Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation

2.6 A RBETSGÅNG

2.6.8 Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation

forskningsmetodik (2019). Noggrann observation av fallstudien krävs för att på ett tillförlitligt vis utvärdera SFV genomförda arbete. Observationen analyserar SFV utförda arbete av enkelt avhjälpta hinder.

2.6.8 Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation

Efter samtliga genomförda moment har resultaten sammanställts och analyserats.

Resultaten diskuteras under analys och resultatkapitlet för att undersöka om tillgänglighetsanpassning har tillgodosetts i relation till en byggnad och dess byggnadsminnesmärkning (Boverket, 2021).

Metod och genomförande

2.7 Trovärdighet

Flertalet datainsamlingsmetoder såsom intervjuer, dokumentstudie och observationer ger en hög extern validitet eftersom flera olika metoder används för insamling av data (Säfsten & Gustavsson, 2019). Genom att använda olika tekniker för datainsamling såsom intervju och observation i fallstudien, skapas triangulering som stärker trovärdigheten i resultatet.

SFV sammanställda material ger en hög reliabilitet om Göta hovrätt på grund av tillförlitligheten hos SFV som utförande organisation. Eftersom intervjuer sker med personer som är insatta i studieämnet, har intervjumetoden både hög validitet och reliabilitet som ger relevanta och pålitliga svar på frågeställningarna. Planeringen inför intervjuerna utförs noggrant för att säkerställa trovärdigheten och få pålitliga svar.

Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) krävs ett genomarbetat observationsprotokoll där steg och processer kan följas på ett systematiskt sätt för att uppnå ett trovärdigt resultat på studien. Metoden observation ger underlag för en tillförlitlig diskussion om SFV:s resultat i förhållande till lagar och regelverk enligt Boverkets byggregler, BBR.

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

Följande kapitel beskriver de teoretiska ramverken som studien behandlar och som hjälp att besvara frågeställningarna. Kapitlet skapar en teoretisk grund till analysen av tillgänglighet, förvaltning och historiskt värdefulla byggnader. Avsnittet presenterar lagar och regler i Sverige som finns att förhålla sig till inom ramen för examensarbetet och dess frågeställningar. Statens fastighetsverk egna vårdprogram för fallstudien används som en grund till arbetet och presenteras i sin helhet. Avslutningsvis ges en sammanfattning och diskussion om den insamlade teorins betydelse för arbetet.

3.1 Vårdprogram för Göta hovrätt upprättat 2012

Göta hovrätt bedriver sin verksamhet i domstolsbyggnaden som har en byggnadsminnesförklaring och ägs av svenska staten. Göta hovrätts vårdprogram beskriver domstolsbyggnadens historik, skyddsbestämmelser, dokumenterad kunskap om material och detaljer. Vårdprogrammet är ett förvaltningsprogram och fungerar som ett underlag samt hjälpmedel till att förvalta byggnaden på ett hållbart och långsiktigt sätt. Vårdprogrammet innehåller dokumenterad information om hur domstolsbyggnaden används, vilka riktlinjer det finns att förhålla sig till när det kommer till förändringar av byggnaden.

3.2 Hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv

I antologin från forskningsmiljön SIRen beskrivs hur byggprojekt i samband med renoveringar och ombyggnationer ställs inför olika utmaningar, samt hur dessa kan hanteras (Eriksson et al. 2019). Thuvander et al. (2019) ger exempel på hållbara arbetssätt inom renovering, där en strategi är att skapa 3D-modeller av äldre byggnader eller renoveringsobjekt, för att lättare kunna dokumentera åtgärder och inventeringar som sedan kopplar resultatet till ekonomi. Det behövs utveckla strategier och stöd kring frågor som rör underhåll och renovering kring Sveriges byggnadsbestånd. I ett renoveringsprojekt behöver den kunskap som fås dokumenteras på ett systematiskt sätt för att sedan kunna nyttjas av andra som behöver förstärka sin kunskap och kunna appliceras på andra projekt för att leda till bra hållbarhet. Fråga är viktig för fastighetsförvaltaren, som genom sin roll kan påverka, införa dokumentation och digitala system i verksamheten.

