P ROBLEMBESKRIVNING - En studie om funktionsbyte och tillgänglighetsanpassning för personer med

Enligt Naturvårdsverket (2015) har Boverket sammanställt genom sin miljömålsenkät att endast 35 procent av Sveriges kommuner har resurser till antikvarisk kompetens.

Utifrån miljömålsenkäten är det även endast åtta av tio kommuner som har egen antikvarisk kompetens medan resterande anlitar konsulter. Bristande kompetens på kulturvård är ett problem som Riksantikvarieämbetet (2017) intygar och hävdar att myndigheter bör inrikta krafter på att kulturvärden tas tillvara i bebyggelse, landskap samt även bevaka kulturmiljöintresset vid byggande och samhällsplanering.

Riksantikvarieämbetet (2017) undersöker hur kommuner arbetar med kulturvärden i byggprocessen och betydelsen av att använda en sakkunnig som tar hänsyn till dessa frågor. Resultatet av studien pekar på att det finns behov av kompetens inom kulturvärden vid arbete i bygglovs- och byggprocessen. Den otillräckliga kunskapen för att lyfta frågor som rör kulturvärden i befintliga byggnader leder till att kulturvärden inte följs upp i byggprocessen och glöms bort i samband med ombyggnationer.

I Jönköping planeras en ny domstolsbyggnad vara klar 2022, där Göta hovrätt och kammarrätten kommer ha sina nya lokaler (Bunnvik, 2020). Göta hovrätts verksamhet befinner sig idag i domstolsbyggnaden enligt figur 1 som är ett statligt byggnadsminne som är uppförd 1639–1665 (Franzen, 2016).

Inledning

Figur 1. Göta hovrätts domstolsbyggnad sett från Hovrättstorget. (Statens fastighetsverk, 2012).

Domstolsbyggnadens statliga byggnadsminnesförklaring gör att omställningen till en ny funktion blir mer komplex eftersom det finns stora kulturhistoriska värden att ta hänsyn till. Boverket (2018) tydliggör och beskriver tillvägagångssättet för ombyggnationer och renoveringar enligt de lagar som finns för förvaltning av byggnader. Fastighetsägare och förvaltare har ansvar att följa krav som ställs vid underhåll, ombyggnationer och renoveringar. Om en byggnad är erkänt som ett byggnadsminne finns det ytterligare regler att förhålla sig till, och det leder till att arbetet kräver mer kunskap och djupare förståelse kring förhållningssättet till äldre byggnader (Thuvander et al. 2019).

Statens Fastighetsverk har gjort flera utredningar gällande tillgängligheten i domstolsbyggnaden på uppdrag av Göta hovrätt (All Access, 2008). Flertal tillgänglighetsförslag har presenterats där förslagen är kostsamma och även påverkar byggnadens exteriör och interiör vilket bör undvikas. Utredningarna avvaktades när Göta hovrätt beslutade att flytta sin verksamhet till nya lokaler och tills nästa hyresgäst är tillkännagiven. När Göta hovrätt flyttar till sina nya lokaler består utmaningen i ett statligt byggnadsminne som behöver ett nytt ändamål.

Inledning

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med studien är att undersöka tillgängligheten i ett statligt byggnadsminne och hur fastighetsägare förvaltar ombyggnationer och renovering när ett statligt byggnadsminne står inför byte av funktion. Undersökningen diskuterar om tillgängligheten är en av de åtgärder som kan hindra eller försvåra en ombyggnation, och vilken kunskap inom förvaltning som är nödvändig för att ta hand om det befintliga byggnadsbeståndet.

Frågeställningar som studien kommer undersöka och besvara är:

▪ Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering?

▪ Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

▪ Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?

