Yrkesidentitet i perspektiv av person- person-och positionsorientering

Fšr att besvara frŒgan om yrkesidentitet i sjukvŒrd har med olika angreppssŠtt (deltagande observationer, dagbšcker, intervjuer), sškts uttryck fšr yrkesidentitet i yrkesgrupperna lŠkare, sjukskšterskor och underskšterskor. Som vi inledningsvis utvecklat i kapitel tvŒ har vi utgŒtt ifrŒn uppfattningen att yrkesidentitet skapas i ett socialt sammanhang och att effektiviteten i en organisation Šr beroende av om de olika yrkesgrupperna har professionella identiteter som har sitt ursprung i en kŠnsla av samstŠmmighet, som exempelvis kan gŠlla organisationens mŒl men ocksŒ sŒdant som egen och andras roll eller funktion.

Yrkesidentitet har i undersškningen uppfattats som en komprimering av medvetna och fšr- och omedvetna meningar om dels den yttre organisatoriska verkligheten, dels det egna jaget i ett yrkesmŠssigt sammanhang. Yrkesidentitet har studerats genom olika uttryck fšr en av "yrket fŠrgad sjŠlvbild", d v s den bild den enskilde har eller fŒr genom erfarenhet av och reflexion šver sig sjŠlv i ett yrkesmŠssigt sammanhang och som fšrmedlas till betraktaren i tal och handlingar.

I det fšljande tolkas dessa uttryck i termer av positionsorientering eller person-orientering (se kap.2, sid 9).

Begreppet positionsorientering eller -fokusering stŒr fšr sŒdana uttryck fšr den yrkesmŠssiga sjŠlvbilden, som avspeglar en betoning pŒ formell

organisationstillhšrighet, som exempelvis status, kompetens, skyldigheter och rŠttigheter samt ett relativt instrumentellt fšrhŒllningssŠtt nŠr det gŠller den emotionella aspekten.

Begreppet personfokusering eller -orientering anvŠnds om uttryck fšr sjŠlv-bilden som visar att den talande eller handlande individen bŒde kognitivt och emotionellt involverar sig eller blir involverad i arbetet i fšrsta hand utifrŒn den mŠnniska hon eller han Šr.

Exempel pΠuttryck som tolkats som positionsorientering:

- LŠkarens befallning till skšterskan infšr en svŒrt sjuk patient: "kan syster ta av strumpan".

- Att konstatera att "man kan ha ont i sjŠlen ocksŒ" samtidigt som vederbšrande lŠmnar rummet.

- "Ville bli nŒgon ..hšg status".

- "Vi stŠller upp pŒ lŠkarnas krav".

- "Nu kan vi allt som de kan plus vŒrt jobb".

- LŠkarnas šnskemŒl resulterade i att ronden pŒ en och samma avdelning fick olika utformning trots det arbetsorganisatoriska merarbete detta medfšrde.

- Patientkontakt beskrivs i termer av behandling Exempel pΠuttryck som tolkats som personorientering:

- LŠkaren tar rondvagnen dŠrfšr att det Šr han som stŒr nŠrmast.

- "Varfšr gšr jag detta?"

- "KŠra dagbok".

- "Man mŒr dŒligt bŒde fysiskt och psykiskt nŠr man gŒr hem"

- "Fšrsška kŠnna sŒ mycket som mšjligt. Kraven kommer inifrŒn".

- "Det Šr orimligt att jag skall torka golv...ŠndŒ tycker jag inte om att be en annan kvinna om hjŠlp med skitjobb"

I det fšljande redovisas sammanfattningar av tolkningarna avseende positions-respektive personorientering. Vissa sammanfattningar bygger pŒ resultat frŒn sŒvŠl deltagande observationer och dagbšcker som intervjuer, exempelvis dŒ det gŠller tolkningar av fšrhŒllningssŠtt till samarbete/samverkan. Andra samman-fattningar, exempelvis uppfattningar som gŠller krav och fšrvŠntningar, bygger enbart pŒ resultat frŒn dagbšcker och intervjuer.

