domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?
Tillgänglighetsanpassningen för en kulturhistorisk byggnad måste ske enligt riktlinjer och regler enligt Boverket (2015). Utförd observation för domstolsbyggnaden undersöker och analyserar om SFV:s utförda tillgänglighetsanpassningar är genomförda enligt regelverket. Hänvisning till bilaga 5 för observationsschema som underlag till undersökningen. Observationsschemat beskriver vilka byggnadsdelar som har observerats och vilka åtgärder som är genomförda av Statens fastighetsverk (Franzen, 2012). Schemat innehåller en kort sammanfattning om tillgänglighetsanpassning (Boverket, 2015) och enkelt avhjälpta hinder (Boverket, 2019) där observationsschemat är utformat efter SFV:s publikation om tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer. Insamlade data för observationen har skett för byggnadsdelarna: Entré och utvändig trappa, trösklar vid vindfång, utvändig och invändig hisslösning, samt ramp vid entré.
Observationen visar att de enkelt avhjälpta hinder som All Access (2008) gav som åtgärdsförslag är till viss del utförda. Samtliga hissförslag som angivits som alternativ till lösning för tillgängligheten både invändigt och utvändigt är inte åtgärdade. De två utvändiga trapporna och den invändiga trappan har inte fått någon kontrastmarkering eller justering av trappräcke. Samtliga trösklar på bottenvåningen har ersatt med en lägre tröskel eller ramp.
Statens fastighetsverk har i sin publikation tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer beskrivit en arbetsmetod som anknyter till de lagar och regler som finns enligt Boverket (2015). Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer har sin utgångspunkt att åtgärda enkelt avhjälpta hinder, där SFV visar att de uppfyller de krav som finns enligt Boverket genom observationen som utförts för enkelt avhjälpta hinder.
En allmän byggnad ska vara tillgänglighetsanpassad enligt Boverket (2015). Idag uppfyller inte domstolsbyggnaden tillgänglighetskraven för en allmän byggnad i enighet med vad observationen visar. SFV har åtgärdat de enkla avhjälpta hindren men på grund av Göta hovrätts beslut att flytta sin verksamhet har SFV lagt de större tillgänglighetsanpassningarna åt sidan. Detta tills SFV vet vem nästa hyresgäst blir och göra de anpassningar som den nya verksamheten kräver. Avsteg från regelverken gällande tillgänglighet kan göras beroende på om verksamheten riktar sig till allmänheten eller ej. Enligt respondent B (personlig kommunikation, 7 maj 2021) är det den som verkar i lokalerna och inte hyresvärden som har ansvar att tillgodose att de anställda kan vistas i lokalerna utan hinder. Beslut om anpassningar av lokalerna görs av arbetsgivaren i samråd med arbetstagarna.
Enligt respondent B (personlig kommunikation, 7 maj 2021) är det den som verkar i lokalerna och inte hyresvärden som har ansvar att tillgodose att de anställda kan vistas i lokalerna utan hinder. Beslut om anpassningar av lokalerna görs av arbetsgivaren i samråd med arbetstagarna. Hissförslagen som har framlagts visar en domstolsbyggnad som är tillgänglighetsanpassad, men observationen visar svårigheterna att sammanknyta nya regler och äldre bebyggelse på grund av att en stor del av regelverken som finns idag riktar sig mot nybyggnation (Respondent A, personlig kommunikation,
Analys och resultat
42
7 maj, 2021). Det finns inget enkelt svar på hur domstolsbyggnaden kan tillgänglighetsanpassas eftersom det finns många lagar och krav att ta hänsyn till som gör en tillgänglighetsanpassning komplex. Med hänvisning till de olika tillgänglighetsförslag som lagts fram enligt empirin och i korrelation med Boverkets byggregler, BBR, finns det lösningar för tillgängligheten. Vilka tillgänglighetsanpassningar som är lämpligast att utföra för domstolsbyggnaden är i slutändan upp till den ansvarige med rätt kompetens att avgöra, där en viktig och avgörande slutpunkt är att ta hänsyn till de kulturvärden som finns.
5.2.1 Entré och utvändig trappa
Entrén mot Hovrättsparken är i första hand tänkt att tillgänglighetsanpassas med utformning av hiss enligt All Access (2008) förslag. Observationen för tröskeln vid entrédörren, visar tydligt att den inte uppfyller kraven från Boverket (2015) som hänvisar till max-höjd på 15 mm och kan därför inte ses som godkänt då tröskeln har en höjd på 14 cm enligt figur 23. Vid utformning av hiss måste tröskel eller plattform åtgärdas för att utjämna höjdskillnaden.
