En studie om funktionsbyte och tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelseförmåga på Göta hovrätts domstolsbyggnad från 1650

(1)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

En studie om funktionsbyte och

tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelseförmåga på Göta hovrätts

domstolsbyggnad från 1650

Från ett förvaltningssperspektiv

A study of change of function and accessibility adaption for people with reduced mobility at Göta Court of Appeal court building from 1650

From a management perspective

Nathalie Ingmarsdotter Sanna Larsson

I samarbete med Statens fastighetsverk

(2)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

EXAMENSARBETE 2021 Byggnadsteknik

Examensarbetet är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik.

Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Amjad Al-Musaed Handledare: Bengt Erlandsson Omfattning: 15 hp

Datum: 2021-06-09

(3)

Abstract

i

Abstract

Purpose: Several cultural-historical buildings are chosen to be teared down instead of researching the opportunities of maintaining the cultural-historical buildings due to the difficulties of with accessibility adaption in cultural-historical buildings. The lack of antiquarian expertise can be related to the lack of taught antiquarian knowledge in the higher education level regarding construction and architectural engineering.

Furter more enlightening the importance of utilizing the existing buildings and the need of antiquarian expertise of building conservation to create knowledge and possibilities to conduct the existing buildings. Analyzing the question formulations that administrators are challenged with regarding reconstruction and change of buildings that can occur in cultural-historical buildings.

Method: Strategy for data collection has been done with qualitative methods, such as research interviews, literature studies and observation. The Göta Court of Appeal´s court building has been chosen as a case study due to the building´s historical starting point, as one of the oldest states listed buildings in Sweden. e

Findings: Question formulations showed that administration, renovations and adaptions have a correlation to each other that has an important starting point in the education regarding higher education. The study shows the importance of teaching proper education are being issued at the university in order for new students to take on the challenges that awaits when they graduated. Challenges such as preserving the existing housing stock.

Implications: Completed study shows the need of overlooking the educations content and length of the construction and architectural engineering programs. Further research is needed to ensure that the university programs contain the right content to give better conditions to take care of the existing house stock. Reviewing the course’s content related to how the society develops and provide guidance regarding sustainability, economic, social and cultural values.

Limitations: The public agency National Property Board Sweden (SFV) are responsible for managing valuable cultural-historical properties, hence the research interviews with SFV are the most essential for this study due to their area of expertise.

The study will not discuss rationalizing the energy efficiency in older buildings regarding indoor environment and heating. Neither will the study cover the fire precautions of the Courthouse.

Following areas are examined through an observation of the courthouse where accessibility measures are verified as easily remedied obstacles: entrance and external staircase, external and internal elevator, thresholds and ramp at the entrance.

Keywords: Cultural values, renovation, sustainability, accessibility, remodeling.

(4)

Sammanfattning

ii

Sammanfattning

Syfte: I nuläget finns en viss problematik med tillgänglighetsanpassning i statliga byggnadsminnen som ses tydligt när bristen av antikvarisk kompetens i yrkeslivet lett till flertal felaktiga rivningar av kulturhistoriska byggnader. Den bristande kunskapen av antikvarisk kompetens kan kopplas till bristen av antikvarisk kunskap i dagens byggtekniska högskoleutbildningar.

Målet är att upplysa vikten av att ta tillvara på det befintliga bostadsbeståndet samt behovet av antikvarisk kunskap inom byggnadsvård för att skapa möjligheter att förvalta befintliga byggnader. Syftet är att analysera frågeställningar som en förvaltare ställs inför beträffande ombyggnationer och ändring av en byggnad som kan uppstå i statliga byggnadsminnen.

Metod: Strategi för insamling av data sker med kvalitativa metoder, såsom forskningsintervju, litteraturstudier och observation. Göta hovrätts domstolsbyggnad har valts som fallstudie på grund av byggnadens historiska utgångsläge, som en av de äldsta statligt byggnadsminnesmärkta byggnaderna i Sverige.

Resultat: Resultatet av frågeställningarna visar att förvaltning, ombyggnationer, renoveringar och anpassningar har en korrelation till varandra som har en viktig utgångspunkt i dagens lärande vid högskolenivå. Studien visar vikten av att rätt lärande ges ut för att som nybliven student förhålla sig till de utmaningar inom bevarandet av det befintliga bostadsbeståndet som kan uppkomma i arbetslivet.

