integre-rat samhälle. Dock verkade det mer handla om att alla har samma möj-ligheter i USA, snarare än att syfta till USA som en smältdegel för olika kulturer. I samtalen sa denne person följande: ”Titta på Amerika! Integra-tionsverket behöver mer kunskap om flyktingar, då blir det ett bra samhälle utan konflikt.”
Acceptera oliktänkande. En variant på attityden att alla har samma rättigheter och skyldigheter i ett integrerat samhälle är att man tar hänsyn till och accepterar andras religioner och kulturer. Den här grup-pen, som bestod till stor del av lärare, menade att det finns en delaktig-het i ett integrerat samhälle där individen är berättigad och ansvarig.
Alla ger och tar av varandra.
Vissa deltagare gick ett steg längre och menade att man inte bara accepterar varandra, utan att man även respekterar och har förståelse för varandra.
Respekt genomsyrar hela samhället och ”rädslan för olikheter är borta”, som en förälder uttryckte det. Det är ett fördomsfritt samhälle där alla har rätt att utmärka sig, enligt en lärare finns det dock en risk för frus-tration i ett sådant samhälle. Det sker ”möten mellan människor i boendet, arbetslivet, skolan. Man deltar i varandras kulturer.”
Ett mångkulturellt samhälle. En stor grupp lärare och elever sade att det integrerade samhället var ett mångkulturellt och mångfacetterat samhälle. Det är en mångfald och blandning i bostadsområden, av kul-turer, färger, på mötesplatser och arbeten.
Det är ett samhälle ”där olika människor bor tillsammans och får utöva sin religion och kultur”. Möten sker mellan människor, i kyrkor och mos-kéer, och man deltar i varandras kulturer. Alla grupper närmar sig varan-dra. Samhället är öppet för nya intryck, människor med olika bakgrund kommer till tals i det offentliga samtalet och det finns en ömsesidig res-pekt.
En lärare menade att det är ett ”mångkulturellt samhälle med ökade inter-nationella kontakter, bättre ekonomi. Ett mer demokratiskt samhälle.”
grup-per som ska integreras i samhället. Alla, oavsett kulturell bakgrund, för-väntas bete sig enligt den dominerade. gruppens normer och regler, och lite eller inget alls, blir bevarat av minoritetsgruppernas kultur.
Separation, eller isolering och segregering, är en process där minori-tetsgruppen väljer att inte anamma den dominerande gruppens kultur.
Minoritetsgruppen söker därför ofta en kulturell och fysisk autonomi från den dominerande kulturen. I denna process sker ett minimalt utbyte mellan grupper i samhället. Ett typiskt exempel är boendesegre-gation.
Dekulturering, eller förneka och bortse från, är en kategori av inte-gration som beskriver en process där varken den dominanta gruppen eller minoritetsgruppens kultur värderas särskilt högt. Samhället ska se till individens kompetens och erfarenhet oberoende av bakgrund och kultur.
Pluralism, eller bejaka och utmärka, är en process där alla grupper i ett samhälle förändras till att inkludera normer och regler hos de andra.
Detta betyder att samhället ser och uppskattar det värde som det annor-lunda hos olika grupper kan bidra med. Samhället tillåter en mångfald av värderingar, kulturer, religioner och politiska åskådningar.
Inom och mellan grupper
Vad fann vi för likheter och skillnader i attityder till integration inom och mellan grupperna? Det vill säga, kunde vi finna några signifikanta likheter och skillnader i attityderna inom gruppen elever, lärare, föräld-rar och skolledare samt mellan de olika grupperna?
Vi börjar med likheter och skillnader inom grupperna.
Elever. När det gäller synen på individen, skolan och arbetslivet i ett integrerat samhälle uppvisar eleverna ett antal likheter. Generellt sett anser eleverna i högre grad att integration är synonymt med att man bör bortse från individens kulturella bakgrund. Detta gäller för de fyra olika nivåerna (individ, skola, arbetsliv, samhälle). En mindre grupp elever ansåg att man bör bejaka de kulturella olikheterna medan den minsta gruppen ansåg att individen bör anpassa sig. Denna slutsats gäller inte för individen, där eleverna lutade åt att individen i ett integrerat sam-hälle bör anpassa sig. Inga elever uttryckte att man bör isolera olika kul-turella grupper från varandra.
I två av skolorna var elevgruppen helt ense på de fyra olika nivåerna (individ, skola, arbetsliv, samhälle). Den ena skolans elever ansåg att man bör bortse från individens kulturella bakgrund medan den andra skolans elever lutade mer åt att man bör bejaka kulturella olikheter.
