Fortsatt forskning och undersökningar behövs för att säkerställa att utbildningar som ges på högskolenivå är av rätt innehåll för att ge bra förutsättningar att ta hand om det befintliga bostadsbeståndet. Kursers innehåll behöver ses över med tiden i korrelation med hur samhället utvecklas, och ge rätt vägledning i frågor som rör hållbarhet, ekonomiska, sociala och kulturella värdena för människa och natur.
Förslag till framtida forskningsfrågor:
▪ Förslag till fortsatta forskningsfrågor:
o Behövs det antikvarisk kompetens i de byggtekniska högskoleutbildningarna?
o Vilken antikvarisk kompetens finns det behov av inom kommunens verksamhet för bygglovsplanering?
▪ Analysera behovet av antikvarisk kompetens kring förvaltningsfrågor.
▪ Analysera och skapa 3D-modeller av byggnader i det befintliga byggnadsbeståndet, för att dokumentera och inventera åtgärder som behöver genomföras i en byggnad. Skapa en framtida metod att effektivisera renovering och ombyggnader som kopplas till ekonomiska faktorer.
▪ Se över Boverkets byggregler för att skapa ett tydligare regelverk kring frågor som handlar om både nyproduktion och det befintliga bostäder.
Referenser
52
Referenser
L.Larsson, (2008). Tillgänglighetsanalys, Göta hovrätt Jönköping. Statens fastighetsverk, All Access.
Boverket (2021). Byggnadsminnen. https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/samordning-med-kulturmiljolagen/byggnadsminnen/.
Boverket (2019). Enkelt avhjälpta hinder.
https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/.
Boverket (2021). Förvanskningsförbudet. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/.
Boverket (2019). God bebyggd miljö - ett miljömål med människan i fokus.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationell-planering/nationella-mal-for-planering/miljomalsarbete/god-bebyggd-miljo/.
Boverket (2020). Kulturmiljölagen skyddar byggnadsminnen.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/mal-lagar-regler/lagar/kulturmiljolagen/.
Boverket (2020). Kulturvärden. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/.
Boverket (2018). När krävs tillgänglig hiss.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/nar-kravs-tillganglig-hiss/.
Boverket (2018). Ombyggnad. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/ombyggnad/.
Boverket (2021). Regler om ventilation och inomhusmiljö.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/ovk/regler-om-ventilation-och-inomhusmiljo/.
Boverket (2020). Rivningslov. https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/rivningslov/.
Boverket (2021). Tillgänglighetskrav på nya hissar.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/motordrivna-anordningar/boverkets-foreskrifter/hissar/tillganglighetskrav-pa-nya-hissar/.
Boverket (2015). Tillgänglighetskraven vid ändring.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/tillganglighetskraven-vid-andring/.
Referenser
53
Boverket (2021). Varsamhetskravet. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/varsamhetskravet/.
Boverket (2020). Ändring av byggnader. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/.
Bunnvik, G. (2020, 26 juni). Klart: Här ska nya hovrätten byggas. SVT Nyheter. Klart:
Här ska nya hovrätten byggas. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/klart-har-ska-nya-hovratten-byggas.
Dyrssen, C. Femenías, P. Johansson, E. Schultz, S. (2011). Kompetenshöjning för Kulturhistoriska Byggnader och Miljöer (KKBM). Chalmers Tekniska Högskola.
Ekström, P. & Bergström, M. (2015, 18 januari). Så river man det k-märkta Stockholm.
Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/sa-river-man-det-k-markta-stockholm.
Eriksson, P. Donarelli, A. & Sonehag, T. (2019). Kulturvärden och hållbar renovering.
Olander, Mjörnell, Femenias, Helsing & Wallentén (red.), Hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv, en antologi från forskningsmiljön SIRen. (s. 89–97). Lunds Tekniska högskola. http://www.renoveringscentrum.lth.se/siren/.
