4.2 S TATENS FASTIGHETSVERK ÅTGÄRDER OCH FÖRSLAG FÖR TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING SAMT
4.2.2 Utvändig hiss
Figur 3. Entrétrappa placerad mot Figur 4. Entrétrappa placerad mot Hovrättsparken. (All Access, 2008) Hovrättstorget. (All Access, 2008).
Åtgärdsförslag för att möjliggöra för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att ta sig in i byggnaden (All Access, 2008).
▪ Upprättande av hiss eller annan lösning med sittplats i anslutning till entrétrappa
▪ Anpassning av hiss så att den hamnar i golvnivå på plan 1
▪ Bortmontering av trösklar
Inventeringen (All Access, 2008) av Göta hovrätt visar att det saknas en utvändig och invändig hiss för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. All Access rekommenderar som ett första steg mot en bättre tillgänglighet och användbarhet, att entrévåningen bör tillgänglighetsanpassas i första hand.
Åtgärdsförslag för att möjliggöra för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att vistas på bottenvåningen (All Access, 2008).
▪ Uppföra hiss i anslutning till entré mot Hovrättsparken
▪ Uppföra inre hiss mellan samtliga våningsplan om detta anses lämpligt med hänsyn till de kulturhistoriska värdena
4.2.2 Utvändig hiss
Whites förslag på utvändig hiss
Utvändigt förslag från 2006 av White Arkitekter innebär montering av rullstolstrapphiss för rörelseförhindrade till huvudentréns trappa enligt figur 5. Hisstyp av Swedelift anpassas i detaljer och målning som stämmer överens med byggnadens förutsättningar. Monteringen sker på L-stålskenor monteras i en egen
Empiri
26
betonggrundläggning framför trappans nedersta steg. Handledare och räcke monteras också på L-stålet som en avgränsning mellan trappan och trapphissen. Hissen ska kunna manövreras direkt av den rullstolsbundne (Handlingsplan White, 2006).
Figur 5. Visar förslag på utvändig hiss från White Arkitekter (Handlingsplan White, 2006).
Tengbom förslag 1 SLP 9 från Guldmann
Tengboms förslag på trapphiss placeras på byggnadens baksida vid vilplanet på trappan enligt figur 6. Tengboms förslag medför att hissen osynliggörs när den inte är i bruk.
Manövreringsstolparna är den del som blir synlig på respektive plan. Hissen har ett automatiskt fallskydd som åker upp när hissen används. Detta förslag kräver ett nytt vilplan som ska jämna ut nivåskillnaden till ytterdörren, genom att lägga till ytterligare ett steg i trappan. Ingrepp i trappans räcke behöver göras för att skapa en grindfunktion till hissen. Det blir ett minimalt ingrepp i trappan, och därmed räknas lösningen som enkel och kostnadseffektiv. Storleken på hissen beror på vilken funktion den avses användas till, exempelvis rullstolar eller större permobiler. Installationen kräver grävning i marken där en del behövs gjutas ner i marken (Tengbom, 2015).
Empiri
27
Figur 6. Visar funktionen av SLP 9, Guldmann från sidan och ovanifrån (Tengbom, 2015).
Figur 7 visar hissens utformning i olika faser. Hissfunktionen fungerar liknande en platta som lyfts upp till vilplanets nivå där ett ingrepp i räcket sker för att komma över
till vilplanet.
Empiri
28
Figur 7. Visar bildexempel på hur SLP 9, Guldmann ser ut i dess olika faser (Tengbom, 2015).
Tengbom förslag 2 – En variant av SLP 10, Guldmann.
Andra alternativet kräver ett större ingrepp vilket medför att stora delar av trappan måste rivas och monteras upp igen på nytt som visas enligt figur 8.