Enligt Thuvander et al. (2019) är bristen på utbildningsinnehållet i nuvarande högskoleutbildningar inom byggteknik väsentlig. Det finns behov av mer kunskap för nyutbildade byggnadsingenjörer inom renovering och ombyggnad på grund av att det finns ett stort byggnadsbestånd att förvalta. Kunskapsbehoven kring byggnadsteknik och materialanvändningen ser annorlunda ut beroende på om det handlar om en nybyggnation, en renovering eller ombyggnad. Det behövs ökad förståelse kring äldre byggkonstruktioner och produktdetaljer som ger kunskap om Sveriges befintliga bostadsbestånd för att motverka risken för rivningar.

Teoretiskt ramverk

3.3 Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer

Statens fastighetsverk (2019) redogör i sin publikation om tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer hur tillgänglighetsarbetet kan se ut för byggnader som har en kultur- eller byggnadsminnesmärkning. Publikationen är utformad efter byggnader och miljöer som har någon form av utökat behov för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Statens fastighetsverk som är förvaltare av domstolsbyggnaden har ett ansvar för att säkerställa att byggnader och miljöer är tillgängliga för personer med någon form av funktionsnedsättning. Arbetet med att genomföra tillgänglighetsåtgärder kräver en noggrann process för att säkerställa att byggnadens kvaliteter inte går förlorade parallellt som kraven för tillgänglighet tillgodoses. Publikationen är utformad för att vara ett stöd till byggherrar, fastighetsförvaltare och konsulter inom fastighetsbranschen i processen kring tillgänglighetsanpassning. Arbetsmetoden innefattar totalt nio steg som metodiskt går igenom hur förbättrad tillgänglighet för alla individer i samhället uppnås. Metoden är nära sammanknuten med de lagar och regler som finns inom Boverket (2015) för tillgänglighetsanpassning.

3.4 Kulturvärden i planerings- och bygglovsprocesser - Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet (2017) ser behovet och efterfrågan på bostäder som lett till en ökning i bostadsbyggandet. Utifrån dessa konsekvenser har Riksantikvarieämbetet föreslagit en utvärdering av kommunernas förutsättningar att ta hänsyn till den redan bebyggda miljön och värna om dess kulturvärden som ett allmänt intresse. Deras undersökningar har riktat in sig på huruvida antikvarisk kompetens och hur kulturvärden finns med i planeringsunderlaget.

Slutsatserna som Riksantikvarieämbetet (2017) kommit fram till är att två av tre kommuner saknar förutsättningarna som behövs för att kunna ta hänsyn till kulturvärdena, samt att bygglovsbefriade åtgärder faktiskt har en negativ påverkan på deras förutsättningar. En betydande faktor för hur kulturvärden följs upp och diskuteras pekar på vikten av att bygglovshandläggare, handläggare och byggnadsinspektörer har en antikvarisk utbildning. Rapporten visar att i de fall där byggtakten ökar förstärks behovet av ett formellt skydd av kulturvärden samt att de finns beskrivna i översiktsplaner. Riksantikvarieämbetet rekommenderar att utvärdera effekterna av kommunernas formella skydd i detaljplaner och områdesbestämmelser för att öka kunskapen om hur kommuner formellt kan skydda kulturvärden.

3.5 Kompetenshöjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer (KKBM)

Målet med studien är att presentera det generella utbildnings- och kompetensbehov som finns inom bygg och fastighetssektorn med inriktning på kulturhistoriska byggnader och miljöer. Syftet är att öka förståelsen för tidigare nämnda behov och analysera hur diverse samhällsaktörer, universitet och högskolor arbetar med utbildning samt kompetensförsörjning. Det nutida och framtida kompetensbehovet inom sektorn ges av en översiktlig bild som upplyser behovet av utbildning och kompetenshöjning på diverse nivåer (Dyrssen, et al, 2011).

Teoretiskt ramverk

Dyrssen, et al, (2011) anser att det finns kunskapsluckor när det gäller hållbart byggande, förnyelse och ombyggnad. Speciellt angående förutsättningarna för arbetet kring kulturarvsfastigheter. Sammanlagt finns det ett behov i sektorn att rusta upp kompetensutvecklingen av både den nya och befintliga arbetskraften för att tillgodose det stora ombyggnadsbehovet. På grund av det pågående generationsskiftet som sker behövs även ny och kompetent arbetskraft sättas in.

