Uppfattningar gŠllande fšrvŠntningar och krav pŒ den egna arbetsinsatsen Šr viktiga indikationer pŒ upplevelsen av den egna professionaliteten, som den tolkas i mštet med andra.
Under ovanstŒende rubrik baseras redovisningen pŒ utsagor i intervjuer med 14 kvinnliga och 17 manliga lŠkare, 26 sjukskšterskor samt 22 underskšterskor.
LŠkare
Totalt har merparten av de utsagor, som anger vad bŒde de manliga och de kvinn-liga lŠkarna ansŒg som krav och fšrvŠntningar pŒ arbetsinsatsen, en koppling till vad de uppfattade att andra fšrvŠntade sig av dem. De flesta pŒstŒenden har nega-tiv karaktŠr och ršr dels upplevda fšrvŠntningar och krav frŒn patienternas sida dels de andra yrkesgruppernas krav pŒ lŠkarnas tillgŠnglighet. Patienter har fšre-stŠllningar om "evig hŠlsa och evigt liv" och stŠller ofta "omšjliga krav".
"MŠnniskor fšrstŒr inte att man inte kan leva i all vŠrldens tider och vara ung, rik och lycklig". NŠr det gŠller upplevelsen av hur "de andra" ser lŠkaren gav lŠkarna bilden av en person som stŠndigt skall finnas tillhands. "TillgŠnglig fšr alla i alla situationer". "Ingen respekt fšr lŠkarens arbetssituation". "Personalen stŠller krav pŒ snabbhet". "Alltid finnas till hands och dessutom vara kompis". "Det fšrvŠntas ju att doktorn alltid stŠller upp, alltid orkar, aldrig fŒr gšra fel. Vi har gŒtt pŒ den myten och odlar den lite". "Klara allt som enGud". Upplevelsen av att mŠnniskor Šr avundsjuka pŒ lŠkare, politikers ovillighet att i beslutsfattandet infšrliva hŠnsyn till lŠkarnas faktiska arbetssituation och, i fšrhŒllande till den dagliga arbetsinsat-sen, pressande krav pŒ vidareutbildning och forskning var andra uttryck fšr hur lŠkarna upplevde instŠllningar i omgivningen. SvŒrigheter att kombinera familje-liv med lŠkaryrket uppfattade oftare kvinnliga lŠkare Šn manliga.
FšrestŠllningar, som kunde hŠnfšras till egna krav och fšrvŠntningar pŒ arbets-insatsen, gav lŠkarna i ringare omfattning (knappa 20%) Šn de som handlade om omvŠrldsfšrvŠntningar och uttrycktes positivt samt tematiserades enbart utifrŒn nšdvŠndigheten av gedigen medicinsk kunskap och ett empatiskt fšrhŒllningssŠtt till patienterna.
Sjukskšterskor
SŒdana utsagor frŒn sjukskšterskorna, som kunde hŠnfšras till en upplevelse av krav och fšrvŠntningar pŒ arbetsinsatsen, var i lika hšg grad relaterade till dem sjŠlva som till omgivningen. Citaten "att ta hand om patienterna pŒ bŠsta sŠtt Šr det fšrsta krav som kommer bŒde frŒn patienterna och mig sjŠlv" och "ha helhets-syn och vara vŠldigt stresstŒlig fšr man blir avbruten hela tiden med det man hŒller pŒ med. Det fŒr man lŠra sig, att hŒlla pŒ med massor av saker samtidigt och veta vad man hšll pŒ med sist och kunna bšrja dŠr igen" Šr exempel pŒ bŒde det sjŠlvklara och det problematiska i denna insikt om samband.
Sjukskšterskorna sŒg sig allmŠnt som "spindeln i nŠtet", vilket de uppfattade medfšrde hšga, ibland fšr hšga, krav pŒ personligheten och pŒ kunskaper.
Sammantaget gav uttalandena en nyanserad beskrivning av hur man uppfattade sig vilja vara som sjukskšterska. "God mŠnniska", "lŠkarna kan lita pŒ oss", "vi mŒste lŠra oss se oss sjŠlva", "glad, šppen, šdmjuk, ha intuition, kondition, vara korrekt, vŠnlig, erkŠnna att man inte kan", upprŠkningen av personlighetsegenskaper kan gšras lŒng. Krav pŒ god teknisk, medicinsk och omvŒrdnadskunskap var fšr de flesta sjŠlvklart i yrkesutšvandet. Ibland kunde dock de egna fšrvŠntningarna
komma till korta: "Medicin och omvŒrdnad det Šr inget konstigt, men mŒnga rycker i en och det blir svŒrt att hinna med patienterna. Det Šr sŠllan nŒgon som pensioneras hŠr".