Empiri
29
Figur 8. Visar funktionen av variant av SLP 10, Guldmann (Tengbom, 2015)
Det behövs nya väggar, grund samt behövs det gjutas ett fundament. Montering av två liftar som lyfter det vänstra trapploppet i två delar behövs, samtidigt som det befintliga materialet behålls och klär in trappliftens trappsteg med den återanvända kalkstenen
Empiri
30
Figur 9. Visar bildexempel på variant av SLP 10, Guldmann (Tengbom, 2015)
Genom detta osynliggörs hissen när den inte används och trappans ursprungliga utseende kan bibehållas. Detta alternativ kräver att räcket lyfts bort och monteras dit på nytt, det blir dock ett mindre ingrepp än alternativ 1. Trappkonstruktionen får ett stort ingrepp med en stor och tung konstruktion som måste monteras dit med kranbil samt använda ett fundament som klarar av att hålla emot tyngden, vilket resulterar i en djup grävning (Tengbom, 2015). Figur 9 och 10 visar olika varianter av hissens utformning.
Empiri
31
Figur 10. Visar funktionen av variant av SLP 10, Guldmann (Tengbom, 2015) 4.2.3 Invändig hiss i byggnaden
Whites förslag på invändig hiss
Följande förslag visar på möjligt läge för en ny plattformshiss av White Arkitekter från 2006. Hissen förbinder bottenvåning och plan 1 eller bottenvåning upp till plan 2.
Hissen som läggs till förslag är en lågfartshiss (0,15 m/s) och utan schaktbotten och schakttopp (Handlingsplan White, 2006). Figur 11 visar planlösning av plan 1 före installation av hiss.
Empiri
32
Figur 11. Hänvisning plan 1 utan hiss (Handlingsplan White, 2006).
Figur 12 visar planlösning av plan 1 vid installation av hiss. Hiss är tänkt att placeras vid vänstra delen av trappan. En mindre toalett kommer försvinna och ersättas med en toalett som placeras under trappan, i det idag befintliga städutrymmet. Vid den högra delen av trappan är förslaget att omvandla de två toaletterna till en stor gemensam toalett (Handlingsplan White, 2006).
Empiri
33
Figur 12. Hänvisning till hiss på plan 1 (Handlingsplan White, 2006).
Figur 13 visar planlösning av plan 2 före installation av hiss (Handlingsplan White, 2006). Den nuvarande planlösningen på plan 2 består av en stor central trappa som förbinder de båda våningsplanen.
Figur13. Hänvisning plan 2 utan hiss (Handlingsplan White, 2006).
Empiri
34
Figur 14 visar planlösning av plan 2 vid installation av hiss. Hiss är tänkt att placeras vid vänstra delen av trappan och kommer ta plats i det nuvarande arbetsrummet (Handlingsplan White, 2006).
Figur 14. Hänvisning till hiss på plan 2 (Handlingsplan White, 2006).
Figur 15 visar planlösning av plan 3 före installation av hiss (Handlingsplan White, 2006). Plan 3 består av kontorsrum, korridor, gemensamhetsytor och två mindre toaletter. Vid placering av hiss på plan 3, behövs ytor skapas för att möjliggöra hissplacering.
Figur 15. Hänvisning på plan 3 utan hiss (Handlingsplan White, 2006).
Empiri
35
Figur 16 visar planlösning av plan 3 vid installation av hiss. Hiss är tänkt att placeras vid vänstra delen av trappan och kommer ta plats i det nuvarande arbetsrummet (Handlingsplan White, 2006). Vid placering av hissen måste närliggande väggar till arbetsrummet rivas ner för att skapa tillgänglighet till samtliga rum på plan 3.
Figur 16. Hänvisning till hiss på plan 3 (Handlingsplan White, 2006).
Tengboms förslag på invändig hiss
Tengboms förslag på invändig hiss har en hisskorg med måtten 1100x1400.
Hissförslaget visar hiss från källarplanet enligt figur 17 och upp till plan 3 enligt figur 20. Ritningarna visar planer på att hissen ska förbinda samtliga våningsplan upp till plan 3 i framtiden (Tengbom, 2015).
Empiri
36
Figur 17. Hänvisning till hiss på plan 0 (Tengbom, 2015).
Hisschakt med måtten 1300x1600 installeras där det idag finns två WC enligt figur 18.
Detta tillför flytt av WC samt tillägg av en RWC som stänger av en av passagerna på plan 1 (Tengbom, 2015).