Konsekvenser: Genomförd studie visar behovet av att se över utbildningars innehåll och längd på högskolenivå. Fortsatt forskning och undersökning behövs för att säkerställa att utbildningar som ges på högskolenivå är av rätt innehåll för att ge bra förutsättningar att ta hand om det befintliga bostadsbeståndet. Kursers innehåll behöver ses över med tiden i korrelation med hur samhället utvecklas, och ge rätt vägledning i frågor som rör hållbarhet, ekonomiska, sociala och kulturella värdena för människa och natur.

Begränsningar: Statens fastighetsverk har ansvar att förvalta en del av statens egendomar, därav har forskningsintervju valts att endast utföras med SFV då det är enbart deras åsikter och erfarenheter som är relevanta i studien. Studien kommer inte behandla hur en äldre byggnad energieffektiviseras kring inomhusmiljö och uppvärmning, eller ge svar på hur brandskyddet ser ut i domstolsbyggnaden.

Följande områden undersöks genom en observation av domstolsbyggnaden där tillgänglighetsåtgärder kontrolleras som enkelt avhjälpta hinder: entré och utvändig trappa, utvändig och invändig hiss. trösklar vid vindfång, samt ramp vid entré.

Nyckelord: Kulturvärden, renovering, hållbarhet, tillgänglighet, ombyggnad.

(5)

Innehållsförteckning

iii

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2

1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4

1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 4

1.5 DISPOSITION ... 5

2 Metod och genomförande ... 6

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 6

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 7

2.2.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering? ... 7

2.2.2 Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet? 7 2.2.3 Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena? ... 8

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 8

2.4 FALLSTUDIE ... 8

2.5 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 9

2.5.1 Forskningsintervju ... 9

2.5.2 Dokumentstudie ... 9

2.5.3 Observation ... 9

2.6 ARBETSGÅNG ... 10

2.6.1 Val av forskningsmetod ... 10

2.6.2 Inledande möte med samarbetspartner SFV ... 11

2.6.3 Litteraturstudie ... 11

2.6.4 Studiebesök ... 11

2.6.5 Intervjuer med SFV ... 11

2.6.6 Dokumentstudie ... 11

2.6.7 Observation av fallstudie ... 11

(6)

iv

2.6.8 Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation ... 11

2.7 TROVÄRDIGHET ... 12

3 Teoretiskt ramverk ... 13

3.1 VÅRDPROGRAM FÖR GÖTA HOVRÄTT UPPRÄTTAT 2012 ... 13

3.2 HÅLLBAR RENOVERING UR ETT HELHETSPERSPEKTIV ... 13

3.3 TILLGÄNGLIGA KULTURHISTORISKA BYGGNADER OCH MILJÖER ... 14

3.4 KULTURVÄRDEN I PLANERINGS- OCH BYGGLOVSPROCESSER -RIKSANTIKVARIEÄMBETET ... 14

3.5 KOMPETENSHÖJNING FÖR KULTURHISTORISKA BYGGNADER OCH MILJÖER (KKBM) ... 14

3.6 TILLGÄNGLIGHETSKRAV FÖR HISS ... 15

3.7 TEORETISKA BEGREPP ... 15

3.7.1 God bebyggd miljö ... 15

3.7.2 Kulturvärden ... 16

3.7.3 Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen ... 16

3.7.4 Kulturmiljölagen ... 16

3.7.5 Särskilt värdefull byggnad ... 16

3.7.6 Förvanskningsförbud ... 16

3.7.7 Varsamhetskrav ... 16

3.7.8 Rivning ... 16

3.7.9 Ändring av byggnader ... 17

3.7.10 Ombyggnad ... 17

3.7.11 Tillgänglighet och användbarhet ... 18

3.7.12 Enkelt avhjälpta hinder ... 18

3.8 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 18

3.8.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering? ... 18

3.8.2 Vilka tillgänglighetsanpassningar kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad för personer med nedsatt rörelseförmåga utan att förvanska kulturvärdena? ... 19

3.8.3 Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet? 19 3.9 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 19