1.4 Avgränsningar

Studien kommer inte behandla hur en äldre byggnad energieffektiviseras för att uppfylla Boverkets byggregler (2021) kring inomhusmiljö och uppvärmning. Många undersökningar har redan gjorts inom detta område, där det finns mycket litteratur och åtgärdsförlag att finna för byggnader som behöver göra någon form av förändring av byggnaden för att få effektivare energikostnader. Studien kommer inte undersöka eller ge svar på hur brandskyddet ser ut i domstolsbyggnaden. Fallstudien kommer enbart att beröra och belysa byggnaden som benämns som domstolsbyggnaden. Den kommer inte beröra den administrativa byggnaden som även tillhör Göta hovrätt.

Domstolsbyggnaden är ett statligt byggnadsminne, där Statens fastighetsverk har utarbetat ett vårdprogram som tolkar byggnadsminnesförklaringen. Därav kommer inte rapporten att avhandla detta område för Domstolsbyggnaden. Dock kommer ämnet att behandlas övergripande i rapporten och ligga som en grund till frågeställningarna eftersom ett statligt byggnadsminne kräver mer tillförsikt i besluten som tas om byggnaden.

Tillgänglighetsanalysen för domstolsbyggnaden undersöker hur tillgänglighetanpassningen kan ske utifrån regelverken för tillgänglighet enligt Boverkets (2015), och i förhållande till det kulturhistoriska värdet. I följande rapport

Inledning

har avgränsningar gjorts på den inventering och analys som genomförts av All Access (2008). Följande områden presenteras och undersöks genom en observation av:

▪ Entré och utvändig trappa

▪ Hiss

o Utvändig hiss vid entré o Invändig hiss i byggnaden

▪ Trösklar vid vindfång

▪ Ramp vid entré

1.5 Disposition

I första delen av studien ges en beskrivning av bakgrunden till ämnet som avhandlas samt en redogörelse för problembeskrivningen. Därifrån har mål och frågeställningar utformats som visar betydelse för rapportens utformande, vad gäller bakgrund, problembeskrivning och skapa grunder som säkerställer den vetenskapliga trovärdigheten men även behovet av analysen. Teoriavsnittet beskriver vetenskapliga prefenser, där förklaring ges av lagar och regelverk som måste tas i beaktning för en objektiv bedömning av resultatet. SFV bistår med material som finns att tillgå för domstolsbyggnaden där resultatet presenteras under empiri. Analys och resultatdelen behandlar den insamlade data efter observationen och ger ett resultat på frågeställningarna. Avslutningsvis redovisas diskussion och slutsats av arbetets framgång. Slutsatserna efter genomförd analys redogör för eventuell fortsatt forskning inom ämnet och ger förslag på viktiga frågeställningar.

Metod och genomförande

2 Metod och genomförande

Följande kapitel behandlar metoder som studien bygger på. Kvalitativa studier genom intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer sker med utvald referensgrupp inom SFV som består av teknisk förvaltare, kulturarvsspecialist och tillgänglighetsexpert.

Referensgruppen har valts utifrån erfarenhet och yrkesroll.

2.1 Undersökningsstrategi

Genomförandet av examensarbetet utförs genom kvalitativa metoder där datainsamling, dokumentstudie och intervjuer sker med olika roller i branschen för en omfångsrik undersökning (Säfsten & Gustavsson, 2019). Forskningsmetod används genom en fallstudie på Göta hovrätts domstolsbyggnad, med anledning av att styrka studien i ett relevant och verkligt exempel. Kvantifierbara och empiriska data ligger även som underlag till studien. Fallstudiens handlingar och ritningar tillgodoses av SFV och samtliga intervjuer sker med SFV:s noga utvalda respondenter för tillförlitligt och relevant perspektiv på undersökningen.

Litteraturstudie finns som underlag till studien i form av sökningar i forskningsartiklar, böcker och tidskrifter. Lagtexter och riktlinjer från statliga myndigheter kommer användas för att tillgodose att behov och krav uppfylls. Fysiska observationer av byggnaden utförs i form av studiebesök, där det genomförs bedömningar på byggnadens tillgänglighet utifrån Boverkets byggregler, BBR.

Metod och genomförande

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling

Tabell 1 redovisar kopplingen mellan frågeställningar och datainsamlingsmetod.