Franzen, A. (2016). Göta hovrätt - rättvisans hemvist under fyra sekel. Jönköpings länsmuseum.
Franzén, A. (2012). Tillgänglighetsanpassning av Göta hovrätt, byggnadsvårdsrapport. Statens fastighetsverk, Jönköpings länsmuseum.
Naturvårdsverket, (2020). God bebyggd miljö. Sveriges miljömål.
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/.
Riksantikvarieämbetet, 2016. Kulturarv för alla - Sammanfattande redovisning av: En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 – 2016. RAA.
http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/9519?show=full.
Riksantikvarieämbetet, (2017) Kulturvärden i planerings- och bygglovsprocesser – en utvärdering om kommuners förutsättningar att ta hänsyn till kulturen.
http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/10799.
Socialdepartementet, 2011. En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitken
2011 – 2016. Regeringen.
https://www.regeringen.se/49bbd3/contentassets/1485f931d7b842c18fd670cb3715b0f 5/en-strategi-for-genomforande-av-funktionshinderspolitiken-2011-2016.
Statens fastighetsverk. (2019). Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer.
Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer by Statens fastighetsverk.
Referenser
54
Statens Fastighetsverk. (2012). Vårdprogram för F003 Göta hovrätt. Statens Fastighetsverk.
Statens fastighetsverk, (u.å.) Hämtad 2 april 2021, från https://www.sfv.se/om-oss/.
Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik för ingenjörer och andra problemlösare. Studentlitteratur.
Tengbom. 2015. Göta hovrätt domstolsbyggnaden - programförslag tillgänglighet/brand. Tengbom.
Thuvander, L. Femenias, P. Olsson, F. & Starke, A. (2019). Kunskapslyft renovering.
Olander, Mjörnell, Femenias, Helsing & Wallentén (red.), Hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv, en antologi från forskningsmiljön SIRen. (s.65–71). Lunds Tekniska högskola. http://www.renoveringscentrum.lth.se/siren/.
White Arkitekter. (2006). Handlingsplan - för att ge tillgänglighet för funktionshindrade till Göta hovrätts publika lokaler – Inventering och åtgärdsprogram.
White Arkitekter.
55
Bilagor
Bilaga 1 Intervjufrågor
▪ Hur har ni gått tillväga med tidigare funktionsbyten i likvärdiga byggnader?
▪ Har ni en process ni följer vid uthyrning och hur går den till i så fall?
▪ Hur skulle man kunna förenkla stegen från en förvaltares perspektiv?
▪ När en ny hyresgäst flyttar in, planerar ni några underhållsarbeten då? Vilka?
▪ Finns det några speciella utmaningar med dessa tänkta underhållsarbeten?
▪ Vi förstår vikten av att ha en antikvarisk kompetens i er verksamhet, hur ser ni på utbildningar som ges inom detta område? Anställer ni först och främst personer som har en just den inriktningen eller mer generella utbildningar som byggnadsingenjör?
▪ En omvärldsanalys från Chalmers – SFV, från 2011, visar att det finns brist på antikvarisk kompetens på ingenjörsutbildningarna. Har ni svårt att hitta personer med rätt kompetens?
▪ Tycker du att det ges tillräckligt med kunskap på högskolenivå inom miljö- kultur- och bebyggelsevård i kombination med hållbar byggteknik?
▪ Tycker du att man värnar om / tar hand om vårt befintliga kulturarv/ bebyggelseområden på hållbart vis?
▪ Finns det missvisande lagar och regler att följa ur förvaltningssynpunkt som försvårar arbetet?
Tycker du att det ges tillräckligt med kunskap på högskolenivå inom miljö- kultur- och bebyggelsevård i kombination med hållbar byggteknik?
Vi förstår vikten av att ha en antikvarisk kompetens i er verksamhet, hur ser ni på utbildningar som ges inom detta område? Anställer ni först och främst personer som har en just den inriktningen eller mer generella utbildningar som byggnadsingenjör?