4 Empiri ... 21

(7)

v

4.1 FORSKNINGSINTERVJU ... 21

4.1.1 Intervju 7/5 med respondent B från SFV ... 21

4.1.2 Intervju 7/5 med respondent A från SFV ... 23

4.2 STATENS FASTIGHETSVERK ÅTGÄRDER OCH FÖRSLAG FÖR TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING SAMT ENKELT AVHJÄLPTA HINDER ... 24

4.2.1 Entré och utvändig trappa ... 25

4.2.2 Utvändig hiss ... 25

4.2.3 Invändig hiss i byggnaden ... 31

4.2.4 Trösklar vid dörröppningar ... 38

4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 39

5 Analys och resultat ... 40

5.1 HUR FÖRVALTAR FASTIGHETSÄGARE FUNKTIONSBYTE AV STATLIGA BYGGNADSMINNEN VID OMBYGGNATION, ÄNDRING AV BYGGNAD OCH RENOVERING? ... 40

5.2 VILKA TILLGÄNGLIGHETSANPASSNINGAR FÖR PERSONER MED NEDSATT RÖRELSEFÖRMÅGA KAN GENOMFÖRAS PÅ GÖTA HOVRÄTTS DOMSTOLSBYGGNAD UTAN ATT FÖRVANSKA KULTURVÄRDENA?41 5.2.1 Entré och utvändig trappa ... 42

5.2.2 Trösklar vid vindfång ... 42

5.2.3 Hiss ... 43

5.2.4 Ramp vid entré ... 45

5.3 VILKA KUNSKAPER BEHÖVER EN FÖRVALTARE FÖR ATT BEVARA DET BEFINTLIGA BYGGNADSBESTÅNDET? ... 46

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 46

6 Diskussion och slutsatser ... 48

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 48

6.2 METODDISKUSSION ... 49

6.2.1 Forskningsintervju ... 49

6.2.2 Litteraturstudie ... 49

6.2.3 Observation ... 50

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 50

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 50

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 51

Referenser ... 52

(8)

vi

Bilagor ... 55

BILAGA 1 INTERVJUFRÅGOR ... 55

BILAGA 2 INTERVJU RESPONDENT B ... 56

BILAGA 3 INTERVJU RESPONDENT A ... 58

BILAGA 4 RITNINGAR PÅ BYGGNADEN, PLANVY ÖVER HISSAR ... 60

BILAGA 5 OBSERVATIONSSCHEMA ... 74

(9)

Förord

Förord

Detta examensarbete är en avslutande del inom programmet Byggnadsteknik:

Byggnadsutformning med arkitektur, som ges vid Jönköpings Tekniska Högskola.

Vi vill först och främst tacka vår samarbetsparter Statens fastighetsverk för deras expertis inom förvaltning av statliga byggnadsminnen och det material som vi fått tagit del av under arbetets gång. Tack till Helene Hane – Kulturarvsspecialist, Gunilla Bernspång - Teknisk förvaltare för underhåll och Karin Svenonius – Kulturarvsspecialist som bidragit med viktiga synpunkter av rapportens innehåll och deras kunskap och kompetens inom kulturvärden.

Vi vill även framföra stort tack till vår handledare, tekniklektor Bengt Erlandsson, för hans engagemang och vägledning genom arbetet. Vi har fått mycket stöd, inspiration och tagit del av viktiga perspektiv för att kunna avsluta arbetet.

Slutligen vill vi tacka vår examinator, universitetslektor Amjad Al-Musaed, för konstruktiva kommentarer och goda råd på arbetets resultat under seminariet

Jönköping, juni 2021 Nathalie Ingmarsdotter Sanna Larsson

(10)

Begreppslista

Begreppslista

I följande stycke förklaras begrepp och benämningar som används i studien.

SFV = Statens fastighetsverk

SIRen = Sustainable Integrated Renovation

(11)

Inledning

1

1 Inledning

Det inledande kapitlet beskriver bakgrund och problembeskrivning till rapportens innehåll. Därefter följer mål och frågeställningar som rapporten behandlar. Arbetets avgränsningar och rapportens disposition presenteras som en avslutade del av kapitlet.