Empiri
37
Figur 18. Hänvisning till hiss på plan 1 (Tengbom, 2015).
På plan 2 kommer hissen passera genom ett konferensrum där dörren till plenisalen kommer behövas demonteras enligt figur 20 (Tengbom, 2015).
Figur 19. Hänvisning till hiss på plan 2 (Tengbom, 2015).
Figur 20 visar våningsplan av plan 3, där placeringen av hissen medför att ta plats av en del i arbetsrummet (Tengbom, 2015).
Figur 20. Hänvisning till hiss på plan 3 (Tengbom, 2015).
Empiri
38
4.2.4 Trösklar vid dörröppningar
Under 2012 genomfördes enkelt avhjälpta hinder med utgångspunkt från analysen All Access (2008). Samtliga trösklar för bottenvåningen har genomgått någon form av tillgänglighetsanpassning, antingen genom tröskel eller ramp.
Trösklar har utförts i materialet massiv, spontad ekparkett där ytbehandlingen hårdlackats. För tätning under dörrar har det organiska materialet tagel monterats under dörrbladets undersida. För dörröppningar där tröskelnivåerna sänkts behövdes öppningsmåttet breddas med trä eller masonitskivor (Franzen, 2012).
Plan 1, tröskel mellan entréhall (rum 2) och vindfång (rum 1), samt tröskel mellan rum 7 och vindfång (rum 14)
Trösklarna mellan entréhall och vindfånget vid båda entréerna på bottenvåningen ansågs vara ett hinder för tillgängligheten. Samtliga trösklar bedömdes vara nödvändiga att montera bort. Vid borttagning av tröskel vid vindfång rum 1, visades det sig att mellan kalkstensplattorna fanns ett mellanrum på 40 mm som visas enligt figur 21.
Kalkstensplattorna som befunnit sig under tröskeln vid vindfång rum 1 visades vara delvis skadade. Mellan kalkstensplattorna vid vindfången och rummen fanns det en varierande tjocklek som skapade en ojämn nivåskillnad i golvet på cirka 10 mm, som bedömdes riskera att skapa en risk att ramla (Franzen, 2012).
Figur 21. Demontering av tröskel mellan entréhall (rum 2) och vindfång (rum 1) (Franzen, 2012).
Franzen (2012) redogör för två olika alternativ av tröskel vid vindfång2, där den ena åtgärden bestod av att täcka glipan med en liknande kalstenslist för att skapa en jämnare nivå av golvet där ingen tröskel bildas. För alternativ två diskuterades att täcka glipan med en låg eklist men som ändå uppfyller kraven om tillgänglighet. Alternativ två valdes på grund av att undvika problem som uppstod med att hitta liknande kalksten i samma kulör och struktur som övriga golvet. Vid montering av en kalkstenslist ansågs även för stora ingrepp och skadegörelse uppkomma för kalkstensgolvet som gjorde att alternativ ett var mest fördelaktigt. Figur 22 visar golvet i vindfång 2 efter att tröskel monterats bort.
Empiri
39
Figur 22. Golvet efter att tröskel mellan rum 7 och vindfång (rum 14) monterats bort (Franzen, 2012).
Domstolsbyggnaden har två ingångar. Båda entrédörrarna hade lister framför tröskelkonstruktionen för att täcka framkanten. Listerna ersattes med eklister och glipornas fog tätades där resultatet ses enligt figur 23 (Franzen, 2012).
Figur 23. Utvändig tröskel vid entré på baksidan av Domstolsbyggnaden södra ingång.
Ny monterad täcklist. (Franzen, 2012).
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
Insamlad empiri har enbart tillhandahållits Statens fastighetsverk. Med utgångspunkt i frågeställningarnas art ses empirin ha stor betydelse och vikt för analys och resultatdelen. I den bedömningen anses empirin vara av god och hög validitet samt reliabilitet. Empiriskt material har inte kunnat införskaffas på annat sätt som haft samma inverkan på frågeställningarna.