En omvärldsanalys från Chalmers – SFV, från 2011, visar att det finns brist på antikvarisk kompetens på ingenjörsutbildningarna. Har ni svårt att hitta personer med rätt kompetens?
Tycker du att det finns ett behov av antikvarisk kunskap/ kompetens inom ingenjörsutbildningarna?
Tycker du att man värnar om / tar hand om vårt befintliga kulturarv/ bebyggelseområden på hållbart vis?
Finns det missvisande lagar och regler att följa ur förvaltningssynpunkt som försvårar arbetet?
56
Bilaga 2 Intervju Respondent B
▪ Hur har ni gått tillväga med tidigare funktionsbyten i likvärdiga byggnader?
▪ Har ni en process ni följer vid uthyrning och hur går den till i så fall?
En projektledare som jobbar i tidiga skeden. Har en egen del i Stockholm. För lite mer speciella projekt. Hen ska hjälpa de att försöka få fram en ny hyresgäst som passar i den här byggnaderna.
Eller olika hyresgäster för de olika byggnaderna. Den andra byggnaden kommer bli mycket enklare att hyra ut. Det arbetet har precis startat upp i april att få fram förutsättningarna, en analys av vilka olika typer av hyresgäster som skulle passa. Sen se vad de får för intressent när domstolsverket är väl utflyttat.
Förvaltarprocessen, den kallas. Processkartan.
Skapa kännedom om SFV. Identifiera nya nyttjare samt skapa samsyn kring fastigheten.
Viktigt. Vi väljer en som har förståelse för att verka i den typ av byggnad de hyr ut. 3 sluta avtal med nyttjare. Välkomna nyttjare. Del 2 är viktigaste delen.
▪ När en ny hyresgäst flyttar in, planerar ni några underhållsarbeten då? Vilka?
▪ När görs åtgärder?
Åtgärder när görs dom? Beror på vem som ska hyra. Underhållsarbeten. Planerat underhåll som behöver ske med viss regelbundenhet. Ofta finns de behov att göra i samband med hyresgästsbyte. Blir byggprojekt av de. Allt nästan behov av en viss anpassning när de blir ny hyresgäst.
Hiss?
Kravet ligger på verksamheten, där finns ett visst krav att möta tillgänglighetsanpassning, de skiljer sig åt lite vilka man vänder sig mot. Ex. När det vänder sig mot allmänheten har byggnaden högsta kraven på tillgänglighet. Privat verksamhet, går mer på vilka önskemål de har. Har de kunder som kan vara rörelseförhindrade. Då kan de ställa krav på att de behöver en hiss. Den andra byggnaden är redan anpassad. Det finns hiss redan och ramp utanför.
Handikapptoalett. Den behöver nog mest bara underhållsarbete. Vilken kontorsverksamhet som helst skulle kunna flytta in där direkt.
Projektgruppen i Stockholm. Projektledare specialiserad på SFV:s process. Speciellt större projekt 20 miljoner o uppåt. Besluten tas utanför myndigheten. 40 miljoner uppåt tar regeringen beslut.
Saknad antikvarisk kompetens o kunskap. Behovet av kompetens. Vad tittar ni på när ni anställer folk? Antikvariska kunskapen? Hur viktigt är de i olika tjänster?
▪ Vi förstår vikten av att ha en antikvarisk kompetens i er verksamhet, hur ser ni på utbildningar som ges inom detta område? Anställer ni först och främst personer som har en just den inriktningen eller mer generella utbildningar som byggnadsingenjör?
▪ En omvärldsanalys från Chalmers – SFV, från 2011, visar att det finns brist på antikvarisk kompetens på ingenjörsutbildningarna. Har ni svårt att hitta personer med rätt kompetens?