1.1 Bakgrund

Ett av Sveriges miljökvalitetsmål som Riksdagen beslutade om 2012 är att uppnå en God bebyggd miljö (Boverket, 2019). En God bebyggd miljö innebär att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i den byggda miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålet består av tio stycken punkter, där hållbar bebyggelsestruktur och kulturvärden i bebyggd miljö är två av dessa. Målet med hållbar bebyggelsestruktur är att det ska finns ett långsiktigt hållbart arbete som visas genom att byggnader är hållbart utformade. Utveckling inom området ska ske vid nybyggnationer av byggnader och verksamheter, samt vid förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse. Målet för kulturvärden i bebyggd miljö innebär att värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap ska bevaras, användas och utvecklas. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska tas tillvara och bevaras för framtiden. Enligt Naturvårdsverket (2020) står bygg- och fastighetssektorn för en stor del av samhällets miljöpåverkan och behovet av fler nya bostäder ställer höga krav på byggsektorn. En ökad grad av återanvändning och återvinning är nödvändigt för att nå en cirkulär ekonomi.

I en kartläggning av Svenska Dagbladet, (Ekström & Bergström, 2015) beskrivs det hur Stockholms stad under en tioårsperiod har rivit en stor andel av stadens höga kulturhistoriska byggnader. Orsaken som antas ligga bakom dessa beslut är att det finns ett stort behov av nya bostäder. Byggbolag som ser till vinsten av byggnadsprojektet de vill genomföra och åsikter som går isär om vilka byggnader som ska bevaras eller rivas, då marken som byggnaderna står på har setts som mer värdefulla än byggnaderna i sig.

Ekonomin ses som en viktig faktor som spelar en stor roll i besluten, och de äldre byggnaderna ses som oekonomiska där underhållet är eftersatt och kostnaderna för upprustning blir dyrare än att bygga nytt.

Enligt Thuvander et al. (2019) finns idag framtida utmaningar inom renovering och bristen på kunskap och dokumentation om hur en renovering bäst ska genomföras för att vara ekonomiskt långsiktig och hållbar. Det finns en brist på utbildningsinnehållet i nuvarande högskoleutbildningar inom byggteknik, där det behövs större kunskap för nyutbildade byggnadsingenjörer inom renovering och ombyggnad på grund av att det finns ett stort byggnadsbestånd att förvalta. Det finns ett behov av att fler byggnadsingenjörer behöver utveckla kunskaper och införskaffa ett förhållningssätt om hur befintliga byggnader tas om hand. Thuvander et al. (2019) menar att kunskapsbehoven behöver öka kring att sätta byggnadsteknik och arkitektur i relation till sociala, ekonomi- och miljöfrågor. Kunskapsbehoven kring dessa frågor ser annorlunda ut beroende på om det handlar om en nybyggnation, en renovering eller ombyggnad. Behovet av kunskap behöver breddas inom den senaste byggtekniken och

(12)

Inledning

2

materialanvändningen, samt ge en ökad förståelse kring äldre byggkonstruktioner och produktdetaljer för att kunna ta hand om Sveriges befintliga byggnadsbestånd för att motverka risken för rivningar.

Mellan åren 2011 – 2016 genomfördes en strategi för att undersöka hur funktionshinderspolitiken genomförs i Sverige (Socialdepartementet, 2011). Strategin redogör för hur arbetet med funktionshinderspolitiken fortskrider för att skapa ett samhälle där alla människor med funktionsnedsättning blir inkluderade i samhället samt att jämlikhet skapas i levnadsvillkor. Riksantikvarieämbetet (2016) beskriver positiva resultat som utvecklats under strategiperioden men även att insatserna inte är tillräckliga för att skapa ett kulturarv som är till för alla människor i samhället.

Riksantikvarieämbetet (2016) visar ett behov av att kulturarvet måste användas och utvecklas för att människor inte ska särbehandlas i form av otillgängliga byggnader.

Strategin har resulterat i att fler aktörer arbetar med frågor som rör funktionshinderspolitiken, samt att det sker en större samverkan mellan funktionshindersrörelsen och sakkunniga i frågan. Största utmaningen ligger i att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i byggnader med skyddsbestämmelser. Rapporten visar att det har skett minst insatser för ökad tillgänglighet i dessa byggnader. Enligt Boverket (2018) finns det risk för att ombyggnation av byggnader kan leda till att en högre kravnivå ställs på slutresultatet.