Dyrssen, et al, (2011) pratar om det växande behovet för byggnadsvård inom arkitekt- och ingenjörsutbildningarna. Samtliga yrkesgrupper behöver ökad kunskap för att bilda en bättre förståelse för byggnadsvård, som leder till en bättre gemensam kunskap och förståelse vid samarbeten. En tidig introduktion till ämnet hos samtliga yrkesgrupper är avsevärt. Utöver specialinriktade utbildningar är allmänkunskapen och specialistkunskapen bristfällig inom bebyggelsevård för arkitekter, högskole- och byggnadsingenjörer. Det är tydligt att majoriteten av dagens högskoleutbildning är inriktad på nyproduktion.

3.6 Tillgänglighetskrav för hiss

Enligt Boverket (2018) ska en byggnad vara tillgänglig för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga, samt vara utrustad med en eller flera hissar eller annan lyftanordning. När det krävs hiss eller annan lyftanordning för att göra bostäder, arbetslokaler och publika lokaler tillgängliga ska minst en av de rymma den rullstolsbundne personen samt en medhjälpare. Hissen eller lyftanordningen skall också utformas på ett sätt så personen i fråga kan använda den på ett självständigt sätt. Samt ska personen med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga själv kunna uppmärksamma när hisskorgen stannar för av- och påstigning. Huvudregeln om när tillgänglig hiss krävs gäller om byggnaden som byggs har fler än ett plan, då ska hiss finnas om det behövs för att uppfylla tillgänglighetskravet. I stort sett gäller detta för alla typer av byggnader. Undantag från huvudregeln med hiss i byggnader gäller för byggnader med bostäder som har minder än tre våningar samt arbetslokaler om kravet ogrundat med hänsyn till vilken slags verksamhet som lokalerna är ämnade för.

“I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget från tillgänglighetskravet gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra själva arbetet. Det kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal.

Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas.” (Boverket, 2018).

3.7 Teoretiska begrepp 3.7.1

God bebyggd miljö

En God bebyggd miljö innebär att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i den byggda miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålet består av tio stycken punkter, där Hållbar bebyggelsestruktur och Kulturvärden i bebyggd miljö är två av dessa. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska tas tillvara och bevaras för framtiden (Boverket, 2019).

Teoretiskt ramverk

16 3.7.2 Kulturvärden

Om en byggnad eller en bebyggelse ska klassificeras med benämningen kulturvärde görs en bedömning av vad som är värdefullt ur ett kulturhistoriskt, estetiskt och socialt perspektiv. För att sammanfatta vad och vilka egenskaper i den fysiska miljön som ska tas hänsyn till används den gemensamma benämningen kulturvärde (Boverket, 2020).

3.7.3 Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen

En byggnad eller ett bebyggelseområde förklaras som ett byggnadsminne om det anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det är kulturmiljölagen som styr bestämmelserna om vad som anses vara en byggnadsminnesförklaring och utfärdas av länsstyrelsen (Boverket, 2021). Göta hovrätts Domstolsbyggnad ägs av staten och är ett statligt byggnadsminne. Förordningen om statligt ägda byggnadsminnen skiljer sig inte från kulturmiljölagen, förutom att det är Riksantikvarieämbetet som har hand om tillsynsansvaret och tillståndsansökningar. Riksantikvarieämbetet gör utlåtelse om en byggnad ska förklaras som statligt byggnadsminne till regeringen som sedan tar beslut i frågan.

3.7.4 Kulturmiljölagen

Byggnader som förklarats som byggnadsminnen skyddas genom kulturmiljölagen.

Kulturmiljölagen skyddar byggnaden genom att beskriva hur byggnaden ska underhållas och vad som inte får ändras. Länsstyrelsen ger beslut om vad som får göras enligt skyddsbestämmelserna som är angivna enligt kulturmiljölagen (Boverket, 2020).

3.7.5 Särskilt värdefull byggnad

Benämningen särskilt värdefull byggnad ges byggnader eller bebyggelsemiljöer som har egenskaper eller värden som anses vara av allmänt intresse. Exempel på dessa egenskaper för byggnader eller bebyggelsemiljöer, kan vara av ett historiskt värde, representera olika tidsepoker, tydliggöra tidigare samhällsförhållanden eller visa den nuvarande samhällsutvecklingen (Boverket, 2021).