De nedan sammanfattade tolkningarna stŒr fšr vad merparten av de olika uttrycken fšr yrkesidentitet i en viss yrkeskategori hŠnfšrdes till.

LŠkare

Resultaten antyder att den status, som i allmŠnhet fšrknippas med lŠkaryrket, varit starkt vŠgledande i yrkesvalet, framfšr allt fšr de manliga lŠkarna. Ett gemensamt drag i lŠkarnas berŠttelser Šr frŠmst en tidig medvetenhet om vad de ville ha och fŒ ut av yrkeslivet, och en ganska vag uppfattning om vad det valda lŠkaryrket inne-bar, vilket antyder att en initial orientering mot position, i bemŠrkelsen "hšg posi-tion", hade styrt valet av yrke.

LŠkarna upplevde att fšrvŠntningar och krav pŒ arbetsinsatsen kom utifrŒn och kunde hota autonomin i lŠkarens professionella jag, dvs utgšr ett hot mot den jagbild som fšrknippades med position.

LŠkarnas agerande och deras kommentarer om samarbete/samverkan ger bilden av yrkesomrŒdet som ett revir inom vilket samarbetet utmŠrks av positionering och dŠr samverkan med andra, bŒde uppŒt och nedŒt, Šr ringa.

Manliga lŠkares kontakt med patienterna framstod bland de flesta som den bŠsta delen av arbetet, som tillfšrde lŠkarna nŒgot sŠrskilt i deras position, hos andra som krŠvande utifrŒn det hot mot positionen som ligger i risken fšr feldiagnos eller felbehandling. Fšr de kvinnliga lŠkarnas flertal framstod den positiva kontakten med patienterna pŒ samma sŠtt som hos de manliga, medan problem i samband med patientkontakten fšr kvinnornas del handlade om att hantera den situation som uppstod nŠr de som personer involverades i kontakten. De kŠnslor av "utbrŠndhet", som en mindre del av lŠkarna upplevt, beskrevs instrumentellt, bl a sŒ att "utbrŠndheten" kunde fŒs att avklinga genom ledighet.

Som kŠlla till professionell utveckling fokuserade lŠkarna sŒdan utbildning, som stŠrker den egna positionen, dvs teoretisk kompetensutveckling, vars utbud och innehŒll samtliga fann tillfredsstŠllande. Kvinnliga lŠkare gav uttryck fšr starkare positionsorientering Šn de manliga, vars majoritet i motsats till kvinnornas, ocksŒ beršrde de utvecklingsmšjligheter som ligger i att stŒ i ett dialektiskt fšrhŒllande till verksamheten. €ven i relationen till andra yrkeskategorier och patienter sŒg de manliga lŠkarna fler mšjligheter till utveckling Šn de kvinnliga.

Manliga och kvinnliga lŠkare beskrev kšnens villkor i organisationen utifrŒn positionsorientering, de kvinnliga lŠkarna med fokus pŒ mšjligheter och villkor, de manliga lŠkarna med fokus pŒ jŠmn kšnsfšrdelning. Inte i nŒgot fall reagerade mŠnnen pŒ kšnsstrukturen pŒ ett personligt sŠtt, sŒ gjorde dŠremot flera kvinnor.

BŒde manliga och kvinnliga lŠkare var missnšjda med den mšjlighet att utifrŒn sin position pŒverka de ekonomiska och administrativa ramarna fšr verksamheten.

Sjukskšterskor

Sjukskšterskornas yrkesval hade i hšg utstrŠckning styrts av ganska diffusa fšre-stŠllningar om att det var till vŒrden de ville. SjŠlva vŒrdandet, uttryckt som en personlig relation, var den initiala och avgšrande drivkraften, vilket hade gjort att en stor andel av sjukskšterskorna hade sškt sig till vŒrden utan sŠrskild utbildning, men senare kommit att inrikta sig mot en hšgre position.