Tillgänglighetskravet har en specialreglering som ställer krav på att rätt kunskap och behov möter byggnaden för att ge det befintliga bostadsbeståndet ett långsiktigt bevarande (Boverket, 2015).

1.2 Problembeskrivning

Enligt Naturvårdsverket (2015) har Boverket sammanställt genom sin miljömålsenkät att endast 35 procent av Sveriges kommuner har resurser till antikvarisk kompetens.

Utifrån miljömålsenkäten är det även endast åtta av tio kommuner som har egen antikvarisk kompetens medan resterande anlitar konsulter. Bristande kompetens på kulturvård är ett problem som Riksantikvarieämbetet (2017) intygar och hävdar att myndigheter bör inrikta krafter på att kulturvärden tas tillvara i bebyggelse, landskap samt även bevaka kulturmiljöintresset vid byggande och samhällsplanering.

Riksantikvarieämbetet (2017) undersöker hur kommuner arbetar med kulturvärden i byggprocessen och betydelsen av att använda en sakkunnig som tar hänsyn till dessa frågor. Resultatet av studien pekar på att det finns behov av kompetens inom kulturvärden vid arbete i bygglovs- och byggprocessen. Den otillräckliga kunskapen för att lyfta frågor som rör kulturvärden i befintliga byggnader leder till att kulturvärden inte följs upp i byggprocessen och glöms bort i samband med ombyggnationer.

I Jönköping planeras en ny domstolsbyggnad vara klar 2022, där Göta hovrätt och kammarrätten kommer ha sina nya lokaler (Bunnvik, 2020). Göta hovrätts verksamhet befinner sig idag i domstolsbyggnaden enligt figur 1 som är ett statligt byggnadsminne som är uppförd 1639–1665 (Franzen, 2016).

(13)

Inledning

3

Figur 1. Göta hovrätts domstolsbyggnad sett från Hovrättstorget. (Statens fastighetsverk, 2012).

Domstolsbyggnadens statliga byggnadsminnesförklaring gör att omställningen till en ny funktion blir mer komplex eftersom det finns stora kulturhistoriska värden att ta hänsyn till. Boverket (2018) tydliggör och beskriver tillvägagångssättet för ombyggnationer och renoveringar enligt de lagar som finns för förvaltning av byggnader. Fastighetsägare och förvaltare har ansvar att följa krav som ställs vid underhåll, ombyggnationer och renoveringar. Om en byggnad är erkänt som ett byggnadsminne finns det ytterligare regler att förhålla sig till, och det leder till att arbetet kräver mer kunskap och djupare förståelse kring förhållningssättet till äldre byggnader (Thuvander et al. 2019).

Statens Fastighetsverk har gjort flera utredningar gällande tillgängligheten i domstolsbyggnaden på uppdrag av Göta hovrätt (All Access, 2008). Flertal tillgänglighetsförslag har presenterats där förslagen är kostsamma och även påverkar byggnadens exteriör och interiör vilket bör undvikas. Utredningarna avvaktades när Göta hovrätt beslutade att flytta sin verksamhet till nya lokaler och tills nästa hyresgäst är tillkännagiven. När Göta hovrätt flyttar till sina nya lokaler består utmaningen i ett statligt byggnadsminne som behöver ett nytt ändamål.

(14)

Inledning

4

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med studien är att undersöka tillgängligheten i ett statligt byggnadsminne och hur fastighetsägare förvaltar ombyggnationer och renovering när ett statligt byggnadsminne står inför byte av funktion. Undersökningen diskuterar om tillgängligheten är en av de åtgärder som kan hindra eller försvåra en ombyggnation, och vilken kunskap inom förvaltning som är nödvändig för att ta hand om det befintliga byggnadsbeståndet.

Frågeställningar som studien kommer undersöka och besvara är:

▪ Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering?

▪ Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

▪ Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?