3.7.6 Förvanskningsförbud

Förvanskningsförbudet skyddar byggnader som anses ha egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull. Vid ändringar av en byggnad gäller förvanskningsförbudet, där åtgärder inte bör förändra byggnadens karaktärsdrag som har sin grund i byggnadens eller områdets kulturvärden (Boverket, 2021).

3.7.7 Varsamhetskrav

Varsamhetskravet innebär att bevara byggnadens värden utan hänsyn till byggnadens ålder. Kravets syfte är att skapa ett synsätt och inställning där utgångspunkten är den befintliga byggnaden, dess värden och kvaliteter som tas i beaktning vid varje ändring eller ombyggnation. Enligt plan- och bygglagen omfattas alla byggnader av varsamhetskravet (Boverket, 2021).

3.7.8 Rivning

En rivning innebär att en byggnad eller en del av byggnaden med tillhörande stomme monteras ned. Rivning av en byggnad anses även borttagande av en veranda samt flytta en byggnad till en annan plats. Om stommen står kvar räknas det inte som rivning, även

Teoretiskt ramverk byggnadskonstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriskt värde.

En ändring av en byggnad omfattar normalt krav som enbart gäller och ska tillämpas för den ändrade delen. Inför en ändring av en byggnad är det viktigt att ta hänsyn till och uppfylla kraven enligt Boverket (2020) som i grunden är detsamma krav som gäller för uppförandet av en ny byggnad. Kraven som måste uppfyllas är för områdena utformning och de tekniska egenskaperna. Skillnaden mellan uppförandet av en ny byggnad och ändring av en byggnad gäller de anpassningar och avsteg från kraven som får göras. Vad gällande ändring får anpassningar och avsteg göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.

Vid varje ändring sker en bedömning av vilken kravnivå som ställs, individuellt utifrån byggnadens kvaliteter, behov och ändringens karaktär. Det finns en miniminivå att förhålla sig till där det är ändringens omfattning som avgör kravnivån (Boverket, 2020).

Inför en ändring av en byggnad finns det en specialreglering för kraven om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Specialregleringen innebär att avsteg från kravet för tillgänglighet kan anpassas vid en ändring:

▪ Med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet

▪ Med hänsyn till byggnadens förutsättningar

▪ Om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning 3.7.10 Ombyggnad

Begreppet ombyggnad är en form av ändring, det är dock skillnad i begreppen ändring och ombyggnad. En ombyggnation ses gälla för hela byggnaden och anses vara av omfattande karaktär. Dock kan en ombyggnad även gälla för en betydande och avgränsade del om det inte är rimligt att ombyggnationen ska gälla hela byggnaden. För att en byggnad ska anses vara en ombyggnation har det betydelse för vilka delar av byggnaden som förändras. Inför en ombyggnad finns det en specialreglering för kraven om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga (Boverket, 2018). Specialregleringen innebär att avsteg från kravet för tillgänglighet kan anpassas vid en ombyggnad:

“När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.” (Boverket, 2018).

Teoretiskt ramverk

18 3.7.11 Tillgänglighet och användbarhet

Tillgänglighet beskriver hur bra anpassad en verksamhet, plats eller lokal är för personer med någon form av funktionsnedsättning. Begreppen tillgänglighet och användbarhet används i denna rapport med syfte att tydliggöra bestämmelser och förordningar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nedsatt rörelseförmåga kan bland annat visa sig som nedsatt funktion i armar, händer eller ben, där hjälpmedel såsom rullstol eller käpp kan behöva användas. Nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga är exempel på nedsatt orienteringsförmåga. Utvecklingsstörning och hjärnskada är exempel på nedsatt kognitiv förmåga. Reglerna om tillgänglighet är utformade på sådant vis att kunna ge så många människor som möjligt likvärdiga förutsättningar att vistas i samhället på lika villkor (Boverket, 2015).

“Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art.

I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas.”

(Boverket, 2015).

3.7.12 Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder handlar om att det inte ska finnas några hinder på en allmän plats eller i en publik lokal, som försvårar eller förhindrar att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan vistas där. En offentlig miljö ska inte vara funktionshindrande. Enkelt avhjälpta hinder kan vara till exempel att utjämna mindre nivåskillnader, trappsteg, höga trösklar eller åtgärda avsaknad av kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar och ledstänger (Boverket, 2019).