Krav och fšrvŠntningar pŒ sjukskšterskans arbetsinsats upplevde sjukskšter-skorna kom bŒde utifrŒn och ifrŒn dem sjŠlva och kopplade dem till aspekter av det professionella jaget som handlade om "att kunna", och till det sociala jagets fšrmŒga "att ge", dvs sjukskšterskorna satte fšrvŠntningar och krav i relation bŒde till sin position i organisationen och sin egen person.

Sjukskšterskorna visade att samarbete/samverkan pŒ det organisatoriskt hori-sontella planet (avdelningen, andra avdelningar), var sjŠlvklart och problemfritt, medan kontakter uppŒt i hierarkin fokuserades och upplevdes som mer problema-tiska. Sjukskšterskorna kŠnde frustration som hŠngde samman med upplevelsen av att ha fŒtt fšrsŠmrad kontroll šver den egna arbetssituation och det "ensamma"

i positionen.

Fšr sjukskšterskornas flertal var patientkontakten viktig fšr mšjligheten till šverblick och kontroll av verksamheten, dvs insatt i ett perspektiv som utgŒr ifrŒn skšterskans position.. MŒnga upplevde att mšjligheten till personlig kontakt med patienterna blivit kringskuren genom mŠngden av arbetsuppgifter, men beskrev detta sŠllan som "utbrŠndhet".

Sjukskšterskorna sŒg, som huvudsaklig kŠlla till lŠrande och utveckling, det personliga engagemanget i det dagliga arbetet. Formell vidareutbildning, som kan sŠgas generellt syfta till att stŠrka den anstŠlldes position, upplevdes fšrknippad med betydande problem av arbetsorganisatorisk art.

Sjukskšterskorna relaterade den ojŠmna kšnsfšrdelningen i yrket till hur sjuk-skšterskans position alltjŠmt betraktas, dvs som en kvinnlig syssla och šnskade dŠrfšr i statushšjande syfte fler mŠn i yrket.

Sjukskšterskorna tŠnjer sig i sin position fšr att fŒ ihop verksamheten inom de av dem uppfattade omšjliga ekonomiska och administrativa ramarna.

Underskšterskor

Fšr underskšterskorna gŠllde, att det inte var sŒ mycket frŒga om val som slump, som gjort att de kom att arbeta inom sjukvŒrden. Styrande var fšr

underskšter-skornas flertal principen att "ta vad som finns", men inom ett omrŒde dŠr det var mšjligt att komma i personlig kontakt med andra mŠnniskor.

Underskšterskorna gav uttryck fšr att fšrvŠntningar och krav pŒ arbetsinsatsen alldeles švervŠgande kom frŒn dem sjŠlva och hade att gšra med hur man uppfat-tade sig som mŠnniska. Underskšterskorna orienterade sig som personer mot patienter och kollegor.

Samarbete/samverkan var fšr underskšterskorna pŒ den kollegiala nivŒn "prat"

som svetsar samman personer, med lŠkarna "prat" som kunde minska den upp-levda kŠnslan av avstŒnd bŒde vad gŠller person och position.. Underskšterskorna sŒg sina mšjligheter att stŒ i ett dialektiskt fšrhŒllande till hšgre nivŒer i hierarkin, som beroende av arbetsorganisatoriska fšrhŒllanden, vilka merparten fann

fšrsvŒrade en tŠnkbar dialog.

Underskšterskorna sŒg, som huvudsaklig kŠlla till lŠrande och utveckling, det personliga engagemanget i det dagliga arbetet. Underskšterskorna fokuserade utvecklande aspekter av relationen till patienter, kollegor och andra

yrkeskategorier. PositionsfšrstŠrkande formell vidareutbildning fšrknippades med betydande arbetsorganisatoriska problem och Šven relevansen ifrŒgasattes i de utbildningar som erbjšds.