När vi söker inom förvaltning och som projektledare ställer krav på att de har utbildning och erfarenhet av byggprocessen på olika sätt, från husbyggnad till anläggning osv. Skallkravet vår
57
utbildning för fastighet. Meriterande om de har erfarenhet från antikvarisk kompetens. Men inget krav. Den kompetensen har vi redan. När förvaltningen jobbar på med projekt då köper de in den kompetensen från konsulter som har det, med lång erfarenhet att jobba med det.
I förvaltningen finns antikvarisk kompetens, men ibland saknas det antikvarisk kompetens hos den enskilde förvaltaren. Det är svårt att få personal med stor erfarenhet som jobbat med kulturvärden innan, som skaffat sig det efter sin examen. Det kan vi inte kräva i själva förvaltarrollen. Får en sån kompetens inom myndigheten som SFV är.
▪ Tycker du att man värnar om / tar hand om vårt befintliga kulturarv/ bebyggelseområden på hållbart vis?
De behövs den kompetensen i alla typer av ombyggnationer. Ex miljonprogrammet.
Att det är BBR som gäller även för statliga byggnadsminnen.
Hållbarhet. SFV som myndighet ligger långt fram vad gäller hållbarhetskraven. Har en egen avdelning om miljö och hållbarhet. Agenda 2030. Hur de målen som ska vara applicerbara på just SFV. I sin tur tar vi fram miljöprogram som vi ska använda i byggprojekten. Om inte statliga myndigheter ligger i framkant hur ska vi kunna driva de framåt annars?
Rivningar hit o dit. Jag tycker man skulle kunna tänka några varv till ibland. Byggnader behöver användas för at må bra o då krävs de vissa anpassningar. Men man kan verkligen göra de på det sätt som ändå bevarar de värden som finns i en byggnad. Oundvikligt att inte påverka kulturvärdena i exempelvis domstolsbyggnaden men kan göra de på bästa o minsta sätt, fortfarande använda byggnaderna med de miljöerna som finns. Inom vårt land finns en väg att gå som gäller när de kommer till modern bebyggelse som inte statliga byggnadsminnen är skyddade av. 60-talsbebyggelsen behöver också skyddas. Nu när det finns chans att bevara miljöer från början. Gedigen kunskap behövs.
▪ Finns det missvisande lagar och regler att följa ur förvaltningssynpunkt som försvårar arbetet?
Dels de som tagits bort från boverket. Reglerna för byggnation i stort sett bara anpassat till nybyggnad. Behöver förhålla sig till de också såklart, men även säkerhet, brandskyddskrav, förstärkningar i material som också påverkar byggnadsminnena. Brandskyddskraven är svåra att ta sig runt, gäller att göra de tillägg som krävs så bra som möjligt. Installationer. Många byggnader är oerhört installations och tekniktäta. Vad händer när vi måste byta ut de i framtiden?
Traditionella material och metoder, hantverksmetoder, de måste också utvecklas. Även om vi vill ha på ett utseende som såg ut förr behöver man utföra de på ett modernt sätt så inte hantverkare förstörs osv.
Material som användes förr, exempelvis färger hade rätt mkt miljöförstörande produkter i färger, som kan inte användas idag längre såklart. Kan inte gå tillbaka till allt från förr. Måste moderniseras. Utvecklingen måste gå framåt där också, kan fungera utan att innehålla miljöfarliga ämnen. Använda material som ser ut som de var gjorda för 100 år sedan men gjorda av dagens material. Vilka material jobbade man med på 50-talet? Plastmaterial osv. Den typ av kunskap behöver finnas i utbildningarna idag.
58
Bilaga 3 Intervju Respondent A
▪ Tycker du att det ges tillräckligt med kunskap på högskolenivå inom miljö- kultur- och bebyggelsevård i kombination med hållbar byggteknik?
▪ Vi förstår vikten av att ha en antikvarisk kompetens i er verksamhet, hur ser ni på utbildningar som ges inom detta område? Anställer ni först och främst personer som har en just den inriktningen eller mer generella utbildningar som byggnadsingenjör?