3.8 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Nedanstående kapitel redovisar kopplingen mellan frågeställningarna och de teoretiska områdena.

3.8.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering?

Domstolsbyggnadens vårdprogram av Statens Fastighetsverk (2012) är ett av underlagen till att besvara frågeställningen som handlar om förvaltningsarbetet i samband med statliga byggnadsminnen. Vårdprogrammet kommer ge svar på vad som är kulturhistoriskt värde för domstolsbyggnaden och hur fastighetsförvaltare förhåller sig till detta.

Antologin hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv av SIRen beskriver de olika utmaningar som fastighetsförvaltare står inför vid ombyggnationer och renoveringar (Eriksson et al. 2019). Thuvander et al. (2019) ger exempel på hållbara arbetssätt inom renovering, där en strategi är att skapa 3D-modeller av äldre byggnader eller

Teoretiskt ramverk

renoveringsobjekt. Frågan hävdas vara särskilt viktig för fastighetsförvaltaren, som genom sin roll kan påverka och införa dokumentation och digitala system i verksamheten.

3.8.2 Vilka tillgänglighetsanpassningar kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad för personer med nedsatt rörelseförmåga utan att förvanska kulturvärdena?

Besvarandet av frågeställningen sker genom litteraturstudier i form av Thuvander et al.

(2019) & Eriksson et al. (2019) teorier hur en byggnad varsamt kan renoveras för att underhålla kulturvärdena. Studierna i samband med Boverkets byggregler (BBR) kommer tydligt tala om vilka metoder, råd och riktlinjer som finns att förhålla sig till.

Publikationen av Statens fastighetsverk (2019) ger även en grund till att besvara frågeställningen om hur en byggnad kan tillgänglighetsanpassas utan att förvanska kulturvärdena. Publikationen handlar bland annat om den noggranna arbetsprocessen för att genomföra tillgänglighetsåtgärder för en byggnad med en kultur- eller byggnadsminnesmärkning för att säkerställa att byggnadens kvaliteter inte går förlorade parallellt som kraven för tillgänglighet måste tillgodoses (Boverket, 2015).

Arbetsmetodens nio steg går metodiskt igenom om hur förbättrad tillgänglighet kan uppnås vilket kommer till god användning för frågeställningen och kan jämföras med Göta hovrätts domstolsbyggnad.

3.8.3 Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

Frågeställningen kommer besvaras genom dokumentsstudie av Thuvander et al. (2019).

Thuvander et al. (2019) beskriver behovet av större kunskap kring renovering och ombyggnad hos nyexaminerade byggnadsingenjörer som ska förvalta det befintliga byggnadsbeståndet vilket kan kopplas till ovanstående frågeställning.

Litteraturstudien Riksantikvarieämbetet (2017) kommer även användas som underlag för att svara på frågeställningen. Diskussionen kring bristen av kompetens för att skydda och bevara kulturvärdena styrker behovet av mer kompetens kring kulturvärden.

Med dessa underlag styrks behovet av frågeställningen och vidare bearbetas hur det bäst kan besvaras.

Omvärldsanalysen Kompetenshöjning för Kulturhistoriska Byggnader och Miljöer (2011) från Chalmers Tekniska Högskola kommer styrka besvarandet på frågeställningen. Analysen diskuterar saknaden av kompetens i utbildningar på både gymnasie- och högskolenivå samt behovet att kunskapen utvecklas både i utbildningar avsedda för antikvarisk kompetens men även de mer generella arkitekt- och ingenjörsutbildningar. (Dyrssen, et al. 2011).

3.9 Sammanfattning av valda teorier

Valda teorier som nämns i studien skapar en sammanvägd grund till besvarandet av frågeställningarna. Ramverken har en tillförlitlighet som utgår från vetenskapliga teorier som ligger i nivå med det som studien undersöker.

Teoretiskt ramverk

Statens fastighetsverks vårdprogram för Göta hovrätt kan kopplas i korrelation med tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer. Domstolsbyggnaden har sedan 2012 varit i fokus för tillgänglighetsanpassning och flera åtgärder har föreslagits och genomförts för byggnaden. Det befintliga bostadsbeståndet i Sverige visar att det finns

In document En studie om funktionsbyte och tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelseförmåga på Göta hovrätts domstolsbyggnad från 1650 (Page 21-0)