Analys och resultat
40
5 Analys och resultat
Följande del presenterar analys och resultat samt redovisar den kvalitativa fallstudien och besvarande på frågeställningarna utifrån valda teoretiska ramverk
5.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnad och renovering?
Statens fastighetsverks (2012) vårdprogram beskriver att den styrande förvaltningen för domstolsbyggnaden styrs av anläggningens kulturhistoriska värden och byggnadsminnets skyddsföreskrifter. Förändringar som behöver åtgärdas för byggnaden ska alltid ha sin utgångspunkt i vilka kulturhistoriska värden som finns att förhålla sig till. Eftersom Göta hovrätts verksamhet ska flytta från domstolsbyggnaden ställs byggnaden inför en ny funktion, där förvaltningsprocessen blir en viktig del i att hitta nya hyresgäster. SFV har en tydlig förvaltarprocess (Respondent B, personlig kommunikation,7 maj 2021) där det viktigaste steget handlar om att identifiera rätt nyttjare där en samsyn kan skapas kring de kulturhistoriska värdena, och som utgör den viktiga grundpelaren i förvaltningsfrågorna. Det är viktigt att den nya nyttjaren av lokalerna har en förståelse kring vilken typ av byggnad som hyresgästen hyr in sig i, eftersom byggnadsminnets skyddsföreskrifter styr förvaltningen av byggnaden.
När Göta hovrätt flyttar ut ur domstolsbyggnaden ser SFV en möjlighet att genomföra underhållsarbeten (Respondent B, personlig kommunikation, 7 maj 2021).
Anpassningar och underhåll sker i samklang med funktionsbytet och den nya hyresgästens behov. Göta hovrätt har varit verksam i domstolsbyggnaden sedan 1650, vilket är unikt i sig som gör domstolsbyggnaden till en historiskt hållbar och funktionell byggnad (Statens fastighetsverk, 2012). Förvaltningsmålet är att fortsätta bevara och behålla byggnadens funktion i så lång utsträckning som möjligt. Utgångspunkten ställer höga krav på att det blir rätt hyresgäst som blir verksam i lokalerna. SFV:s förvaltningsprocess stämmer överens med Thuvanders et al. (2019) syn på hur kunskap dokumenteras på ett systematiskt tillvägagångssätt för att appliceras på liknande objekt.
För att skapa bra förhållanden till hållbarhet för framtiden och bevarandet av kulturvärden påvisar Thuvander et al. (2019) vikten av att arbeta med nya metoder där strategier handlar om att skapa 3D-modeller av äldre byggnader som ger ett förenklat framtida arbetssätt för fastighetsbranschen. Thuvander et al. (2019) förslag för ett lättare arbete med befintliga byggnader kan med fördel appliceras på domstolsbyggnaden, då skapandet av en dokumentation kan ge bättre förutsättningar för underhåll som kopplas till ekonomi och leder till ett mer hållbart befintligt byggnadsbestånd.
Genom noggranna processer, tydliga regler och riktlinjer inom Boverkets byggregler kombinerat med rätt antikvarisk kompetens kan förvaltningen av funktionsbyten i statliga byggnadsminnen förbättras.
Analys och resultat
41
5.2 Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?
Tillgänglighetsanpassningen för en kulturhistorisk byggnad måste ske enligt riktlinjer och regler enligt Boverket (2015). Utförd observation för domstolsbyggnaden undersöker och analyserar om SFV:s utförda tillgänglighetsanpassningar är genomförda enligt regelverket. Hänvisning till bilaga 5 för observationsschema som underlag till undersökningen. Observationsschemat beskriver vilka byggnadsdelar som har observerats och vilka åtgärder som är genomförda av Statens fastighetsverk (Franzen, 2012). Schemat innehåller en kort sammanfattning om tillgänglighetsanpassning (Boverket, 2015) och enkelt avhjälpta hinder (Boverket, 2019) där observationsschemat är utformat efter SFV:s publikation om tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer. Insamlade data för observationen har skett för byggnadsdelarna: Entré och utvändig trappa, trösklar vid vindfång, utvändig och invändig hisslösning, samt ramp vid entré.