Patientkontakten, pŒ gott och ont, utgjorde fšr underskšterskorna arbetet.

Underskšterskornas utprŠglade orientering mot den personliga relationen skapade, dŒ den frustrerades, skuldkŠnslor.

Underskšterskorna efterlyste jŠmnare kšnsfšrdelning i yrket utifrŒn en oriente-ring mot det personliga, fler mŠn som underskšterskor skulle gšra arbetsklimatet trevligare.

Underskšterskorna upplevde kŠnslor av hopplšshet, kopplade bŒde till person och position, infšr de ekonomiska Œtstramingarnas negativa effekter pŒ omvŒrd-nad och omhŠndertagande.

Sammanfattning

I tabell 2 nedan sammanfattas ovanstŒende tolkningar med avseende pŒ positions-och/eller personorientering i respektive yrkeskategori. Av tabellen framgŒr stora skillnader mellan lŠkares, sjukskšterskors och underskšterskors orientering med avseende pŒ positions- eller personfokusering.

Tabell 2. Uttryck fšr positions- (Pos) och/eller personorientering (Pers) i valda aspekter.

K lŠk. Pos Pos Pos Pos+Pers Pos Pos Pos

M lŠk. Pos Pos Pos Pos Pos+Pers Pos Pos

Ssk Pers Pos+Pers Pos Pos Pers Pos Pos

Usk Pers Pers Pers+Pos Pers Pers Pers Pers+Pos

LŠkare var i huvudsak positionsorienterade, sjukskšterskorna visade uttryck fšr bŒde person- och positionsorientering medan underskšterskorna nŠstan uteslu-tande var personorienterade.

En skillnad mellan kvinnliga och manliga lŠkare framkom nŠr det gŠllde pati-entkontakten. De kvinnliga lŠkarna gav uttryck fšr att uppleva att patientkontakten kunde krŠva att de involverade sig som person (kvinna - moder) i kontakten, vilket upplevdes hotfullt eller obehagligt. Detta kan fšrklara att kvinnliga lŠkare, nŠr det gŠllde att utveckla professionen, mer Šn de manliga lŠkarna betonade den formella aspekten, vilken skulle kunna hjŠlpa dem att skapa och upprŠtthŒlla professionell distans utifrŒn en tydlig position. De manliga lŠkarna gav uttryck fšr en trygghet i professionen som mšjliggjorde šppenhet mot sŒdana utvecklingsmšjligheter som involverar den egna personen. Vi tolkar detta som att de kvinnliga lŠkarna inte lika sjŠlvklart som sina manliga kollegor identifierar sig med sin position.

9. Slutkommentarer

Yrkesidentitet har studerats utifrŒn uppfattningen att uttryck fšr yrkesidentitet pŒ det individuella planet, speglar mer generella och organisatoriskt betingade

kollektiva sjŠlvrepresentationer, vilka vi hŠr kallat "lŠkaren", "sjukskšterskan" och

"underskšterskan", och som uppkommer och fŒr sin karaktŠr av de samspel, som pŒ olika samhŠlleliga och organisatoriska plan definierar en organisation.

Vi har, med det angreppssŠtt som valts, kunnat visa att "lŠkarens", "sjukskšter-skans" och "underskšter"sjukskšter-skans" yrkesidentiteter i mycket skiljer sig Œt. LŠkaren orienterar sig i organisationen och beskriver sin arbetssituation utifrŒn ett perspek-tiv som har den egna yrkesmŠssiga positionen i fokus, sjukskšterskan utifrŒn bŒde sin position och sin person medan underskšterskan nŠstan uteslutande anvŠnder ett perspektiv som utgŒr ifrŒn den egna personen. Dessa skillnader, och nŒgot om vad de kan innebŠra, skall nedan kommenteras.