Tabell 1. Koppling mellan frågeställning och datainsamlingsmetod.

Frågeställningar Kvalitativa

2.2.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering?

Besvarandet av frågeställningen sker genom intervjuer tillsammans med förvaltare.

Expertisen inom kulturvärden och förvaltning ger relevant data som eftersträvas.

Dokumentstudier används för att hitta relevant data som svar på frågeställningen, samt ta del av Statens fastighetsverks egna undersökningar och studier om hur statliga byggnadsminnen förvaltas.

2.2.2 Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

Frågeställningen besvaras genom datainsamlingsmetoden litteraturstudie och intervjuer med SFV till grund för problematiken kring kunskaper inom byggtekniska utbildningar.

Litteraturstudie utförs genom ett välplanerat arbete för att besvara frågeställningen och styrka ämnesområdets relevans. Intervjuerna sker med utgångspunkt att undersöka hur

Metod och genomförande

en statlig organisation ser kring problematiken på bristen av antikvarisk kunskap inom byggtekniska utbildningar.

2.2.3 Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?

Intervju och observation är lämpliga tekniker datainsamlingstekniker för forskningsmetoden fallstudie. Hur observationen ska ske, kräver en noggrann planering för säkerställandet av tillförlitligheten i resultatet.

Dokumentstudier erfordras för både frågeställning ett och två, som skapar ett värde i undersökningen. Genom teknisk dokumentation undersöks byggnaden samt jämförs med lagar och regler som finns enligt Boverket (2015).

Analyser av SFV:s egna förslag på lösningar för tillgänglighetsanpassning av byggnaden sker för framtagande av mest lämpat förslag för domstolsbyggnadens nya funktion.

2.3 Litteraturstudie

Studien består av en litteraturstudie som kommer ge en bild över forskningsfronten.

Med hjälp av undersökning hur forskningsfronten ser ut inom studiens område kommer frågeställningar lättare formuleras från en aktuell omvärld. En litteraturstudie vägleder även till beslut och ses vara ett stöd för framställande av policys (Säfsten & Gustavsson, 2019).

För besvarandet av frågeställningarna har litteraturen som sökts till studien hittats genom ett flertal databaser som Boverket, Jönköping University databas DIVA, Chalmers research forskningsinformation, Google schoolar och Lunds universitet Forskningsportal. Nyckelord som används vid sökandet efter litteratur är kulturvärden, renovering, hållbarhet, tillgänglighet och ombyggnad. Sökandet efter litteratur har genomförts genom studier av tidigare publikationers referenslistor inom kulturvärden och tillgänglighet för att hitta relevanta artiklar till examensarbetet.

Statens fastighetsverk (2012) har arbetat fram ett vårdprogram för domstolsbyggnaden, som beskriver byggnaden ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Dokumentet är ett trovärdigt och bra underlag för att besvara frågeställningarna i korrelation med Boverkets byggregler, BBR.

2.4 Fallstudie

Fallstudie har valts som forskningsstrategi för att ge djupgående kunskaper om ämnet samt ge möjligheter till fortsatta studier och teoriutveckling. Studien utgår från en enfallsdesign på grund av möjligheten att skapa fördjupad kunskap om det som studeras (Säfsten & Gustavsson, 2019). Göta hovrätts domstolsbyggnad från 1650 har valts som fallstudie och arbetet sker i samarbete med byggnadens förvaltare, Statens fastighetsverk. Göta hovrätts Domstolsbyggnad anses vara särskilt värdefull utifrån bestämmelserna enligt Boverket (2021). Domstolsbyggnaden har en hög historisk ålder, där bevarandet av en rättslig verksamhet har varit bestående under många år, och visar därmed även hur samhällsförhållanden såg ut under 1600-talet och framåt (Statens

Metod och genomförande

fastighetsverk, 2012). Statens fastighetsverks bevarandeprogram för Göta hovrätt visar på många kulturvärden och vikten av bevarandet för framtiden. Tabell 2 redovisar samtliga respondenter på Statens fastighetsverk och respektive arbetsroll.