Beror lite på vilken utbildning du tittar på. Arkitektutbildningar har väldigt olika inriktningar i tre städerna. Både Lund och Göteborg har haft en ganska bra historisk inriktning, främst Lund.
Kan uppleva att större arkitekter har ganska lång erfarenhet, det är sällan nyexaminerade som jobbar med/hos oss. Krävs att man har jobbat ett tag o vart med innan man kommer in på detta område. Konsthögskolan i Stockholm har en ettårig inriktning inom restaurering, den enda utbildning som finns idag för arkitekter, ingenjörer och antikvarier. Varierar ganska mycket i grundutbildningarna hur upplägget och innehållet ser ut.
▪ En omvärldsanalys från Chalmers – SFV, från 2011, visar att det finns brist på antikvarisk kompetens på ingenjörsutbildningarna. Har ni svårt att hitta personer med rätt kompetens?
▪ Tycker du att det finns ett behov av antikvarisk kunskap/ kompetens inom ingenjörsutbildningarna?
▪ Tycker du att man värnar om / tar hand om vårt befintliga kulturarv/ bebyggelseområden på hållbart vis?
Istället för att riva och bygga nytt, stor påverkan på miljön. Finns en otakt och eftersläpning i utbildning i förhållande till jobb. Kunskapen om de och den här tydliga viljan finns inte överallt.
Genomsyrar inte samhället och kommunal planering. Just på kommunal nivå finns det väldigt stor brist av kompetensen.
Kommunen kan säga byt ut mot ett likvärdigt fönster, men så fort man gör det så är de inte hållbart. Det finns en bebyggelse-antikvarisk utbildning i Göteborg och Visby.
Plocka vissa delar från den utbildningen till vår generella utbildning som byggingenjör och arkitekt. Kan rikta in oss på olika på så sätt. Önskvärt att man kunde ha med sig de här diskussionerna att vad det finns för värde i att bevara, här ligger också en hållbarhetsdiskussion.
Hela bevarandediskussionen hamnar i ett hållbarhetsperspektiv. Den diskussionen och kunskapen borde man få med sig på de tekniska utbildningarna också. De skulle alla må bra av, det handlar inte om nostalgi och fina byggnader, det handlar också om vad som är hållbart.
Solceller till exempel, hur miljömässigt är det att skeppa solceller från Kina egentligen?
Social hållbarhet. Under vilka förhållanden produceras de här solcellerna?
▪ Finns det missvisande lagar och regler att följa ur förvaltningssynpunkt som försvårar arbetet?
Svår att svara på. Tycker väl att de är viktigt att just BBR förhåller sig till äldre byggnader, de omfattar all bebyggelse. Man måste förhålla sig till alla. Kan ibland uppfatta att många regelverk är mest för nyproduktion, mer än till äldre byggnader. Skulle behöva lite mer regelverk som riktar in sig mot lite äldre byggnader. Arbetsmiljöverket om all ventilation, arbetsmiljön.
59
Väldigt höga krav på våra byggnader idag. Nästan lika höga krav på nyproduktion. Inte så lätt att göra avsteg o motivera avstegen. När den kompetensen inte finns är det bättre att hålla sig till regelverken.
Kan tycka att regelverken inte är riktade till alla byggnader.
Samtidigt konstigt att regelverket ändras så man kan bygga i mer bullriga miljöer, ska bli lättare att bygga i sämre miljöer men rör ju inte oss riktigt.
60
Bilaga 4 Ritningar på byggnaden, planvy över hissar
Figur 2
61
Figur 5
62
Figur 12
63
Figur 13
64
Figur 14
65
Figur 15
66
Figur 16
67
Figur 17
68
Figur 18
69
Figur 19
70
Figur 20
71
Figur 21
72
Figur 27
73
Figur 28
Objekt:
Observationen utförs med syfte att undersöka om Statens fastighetsverks utförda tillgänglighetsanpassningar är genomförda enligt lagar och regler enligt Boverkets byggregler (2020).