Det är svårt att hitta några mönster i elevernas attityder till integra-tion. Eleverna inom en och samma skola ansåg samtidigt att integration står för att anpassa, bortse från och bejaka. Ibland var det bara bortse från, ibland både bortse från och bejaka. Det förekom inga signifikanta skillnader mellan elever på grundskola och gymnasium.
Lärare. Lärare anser i högre grad att integration är synonymt med en skola, ett arbetsliv och ett samhälle som förtränger individens, medarbe-tarens och medborgarens kulturella bakgrund. En mindre grupp lärare ansåg att man bör bejaka de kulturella olikheterna medan den minsta gruppen ansåg att individen bör anpassa sig. Inga lärare uttryckte att man bör isolera olika kulturella grupper från varandra. I tre av skolorna
var lärarna helt ense på de olika nivåerna (individ, skola, arbetsliv, sam-hälle). Lärarna i de skolorna ansåg att man bör bortse från individens kulturella bakgrund.
Antalet olikheter inom lärargruppen är mindre än inom elevgrup-pen. Lärarna i en skola lutade mer åt att individen bör anpassa sig medan lärarna i en annan skola lutade mer åt att individens olikheter bör bejakas. Det fanns två nämnvärda skillnader mellan lärarna på för-skola, grundskola och gymnasium. Förskollärarna tenderar att luta mer åt en bejakande attityd till integration och lärarna på gymnasienivå har en större spännvidd i sina attityder.
Föräldrar. När det gäller synen på individen, skolan och arbetslivet i ett integrerat samhälle uppvisar föräldrarna ett antal likheter. Likt elever och lärare ansåg föräldrar i högre grad att integration är synonymt med en skola, ett arbetsliv och ett samhälle som förtränger individens, med-arbetarens och medborgarens kulturella bakgrund. Men till skillnad från elever och lärare ansåg den näst största gruppen föräldrar att indi-viden bör anpassa sig. En mindre grupp föräldrar ansåg att man bör bejaka den kulturella bakgrunden. Det fanns också en föräldragrupp som uttryckte att man bör isolera olika grupper från varandra i ett inte-grerat samhälle. I tre av skolorna var föräldragruppen helt ense på de fyra olika nivåerna (individ, skola, arbetsliv, samhälle). I två av skolorna ansåg föräldrarna att man bör bortse från individens kulturella bak-grund medan den tredje skolans föräldrar lutade mer åt att man bör bejaka kulturella olikheter.
Antalet olikheter inom föräldragruppen är också mindre än inom elevgruppen. Föräldrarna inom en och samma skola ansåg samtidigt att integration står för att anpassa, bortse från och bejaka. Föräldrar till elever som går i gymnasieskolan tenderar till att dels ha en större spänn-vidd i sina attityder, dels vara mer bejakande i sin inställning till integra-tion.
Skolledare. Skolledarna är helt ense om att integration är synonymt med en skola, ett arbetsliv och ett samhälle som bortser från individens, medarbetarens och medborgarens kulturella bakgrund. Därefter lutade de åt att individen och skolan bör anpassas mer åt rådande förhållan-den, medan samhället bör bejaka medborgarens kulturella bakgrund.
När det gäller arbetslivet i ett integrerat samhälle ansåg man samtidigt att medarbetaren bör anpassa sig, bortse från sin kulturella bakgrund och bejaka sin olikhet. Inga skolledare uttryckte att man bör isolera olika kulturella grupper från varandra.
Vi fortsätter med likheter och skillnader mellan grupperna.
Likheter. Den främsta likheten mellan grupperna generellt sett är att alla fyra grupperna anser i högre grad att integration är synonymt med att man bör bortse från individens kulturella bakgrund. Detta gäller för de fyra olika nivåerna (individ, skola, arbetsliv, samhälle). En annan likhet är att alla fyra grupperna uppvisade en större spännvidd i attityder när det gäller synen på individen och samhället i förhållande till skolan och arbetslivet.
Skillnader. En övergripande skillnad mellan de fyra grupperna är den sammantagna bedömningen av hur man ser på integration, för indivi-den, skolan, arbetslivet och samhället. Alla fyra grupper ansåg i första hand att integration är synonymt med att bortse från individens
kultu-rella bakgrund, men sedan skiljer det sig. Lärarna, framförallt förskol-lärare, lutade mest åt att man ska bejaka individens kulturella olikhet och eleverna lutade lite mindre åt det hållet. Medan skolledarna lutade lite åt att individen ska anpassa sig och föräldrarna, med viss reservation för föräldrar till gymnasieelever, lutade mest åt att individen ska anpassa sig.