Tabell 2. Presentation av respondenter och arbetsroll.

Företag Arbetsroll Namn

2.5 Valda metoder för datainsamling

Följande delkapitel presenterar valda metoder för datainsamling som är forskningsintervju, dokumentstudie, observation. Metoderna är beskrivna utifrån forskningsmetodik enligt Säfsten och Gustavsson (2019).

2.5.1 Forskningsintervju

En del av fallstudiens analys har varit att ta del av förvaltarnas expertis om tillgänglighetsanpassning i samband med statligt byggnadsminnesmärkta byggnader.

Under en intervju, sker insamlingen av data i form av erfarenheter och upplevelser (Säfsten & Gustavsson, 2019). Därav har intervju varit en lämplig metod att använda då Statens fastighetsverk som är förvaltare har god kännedom om domstolsbyggnaden och specialistkompetens inom tillgänglighetsanpassning. SFV har som svensk statlig förvaltningsmyndighet ansvar att förvalta en del av statens egendomar, därav har forskningsintervju valts att endast utföras med SFV då det är enbart deras åsikter och erfarenheter som är relevanta i denna studie (Statens fastighetsverk, u.å.).

2.5.2 Dokumentstudie

SFV:s (2012) vårdprogram för Göta hovrätt går igenom grundläggande och tekniska egenskaper för byggnaden. Vårdprogrammet innehåller kännedom inom historik, dokumentation, skyddsbestämmelser, samt kunskaper om material och detaljer. För att använda den kunskap som redan finns tillhands och utformats, är dokumentstudie en bra metod att använda. Frågeställning ett och två kopplas ihop med dokumentstudie som svarar på syftet genom tidigare genomförda studier. Genom att använda ett välplanerat arbetssätt och gå igenom litteraturen på ett systematiskt sätt kan den redan befintliga kunskapen inom området från SFV vägleda besvarandet av frågeställningarna (Säfsten & Gustavsson, 2019).

2.5.3 Observation

Göta hovrätts domstolsbyggnad har valts som fallstudie på grund av byggnadens historiska utgångsläge, som en av de äldsta statligt byggnadsminnesmärkta byggnaderna i Sverige. I samband med fallstudien som forskningsmetod, är observation en bra teknik för datainsamling att utgå från vid fortsatta studier av byggnaden (Säfsten

Metod och genomförande

& Gustavsson, 2019). Den viktiga aspekten att ta hänsyn till vid observation är hur den ska genomföras för att säkerställa validiteten av arbetet. Observation kommer ske i relation till Statens fastighetsverks studier och utgå från frågeställningarna som rapporten undersöker. Observationen utförs med syfte att undersöka om SFV:s utförda tillgänglighetsanpassningar är genomförda enligt Boverket (2015).

Planeringen och genomförandet av observation har genomförts för följande steg utifrån metoderna enligt Säfsten och Gustavsson (2019).

▪ Observatörens roll för observationen sker genom ett icke-deltagande perspektiv.

Observatören genomför aktiviteterna utan att vara själv involverad i händelserna.

▪ Observationen bedöms vara en direkt observation som sker via sinnena hos observatören. Tid och plats för observationen väljs utifrån en lämplig tidpunkt då det observerade kan ske utan minsta möjliga yttre påverkan på resultatet.

▪ Observationen sker på ett strukturerat sätt genom att skapa ett tydligt protokoll utifrån Statens fastighetsverk rapport för genomförda åtgärder för tillgängligheten (Franzen, 2012). En strukturerad observation har valts med utgångspunkt i frågeställningarna, och följer Statens fastighetsverk genomförda arbete för att utvärdera om tillgänglighetsarbetet är väl genomfört enligt Boverkets byggregler om tillgänglighetsanpassning.