Domstolsbyggnad Göta hovrätt 21-apr-20 8:00 - 10:00
Byggnadsdel Beskrivning/ åtgärdsförslag Boverkets byggregler Observation
- Entrévägar till offentliga byggnader ska vara lättåtkomliga för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. -Man bör nå byggnaden utan att behöva passera trappa eller ramp. Där nivåskillnader inte kan undvikas, ska ramper eller hiss utformas för att utjämna dessa. - En ramp bör ha en lutning på 1:20, dock en maxlutning på 1:12. Rampen bör ha en fri bredd på minst 1300 mm, samt en max höjdskillnad på högst 1000 mm. - Ramper bör ha en beläggning som minimerar risken för halka, samt ett högt avåkningskydd på minst 40 mm.
Dörrarna in till entré mot Hovrättsparken är tunga, har inte installerats någon dörrautomatik.
Anpassningar av entré mot Hovrättsparken:
- Anpassning av hiss så att den hamnar i golvnivå på plan 1
- Utrusta dörr med dörröppningsautomatik så att båda dörrarna öppnas eller att ena dörrbladet breddas för bekväm passage för rullstolsburna
Anpassningar av entré mot Hovrättsparken och Hovrättstorget:
- Bortmontering av trösklar
- Kontrastmarkeringar av nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget
- Förlängning av ledstänger mot fasad 30 cm förbi nedersta stegframkanten
Hiss är inte installerat utvändigt.
Hiss är inte installerat invändigt. Det finns tre hissförslag som har undersökts i observationen. Hissförslagen redovisas under analys och resultatdelen.
Entrévägar till offentliga byggnader ska vara lättåtkomliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Man bör nå byggnaden utan att behöva passera trappa eller ramp. Där nivåskillnader inte kan undvikas, ska ramper eller hiss utformas för att utjämna dessa. En ramp bör ha en lutning på 1:20, dock en maxlutning på 1:12. Rampen bör ha en fri bredd på minst 1300 mm, samt en max höjdskillnad på högst 1000 mm. Ramper bör ha en beläggning som minimerar risken för halka, samt ett högt avåkningskydd på minst 40 mm.
För offentliga byggnader ska det finnas minst en hiss som är avsedd för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt vara tillgänglighetsanpassad med ett korgmått 1100 x 2100 mm. Hissen ska anknyta mellan samtliga våningsplan. Utrymmet framför hissen ska vara minst 1500 mm i diameter.
- Uppföra inre hiss mellan samtliga våningsplan om detta anses lämpligt med hänsyn till de kulturhistoriska värdena
- Uppföra hiss i anslutning till entré mot Hovrättsparken eller annan lösning med sittplats i
anslutning till entrétrappa
- SLP 9 hissfunktion från Guldmann, i princip osylnig funktion när den inte används. En hissvariant av SLP 10, Guldmann.
Bilaga 5 Observationsschema
74
Trösklar vid dörröppning JA X
NEJ
Förklaring begrepp:
Byggnadsdel: Berörd byggnadsdel som undersöks för omfattning och vidtagna åtgärder för tillgänglighetsanpassning Beskrivning/ åtgärd: Åtgärdsförslag för enkelt avhjälpta hinder beträffande tillgängligheten.
Observation: Kontroll och iakttagelse av Statens fastighetsverks arbete för tillgänglighetsanpassningar under 2012.
Boverkets byggregler: Förklarar lagar och regler enligt Boverkets byggregler inom tillgänglighetsanpassning och vad som gäller för berörd byggnadsdel.
Boverkets byggregler: Förklarar lagar och regler enligt Boverkets byggregler inom tillgänglighetsanpassning och vad som gäller för berörd byggnadsdel.