Vad ingår i uppföljningar och utvärderingar (omfattning, innehåll, samarbete etc.)?

– Innehåll och kvalitet, egna insatser, samarbete, arbetslag, betyg, skol-ledning (4)

– Elevernas framsteg i ämnet, betygen, elevernas åsikter (2)

– Antal elever, omfattning, vad har fungerat bra, vad behöver vi utveckla – Arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samarbete, resultat, arbetsmiljö, (2)

förbättringar (2)

– Kontinuerlig uppföljning med en utvärdering/år (1) – Utvecklingssamtalen är ett viktigt forum för detta (1) – Ej svar (6)

22. Vilka grupper deltar i uppföljningar och utvärderingar?

Är föräldrarna involverade? Eleverna ?

– Elever och modersmålslärare. Föräldrar medverkar/informeras (8) – Alla lärare utvärderar tillsammans med skolledning (5)

– Elever, föräldrar och personal (1)

– Utvecklingssamtalen är ett viktigt forum för detta (1) – Ej svar (3)

UTVECKLING

23. Finns det någon /person med/ kompetens inom områden som rör minoritets- och flerspråkighetsfrågor centralt placerad i kommunen?

– Ja(11) – Nej(2)

– Vi har fyra arbetsenheter som svarar för fortbildning (1) – Vi har tre centrala enheter som ansvarar för fortbildning (1) – Ja, många som arbetar inom storstadssatsningen (1)

– Ej svar (2)

24. Vem ansvarar för fortbildningen av lärare, fritidspedagoger och övrig personal som arbetar i skolor/klasser med en stor andel elever med ett annat modersmål än svenska? För fortbildning av modersmåls-lärare?

– Central enhets rektor ansvarar för fortbildning av modersmålslärare – Lokal rektor ansvarar för fortbildning av svenska lärare och annan (11)

skolpersonal (10)

– Kommunen har satsat på fortbildning av klasslärare 5 poäng (2) – Respektive rektor (2)

– Inga speciella medel finns för fortbildning av modersmålslärare (1) – Vi köper fortbildning från lärarutbildningen (1)

– Ett projekt pågår med utbildning av tvåspråkiga skolassistenter (1) – Ledningsgruppen för projektet tvåspråkighet (1)

25. Hur fördelas medel till fortbildning av lärare och övrig personal i skolor/klasser med en stor andel elever med ett annat modersmål än svenska?

– Pengar ligger hos den rektor som har personalansvaret (9) – De lokala skolorna och i viss mån stadsdelarna (2)

– Eftersom kommunen är decentraliserad finns stora skillnader mellan olika skolor (1)

– Tillskott från centralt, kommunalt håll, bl.a. en 5-poängskurs i sv 2 – Ej svar(5)(1)

ÖVRIGT

26. Vilka förutsättningar finns i kommunen för en välfungerande modersmålsundervisning i grundskolan? Hinder?

– Kompetenta och intresserade pedagoger för utvecklingen framåt (5) – En samlad organisation för modersmålsverksamheten (3)

– En vilja att skapa bättre samarbetsformer (3)

– Teoretiskt finns bra möjligheter till samarbete men i praktiken… (2) – Engagerade föräldrar (1)

– Goda förutsättningar p.g.a. anslagsfinansiering (1)

– En gammal god tradition om modersmålsundervisning (1)

– Vi satsar sedan 1998 på tvåspråkig undervisning svenska/finska (1) – Ett projekt, tvåspråkighet, pågår sedan 1998 som vänder sig till

peda-goger (1)

– Attityder, bristande intresse (8) – Tiden(6)

– Undervisningen är hänvisad till eftermiddagstid (5)

– Bristande/obefintliga möjligheter att utbilda sig till modersmålslärare – Brist på resurser (4)(5)

– Mer pengar behövs för studiehandledning (4) – Brist på lämpliga läromedel (3)

– Hindren är att kommunen har många kommundelar (3)

– Avsaknad av forskning kring studiehandledningens betydelse och metodik (2)

– Svårt att rekrytera kompetent personal (2)

– Bristande svensknivå hos lärarna omöjliggör kombinationstjänster (1)

– Modersmålslärarna utnyttjas för litet i skolan (1)

– I takt med ökningen av internationaliseringen och flerspråkigheten borde ämnen som andra kulturer/konfliktlösning/självbild själv-känsla/empati införas redan på lågstadiet (1)

– Ekonomiska åtstramningar och ökad främlingsfientlighet (1) – Hindren är brist på lokaler, material och tid (1)

– Brist på pedagogiskt utbildad personal (1)

In document Flera språk – fler möjligheter (Page 127-132)