▪ Observationen sker i naturlig miljö för Domstolsbyggnaden. Lämplig tidpunkt för observationen anpassas efter verksamheten i Domstolsbyggnaden, då tidpunkten måste väljas utefter när det är minst förekommande rättsfall för att inte störa rättegångar samt att observationen kan ske utan någon yttre påverkan av människor. Tidpunkt för observationen är gemensamt bestämd med ansvarig säkerhetsvakt för Göta hovrätt.

▪ Det finns en risk för att observatören observerar och tolkar observationen enligt egna föreställningar och kan hända att påverka resultatet. För att säkerställa att det som ska observeras blir i minsta möjliga grad påverkat av observatören, är det viktigt att observationsschemat är tydligt och detaljerat i sitt utformade.

2.6 Arbetsgång

Följande avsnitt redogör och förklarar arbetsgången för examensarbetet.

▪ Val av forskningsmetod

▪ Inledande möte med samarbetspartner SFV

▪ Studiebesök

▪ Litteraturstudie

▪ Intervjuer med SFV

▪ Dokumentstudie

▪ Observation av fallstudie

▪ Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation 2.6.1 Val av forskningsmetod

Rapporten avhandlar kulturvärden i samband med tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga i statliga byggnadsminnen. Analysen sker med hjälp utav

Metod och genomförande

domstolsbyggnaden för Göta hovrätt, där fallstudie har valts som lämplig forskningsmetod.

2.6.2 Inledande möte med samarbetspartner SFV

Inledande möte tillsammans med SFV som är samarbetsparter i studien. Ett första möte via Microsoft Teams tillsammans med kulturarvsspecialist och teknisk förvaltare för underhåll. En presentation av studiens innehåll och tankar introducerades och vad SFV kan bistå med under arbetets gång.

2.6.3 Litteraturstudie

Sökningen av litteratur har skett genom databaser och resulterat i vetenskapliga referenser som kopplas samman med dokumentationen om domstolsbyggnaden.

Litteraturstudien resulterade i teoretiska ramverk som analyserar och styrker frågeställningarna. De teoretiska ramverken skapar en bra grund att med hjälp av litteraturstudien utvärdera dokumentationen som SFV utfört, inom områden för kulturvärden, renovering, tillgänglighet och ombyggnad. För att kunna besvara frågeställningarna behövdes ett ram- och regelverk utifrån Boverkets byggregler, Plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen.

2.6.4 Studiebesök

Ett första steg i fallstudien är ett studiebesök av domstolsbyggnaden som är en utgångspunkt för att skapa och få en uppfattning om hur byggnaden ser ut. En noggrann rundtur och visning av byggnadens olika delar har genomgåtts och resulterat i intervjufrågor som ställs till SFV.

2.6.5 Intervjuer med SFV

SFV förvaltar domstolsbyggnaden och har god kännedom om byggnadens både nutida och framtida behov. Efter studiebesök av domstolsbyggnaden har kvalitativa intervjuer genomförts med frågor skapade utifrån observationen och vårdprogrammet från 2012 som SFV utfärdat.

2.6.6 Dokumentstudie

Efter genomförda intervjuer har dokumentstudie genomförts av SFV material om domstolsbyggnaden. Materialet innehåller tidiga analyser av tillgängligheten, åtgärder för enkelt avhjälpta hinder, vårdprogram, utformningsförslag av hiss invändigt och utvändigt.

2.6.7 Observation av fallstudie

Observationen har planerats och genomförts enligt Säfsten och Gustavsson forskningsmetodik (2019). Noggrann observation av fallstudien krävs för att på ett tillförlitligt vis utvärdera SFV genomförda arbete. Observationen analyserar SFV utförda arbete av enkelt avhjälpta hinder.

2.6.8 Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation

Efter samtliga genomförda moment har resultaten sammanställts och analyserats.

Resultaten diskuteras under analys och resultatkapitlet för att undersöka om tillgänglighetsanpassning har tillgodosetts i relation till en byggnad och dess byggnadsminnesmärkning (Boverket, 2021).