Figur 24. Utvändig tröskel vid södra entrédörren, 14 cm (Larsson, S. 2021).
5.2.2 Trösklar vid vindfång
Resultatet från observationen med hänvisning till bilaga 1, visar att trösklarna vid entrédörrarna uppfyller kraven enligt Boverket (2015). Med bakgrund av boverkets byggregler som hänvisar till att nivåskillnader inte bör finnas vid dörröppningar, uppfyller trösklarna kraven om tillgänglighet med en max-höjd på 15 mm. Trösklarna
Analys och resultat
43
vid båda vindfången för domstolsbyggnaden uppfyller detta krav och kräver därför ingen vidare åtgärd och analys.
5.2.3 Hiss Invändig hiss
Baserat på den insamlade empirin finns det två förslag till utformning av hiss inne i domstolsbyggnaden. Enligt Statens fastighetsverks (2012) vårdprogram har domstolsbyggnaden höga kulturella värden och bör därmed hanteras varsamt, som även stämmer överens med Boverket (2021) för byggnader som är klassade som statliga byggnadsminnen. Statens fastighetsverk (2012) beskriver att så lite påverkan som möjligt bör göras i byggnaden på grund av de höga kulturvärdena. Med stöd av vårdprogrammet visar det att från de två förslag för utformning av hiss, är White Arkitekters (2006) förslag mest fördelaktigt, som minst åverkan på den befintliga planlösningen. Enligt Tengboms förslag krävs det mer insatser och påverkan för byggnadens utseende då en av de två mittgångar som idag löper genom bygganden kommer att byggas igen. Figur 25 visar en äldre planlösning av domstolsbyggnaden på 1780-talet efter ombyggnaden.
Analys och resultat
44
Figur 25. Äldre planlösning av domstolsbyggnaden på 1780-talet efter ombyggnaden.
Plan 1 och två (Statens fastighetsverk, 2012).
Analys och resultat
45
Figur 26 visar nuvarande planlösning av domstolsbyggnaden (Statens fastighetsverk, 2012).
Figur 26. Nuvarande planlösning av domstolsbyggnaden, plan 1 (Statens fastighetsverk, 2012).
Utvändigt förslag av hiss
I enlighet med Boverket (2021) är Whites utvändiga förslag av hiss ett bra alternativ, då detta alternativ leder till minsta möjliga ingrepp av den befintliga byggnaden. Dock kommer detta alternativ att vara synligt för omvärlden, och kan enligt regelverket anses vara en förvanskning av byggnaden som ur det avseendet inte är ett bra alternativ till utformning av hiss. Förslaget löser tillgängligheten upp till vilplanet, dock löser det inte tillgängligheten vid entrédörren, då tröskeln har en höjd på 14 cm. Detta förslag av utvändig hiss kräver en lösning vid tröskeln på entréplan som måste vara i enighet med kulturvärdena och tillgängligheten (Boverket, 2015).
Tengboms (2015) första förslag är det mest osynliga utav de tre framlagda förslagen.
När hissen inte används är det endast plattformen som syns. Eftersom det krävs ett ingrepp i trappräcket för funktionen av hissen, krävs det att trappräcket byts ut till en grind som möjliggör användandet och kan leda till en förvanskning av trappans utseende (Boverket, 2021). Detta förslag innehar också en upphöjning av vilplanet för att lösa höjdskillnaden mellan tröskel och vilplanet som idag har 14 cm.
Det andra förslaget från Tengbom (2015) medför en dyr kostnad och kan upplevas som både obehaglig och avancerad för användaren. Guldmanns utvecklingsavdelning avråder att detta förslag används (Tengbom, 2015). I enlighet med vad Boverket (2021) beskriver får inte åtgärder göras på en byggnad som förvanskar kulturvärdena, därför anses detta förslag ej lämpligt.
5.2.4 Ramp vid entré
Utvändig ramp saknas vid båda entréerna. All Access (2008) bedömning vid inventeringen är att en utvändig ramp skulle förstöra kulturvärdena för domstolsbyggnaden att det inte är lämpligt att skapa en ramp i något avseende för att göra entrén tillgänglig. Boverket (2015) hänvisar till att nivåskillnader till en byggnad
Analys och resultat
46
ska anpassas och justeras, men med ytterligare hänvisning till kulturmiljölagen, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet kommer en ramp förvanska byggnaden i alltför stor utsträckning att det inte anses vara lämpligt för domstolsbyggnaden som är en särskilt värdefull byggnad.