En annan skillnad mellan grupperna är spännvidden inom respek-tive grupp. Föräldrarna, framförallt föräldrar till gymnasieelever, är den grupp som till största delen samtidigt ansåg att integration står för att anpassa, isolera, bortse från och bejaka. Lite mer konsistenta är elev-gruppen och mest samstämmiga är lärare, med viss reservation för gym-nasielärare, och skolledare. Hur konsistent den sista gruppen är kan delvis förklaras med att vi bara genomförde en fokusgrupp med dem och att spännvidden i attityder därmed blev mindre.
Inom och mellan skolor
Vad fann vi för likheter och skillnader i attityder till integration inom och mellan skolorna? Det vill säga kunde vi finna några signifikanta likheter och skillnader i attityderna mellan elever, lärare och föräldrar inom en och samma skola och mellan skolorna? Vi redovisar här skolor-nas sammantagna syn på integration. Med nödvändighet blir det därför en del generaliseringar..
Individen. När det gäller individen i ett integrerat samhälle ansåg elever, föräldrar och lärare i fyra av skolorna att man framförallt bör bortse från individens kulturella bakgrund, det vill säga bara se till indi-videns kompetens. Undantaget var de två förskolorna, där lärarna till skillnad från föräldrarna var mer bejakande.
Skolledarna gav uttryck för attityder som tydde på att individen både ska anpassa sig och att man ska bortse från individens kulturella bak-grund.
En annan tendens var att föräldrarna ansåg att individen ska anpassa sig medan framförallt förskollärare och gymnasieelever ansåg att man bör bejaka individens olikhet. En gymnasieskola var undantag i detta fall, där föräldrarna ansåg att man bör bejaka individens olikhet.
Skolan. I fem av skolorna ansåg elever, lärare och föräldrar att i en skola i ett integrerat samhälle bör man framförallt bortse från elever och lärares kulturella bakgrund, det vill säga bara se till deras kompetens.
Undantaget var en av förskolorna, där lärarna till skillnad från föräld-rarna var mer bejakande.
Skolledarna uttryckte åsikter som pekar på att personal och elever ska både anpassa sig och att man bör bortse från deras kulturella bak-grund.
En ytterligare tendens var att föräldrarna ansåg att skolan bör bortse från individens kulturella bakgrund medan lärare och framförallt gym-nasieelever ansåg att man bör bejaka individens olikhet. En gymnasie-skola var undantag i detta fall, där både föräldrar och elever ansåg att skolan bör bejaka individens olikhet medan lärarna ansåg att man bör bortse från individens kulturella bakgrund.
Arbetslivet. När det gäller synen på arbetslivet i ett integrerat samhälle var det bara inom två skolor som elever, lärare och föräldrar var helt ense (en grundskola och en gymnasieskola). De skolorna ansåg att man
inom arbetslivet framförallt bör bortse från medarbetarens kulturella bakgrund, men till viss del också bejaka medarbetarens olikhet.
I två av de andra skolorna, en förskola och en gymnasieskola, var för-äldrarna mer av den åsikten att man bör bortse från medarbetarens kul-turella bakgrund, medan lärarna i större utsträckning ansåg att man bör bejaka olikheter.
I två ytterligare skolor, en grundskola och en gymnasieskola, tyckte föräldrarna att medarbetaren ska anpassa sig medan lärare ansåg att man ska bortse från den kulturella bakgrunden. Eleverna i en av dessa skolor gav uttryck för att medarbetaren samtidigt ska anpassa sig, bortse från sin kulturella bakgrund och bejaka sin olikhet.
Skolledarna uttryckte åsikter som pekar på att medarbetaren ska sam-tidigt anpassa sig, bortse från sin kulturella bakgrund och bejaka sin olik-het.Samhället. Det var bara en gymnasieskola som var helt ense i synen på ett integrerat samhälle, och de ansåg att detta samhälle ska känne-tecknas av att man bejakar medborgarnas olikheter. I de andra skolorna fanns det inget tydligt mönster i hur man såg på det integrerade samhäl-let.
Generellt kan man säga att deltagarna var mer spridda i synen på det integrerade samhället än på hur de såg på individen, skolan och arbetsli-vet. I en del skolor ansåg eleverna, framförallt grundskoleelever, att man bör bejaka olikheter medan i andra, också grundskolan, att medborga-ren ska anpassa sig. Samma sak gäller för lärarna och föräldrarna.
Dock, de flesta ansåg att det integrerade samhället bör bortse från medborgarens kulturella bakgrund. Intressant att notera är att föräld-rarna i en skola uttryckte att medborgarna bör isolera olika grupper från varandra i ett integrerat samhället. Det var enda gången den här attity-den kom fram i samtalen.
Skolledarna uttryckte åsikter som pekar på att ett integrerat samhälle bör både bortse från medborgarnas kulturella bakgrund och bejaka deras olikheter.