Sjukskšterskornas reflexioner kring upplevelsen av omgivningens krav och fšrvŠntningar pŒ arbetets utfšrande kopplades inte bara till andra yrkeskategorier och patienter och anhšriga utan lika ofta till hur arbetet organiserades.
"Det kŠnns som det lŠggs pŒ en nya saker samtidigt som man drar ned perso-nal". "Skulle klara stšrre krav pŒ mig som person, dŠremot kŠnns det tungt med de administrativa kraven". "Kraven har škat, stšrre ansvar, fler patienter, mindre per-sonal".
Sjukskšterskorna talade om omvŒrdnadsdokumentationen, minskad bemanning, delegering av befogenheter utan ansvar, arbetstider, lšnen, rumsliga avstŒnd mellan lŠkare och sjukskšterskor, samarbetet med andra vŒrdinstanser, alla fakto-rer som i nedskŠrningstider upplevdes ha škat pressen pŒ sjukskšterskan. "Om det Šr nŒgot med patienten, om nŒgot Šr sšnder, om ett ršr lŠcker sŒ skall
sjukskšterskan ha ett svar".
Samtidigt som sjukskšterskorna Šr mycket centrala personer med stor šverblick, sŒ upplevde de att de i stor utstrŠckning ocksŒ mŒste ge en slags service Œt andra.
Den "spindel i nŠtet", som de sade sig vara, tycks sjŠlv sprattla i det.
Sjukskšterskorna mŒste "lŠsa av", de mŒste "anpassa sitt sŠtt". De uppfattade att de har begrŠnsade mšjligheter att vŠlja mellan de olika krav som stŠlls pŒ dem.
"Vi mŒste stŠlla upp pŒ lŠkarna". "Man tar pŒ sig mammarollen". "Balansen Šr svŒr till underskšterskorna. Nu kan vi allt som de kan plus vŒrt jobb". "Jag kommer snart, jag kommer snart".
Underskšterskor
Den absoluta merparten, av de utsagor som underskšterskorna gav om fšrvŠnt-ningar och krav pŒ arbetsinsatsen, utgick ifrŒn vilka fšrvŠntfšrvŠnt-ningar och krav de hade pŒ sig sjŠlva i arbetet. Kunnighet framhšlls men Šn oftare nšdvŠndiga karak-tŠrsegenskaper. "SŠker, glad, tŒlmodig, uppmŠrksam, pŒlitlig, ansvarstagande, lyhšrd, kunna ta kritik, effektiv, mjuk", osv. Sammanfattande, fšr hur underskš-terskorna resonerade, Šr citatet: "Fšrsška kŠnna sŒ mycket som mšjligt. Kraven kommer mest inifrŒn. Jag kan fŒ dŒligt samvete om jag inte hinner med eller om jag inte anar hur det ligger till med en patient".
Ett konkret exempel pŒ hur underskšterskorna anvŠnde sin empatiska fšrmŒga Šr den "containerfunktion" som de ofta omnŠmnde att de hade och som innebŠr att patienterna i samtal med underskšterskan fŒr mšjlighet att tala om den oro och stŠlla de frŒgor som underskšterskorna uppfattade att patienterna inte vŒgar fram-fšra till lŠkarna. "Kommer doktorn och frŒgar: Hur stŒr det till hŠr i dag? och dom svarar: Det Šr jŠttebra, och sen nŠr han gŒtt sŒ grinar dom och jag fŒr sŠtta mig ned och prata med dem. Ofta Šr det sŒ".
Upplevda yttre krav och fšrvŠntningar pŒ underskšterskan handlade mestadels om att underskšterskans arbete gšrs osynligt och att det dŠrfšr inte stŠlls krav, vilket i sin tur skulle gšra det lŠttare att bortrationalisera. "Beslutsfattarna vill
plocka bort oss. Fortfarande lite sŒ att vi inte skall synas". "HŠnder att jag ber att de skall stŠlla krav". "Usel lšn". "De (sjukskšterskorna) har utbildning men vi kan".
Sammanfattning
LŠkarna kopplade fšrvŠntningar och krav pŒ den egna arbetsinsatsen till omgiv-ningen, sjukskšterskorna sŒg fšrvŠntningar och krav i lika hšg grad kopplade till sig sjŠlva som till omgivningen medan underskšterskorna i huvudsak kopplade fšrvŠntningar och krav pŒ arbetsinsatsen till sig sjŠlva.