Metod och genomförande

2.7 Trovärdighet

Flertalet datainsamlingsmetoder såsom intervjuer, dokumentstudie och observationer ger en hög extern validitet eftersom flera olika metoder används för insamling av data (Säfsten & Gustavsson, 2019). Genom att använda olika tekniker för datainsamling såsom intervju och observation i fallstudien, skapas triangulering som stärker trovärdigheten i resultatet.

SFV sammanställda material ger en hög reliabilitet om Göta hovrätt på grund av tillförlitligheten hos SFV som utförande organisation. Eftersom intervjuer sker med personer som är insatta i studieämnet, har intervjumetoden både hög validitet och reliabilitet som ger relevanta och pålitliga svar på frågeställningarna. Planeringen inför intervjuerna utförs noggrant för att säkerställa trovärdigheten och få pålitliga svar.

Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) krävs ett genomarbetat observationsprotokoll där steg och processer kan följas på ett systematiskt sätt för att uppnå ett trovärdigt resultat på studien. Metoden observation ger underlag för en tillförlitlig diskussion om SFV:s resultat i förhållande till lagar och regelverk enligt Boverkets byggregler, BBR.

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

Följande kapitel beskriver de teoretiska ramverken som studien behandlar och som hjälp att besvara frågeställningarna. Kapitlet skapar en teoretisk grund till analysen av tillgänglighet, förvaltning och historiskt värdefulla byggnader. Avsnittet presenterar lagar och regler i Sverige som finns att förhålla sig till inom ramen för examensarbetet och dess frågeställningar. Statens fastighetsverk egna vårdprogram för fallstudien används som en grund till arbetet och presenteras i sin helhet. Avslutningsvis ges en sammanfattning och diskussion om den insamlade teorins betydelse för arbetet.

3.1 Vårdprogram för Göta hovrätt upprättat 2012

Göta hovrätt bedriver sin verksamhet i domstolsbyggnaden som har en byggnadsminnesförklaring och ägs av svenska staten. Göta hovrätts vårdprogram beskriver domstolsbyggnadens historik, skyddsbestämmelser, dokumenterad kunskap om material och detaljer. Vårdprogrammet är ett förvaltningsprogram och fungerar som ett underlag samt hjälpmedel till att förvalta byggnaden på ett hållbart och långsiktigt sätt. Vårdprogrammet innehåller dokumenterad information om hur domstolsbyggnaden används, vilka riktlinjer det finns att förhålla sig till när det kommer till förändringar av byggnaden.

3.2 Hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv

I antologin från forskningsmiljön SIRen beskrivs hur byggprojekt i samband med renoveringar och ombyggnationer ställs inför olika utmaningar, samt hur dessa kan hanteras (Eriksson et al. 2019). Thuvander et al. (2019) ger exempel på hållbara arbetssätt inom renovering, där en strategi är att skapa 3D-modeller av äldre byggnader eller renoveringsobjekt, för att lättare kunna dokumentera åtgärder och inventeringar som sedan kopplar resultatet till ekonomi. Det behövs utveckla strategier och stöd kring frågor som rör underhåll och renovering kring Sveriges byggnadsbestånd. I ett renoveringsprojekt behöver den kunskap som fås dokumenteras på ett systematiskt sätt för att sedan kunna nyttjas av andra som behöver förstärka sin kunskap och kunna appliceras på andra projekt för att leda till bra hållbarhet. Fråga är viktig för fastighetsförvaltaren, som genom sin roll kan påverka, införa dokumentation och digitala system i verksamheten.

Enligt Thuvander et al. (2019) är bristen på utbildningsinnehållet i nuvarande högskoleutbildningar inom byggteknik väsentlig. Det finns behov av mer kunskap för nyutbildade byggnadsingenjörer inom renovering och ombyggnad på grund av att det finns ett stort byggnadsbestånd att förvalta. Kunskapsbehoven kring byggnadsteknik

In document En studie om funktionsbyte och tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelseförmåga på Göta hovrätts domstolsbyggnad från 1650 (Page 12-0)