Observationen visar att de enkelt avhjälpta hinder som All Access (2008) gav som åtgärdsförslag är till viss del utförda. Samtliga hissförslag som angivits som alternativ till lösning för tillgängligheten både invändigt och utvändigt är inte åtgärdade. De två utvändiga trapporna och den invändiga trappan har inte fått någon kontrastmarkering eller justering av trappräcke. Samtliga trösklar på bottenvåningen har ersatt med en lägre tröskel eller ramp.
Statens fastighetsverk har i sin publikation tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer beskrivit en arbetsmetod som anknyter till de lagar och regler som finns enligt Boverket (2015). Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer har sin utgångspunkt att åtgärda enkelt avhjälpta hinder, där SFV visar att de uppfyller de krav som finns enligt Boverket genom observationen som utförts för enkelt avhjälpta hinder.
En allmän byggnad ska vara tillgänglighetsanpassad enligt Boverket (2015). Idag uppfyller inte domstolsbyggnaden tillgänglighetskraven för en allmän byggnad i enighet med vad observationen visar. SFV har åtgärdat de enkla avhjälpta hindren men på grund av Göta hovrätts beslut att flytta sin verksamhet har SFV lagt de större tillgänglighetsanpassningarna åt sidan. Detta tills SFV vet vem nästa hyresgäst blir och göra de anpassningar som den nya verksamheten kräver. Avsteg från regelverken gällande tillgänglighet kan göras beroende på om verksamheten riktar sig till allmänheten eller ej. Enligt respondent B (personlig kommunikation, 7 maj 2021) är det den som verkar i lokalerna och inte hyresvärden som har ansvar att tillgodose att de anställda kan vistas i lokalerna utan hinder. Beslut om anpassningar av lokalerna görs av arbetsgivaren i samråd med arbetstagarna.
Enligt respondent B (personlig kommunikation, 7 maj 2021) är det den som verkar i lokalerna och inte hyresvärden som har ansvar att tillgodose att de anställda kan vistas i lokalerna utan hinder. Beslut om anpassningar av lokalerna görs av arbetsgivaren i samråd med arbetstagarna. Hissförslagen som har framlagts visar en domstolsbyggnad som är tillgänglighetsanpassad, men observationen visar svårigheterna att sammanknyta nya regler och äldre bebyggelse på grund av att en stor del av regelverken som finns idag riktar sig mot nybyggnation (Respondent A, personlig kommunikation,
Analys och resultat
42
7 maj, 2021). Det finns inget enkelt svar på hur domstolsbyggnaden kan tillgänglighetsanpassas eftersom det finns många lagar och krav att ta hänsyn till som gör en tillgänglighetsanpassning komplex. Med hänvisning till de olika tillgänglighetsförslag som lagts fram enligt empirin och i korrelation med Boverkets byggregler, BBR, finns det lösningar för tillgängligheten. Vilka tillgänglighetsanpassningar som är lämpligast att utföra för domstolsbyggnaden är i slutändan upp till den ansvarige med rätt kompetens att avgöra, där en viktig och avgörande slutpunkt är att ta hänsyn till de kulturvärden som finns.
5.2.1 Entré och utvändig trappa
Entrén mot Hovrättsparken är i första hand tänkt att tillgänglighetsanpassas med utformning av hiss enligt All Access (2008) förslag. Observationen för tröskeln vid entrédörren, visar tydligt att den inte uppfyller kraven från Boverket (2015) som hänvisar till max-höjd på 15 mm och kan därför inte ses som godkänt då tröskeln har en höjd på 14 cm enligt figur 23. Vid utformning av hiss måste tröskel eller plattform åtgärdas för att utjämna höjdskillnaden.
Figur 24. Utvändig tröskel vid södra entrédörren, 14 cm (Larsson, S. 2021).
5.2.2 Trösklar vid vindfång
Resultatet från observationen med hänvisning till bilaga 1, visar att trösklarna vid entrédörrarna uppfyller kraven enligt Boverket (2015). Med bakgrund av boverkets byggregler som hänvisar till att nivåskillnader inte bör finnas vid dörröppningar, uppfyller trösklarna kraven om tillgänglighet med en max-höjd på 15 mm. Trösklarna
Analys och resultat
43
vid båda vindfången för domstolsbyggnaden uppfyller detta krav och kräver därför ingen vidare åtgärd och analys.
5.2.3 Hiss Invändig hiss
Baserat på den insamlade empirin finns det två förslag till utformning av hiss inne i domstolsbyggnaden. Enligt Statens fastighetsverks (2012) vårdprogram har domstolsbyggnaden höga kulturella värden och bör därmed hanteras varsamt, som även stämmer överens med Boverket (2021) för byggnader som är klassade som statliga byggnadsminnen. Statens fastighetsverk (2012) beskriver att så lite påverkan som möjligt bör göras i byggnaden på grund av de höga kulturvärdena. Med stöd av vårdprogrammet visar det att från de två förslag för utformning av hiss, är White Arkitekters (2006) förslag mest fördelaktigt, som minst åverkan på den befintliga planlösningen. Enligt Tengboms förslag krävs det mer insatser och påverkan för byggnadens utseende då en av de två mittgångar som idag löper genom bygganden kommer att byggas igen. Figur 25 visar en äldre planlösning av domstolsbyggnaden på 1780-talet efter ombyggnaden.
Analys och resultat
44
Figur 25. Äldre planlösning av domstolsbyggnaden på 1780-talet efter ombyggnaden.
Plan 1 och två (Statens fastighetsverk, 2012).
Analys och resultat
45
Figur 26 visar nuvarande planlösning av domstolsbyggnaden (Statens fastighetsverk, 2012).
Figur 26. Nuvarande planlösning av domstolsbyggnaden, plan 1 (Statens fastighetsverk, 2012).
Utvändigt förslag av hiss
I enlighet med Boverket (2021) är Whites utvändiga förslag av hiss ett bra alternativ, då detta alternativ leder till minsta möjliga ingrepp av den befintliga byggnaden. Dock kommer detta alternativ att vara synligt för omvärlden, och kan enligt regelverket anses vara en förvanskning av byggnaden som ur det avseendet inte är ett bra alternativ till utformning av hiss. Förslaget löser tillgängligheten upp till vilplanet, dock löser det inte tillgängligheten vid entrédörren, då tröskeln har en höjd på 14 cm. Detta förslag av utvändig hiss kräver en lösning vid tröskeln på entréplan som måste vara i enighet med kulturvärdena och tillgängligheten (Boverket, 2015).
Tengboms (2015) första förslag är det mest osynliga utav de tre framlagda förslagen.
När hissen inte används är det endast plattformen som syns. Eftersom det krävs ett ingrepp i trappräcket för funktionen av hissen, krävs det att trappräcket byts ut till en grind som möjliggör användandet och kan leda till en förvanskning av trappans utseende (Boverket, 2021). Detta förslag innehar också en upphöjning av vilplanet för att lösa höjdskillnaden mellan tröskel och vilplanet som idag har 14 cm.
Det andra förslaget från Tengbom (2015) medför en dyr kostnad och kan upplevas som både obehaglig och avancerad för användaren. Guldmanns utvecklingsavdelning avråder att detta förslag används (Tengbom, 2015). I enlighet med vad Boverket (2021) beskriver får inte åtgärder göras på en byggnad som förvanskar kulturvärdena, därför anses detta förslag ej lämpligt.
5.2.4 Ramp vid entré
Utvändig ramp saknas vid båda entréerna. All Access (2008) bedömning vid inventeringen är att en utvändig ramp skulle förstöra kulturvärdena för domstolsbyggnaden att det inte är lämpligt att skapa en ramp i något avseende för att göra entrén tillgänglig. Boverket (2015) hänvisar till att nivåskillnader till en byggnad
Analys och resultat
46
ska anpassas och justeras, men med ytterligare hänvisning till kulturmiljölagen, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet kommer en ramp förvanska byggnaden i alltför stor utsträckning att det inte anses vara lämpligt för domstolsbyggnaden som är en särskilt värdefull byggnad.