1.4 Avgränsningar

Studien kommer inte behandla hur en äldre byggnad energieffektiviseras för att uppfylla Boverkets byggregler (2021) kring inomhusmiljö och uppvärmning. Många undersökningar har redan gjorts inom detta område, där det finns mycket litteratur och åtgärdsförlag att finna för byggnader som behöver göra någon form av förändring av byggnaden för att få effektivare energikostnader. Studien kommer inte undersöka eller ge svar på hur brandskyddet ser ut i domstolsbyggnaden. Fallstudien kommer enbart att beröra och belysa byggnaden som benämns som domstolsbyggnaden. Den kommer inte beröra den administrativa byggnaden som även tillhör Göta hovrätt.

Domstolsbyggnaden är ett statligt byggnadsminne, där Statens fastighetsverk har utarbetat ett vårdprogram som tolkar byggnadsminnesförklaringen. Därav kommer inte rapporten att avhandla detta område för Domstolsbyggnaden. Dock kommer ämnet att behandlas övergripande i rapporten och ligga som en grund till frågeställningarna eftersom ett statligt byggnadsminne kräver mer tillförsikt i besluten som tas om byggnaden.

Tillgänglighetsanalysen för domstolsbyggnaden undersöker hur tillgänglighetanpassningen kan ske utifrån regelverken för tillgänglighet enligt Boverkets (2015), och i förhållande till det kulturhistoriska värdet. I följande rapport

(15)

Inledning

5

har avgränsningar gjorts på den inventering och analys som genomförts av All Access (2008). Följande områden presenteras och undersöks genom en observation av:

▪ Entré och utvändig trappa

▪ Hiss

o Utvändig hiss vid entré o Invändig hiss i byggnaden

▪ Trösklar vid vindfång

▪ Ramp vid entré

1.5 Disposition

I första delen av studien ges en beskrivning av bakgrunden till ämnet som avhandlas samt en redogörelse för problembeskrivningen. Därifrån har mål och frågeställningar utformats som visar betydelse för rapportens utformande, vad gäller bakgrund, problembeskrivning och skapa grunder som säkerställer den vetenskapliga trovärdigheten men även behovet av analysen. Teoriavsnittet beskriver vetenskapliga prefenser, där förklaring ges av lagar och regelverk som måste tas i beaktning för en objektiv bedömning av resultatet. SFV bistår med material som finns att tillgå för domstolsbyggnaden där resultatet presenteras under empiri. Analys och resultatdelen behandlar den insamlade data efter observationen och ger ett resultat på frågeställningarna. Avslutningsvis redovisas diskussion och slutsats av arbetets framgång. Slutsatserna efter genomförd analys redogör för eventuell fortsatt forskning inom ämnet och ger förslag på viktiga frågeställningar.

(16)

Metod och genomförande

6

2 Metod och genomförande

Följande kapitel behandlar metoder som studien bygger på. Kvalitativa studier genom intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer sker med utvald referensgrupp inom SFV som består av teknisk förvaltare, kulturarvsspecialist och tillgänglighetsexpert.

Referensgruppen har valts utifrån erfarenhet och yrkesroll.

2.1 Undersökningsstrategi

Genomförandet av examensarbetet utförs genom kvalitativa metoder där datainsamling, dokumentstudie och intervjuer sker med olika roller i branschen för en omfångsrik undersökning (Säfsten & Gustavsson, 2019). Forskningsmetod används genom en fallstudie på Göta hovrätts domstolsbyggnad, med anledning av att styrka studien i ett relevant och verkligt exempel. Kvantifierbara och empiriska data ligger även som underlag till studien. Fallstudiens handlingar och ritningar tillgodoses av SFV och samtliga intervjuer sker med SFV:s noga utvalda respondenter för tillförlitligt och relevant perspektiv på undersökningen.

Litteraturstudie finns som underlag till studien i form av sökningar i forskningsartiklar, böcker och tidskrifter. Lagtexter och riktlinjer från statliga myndigheter kommer användas för att tillgodose att behov och krav uppfylls. Fysiska observationer av byggnaden utförs i form av studiebesök, där det genomförs bedömningar på byggnadens tillgänglighet utifrån Boverkets byggregler, BBR.

(17)

7

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling

Tabell 1 redovisar kopplingen mellan frågeställningar och datainsamlingsmetod.

Tabell 1. Koppling mellan frågeställning och datainsamlingsmetod.

Frågeställningar Kvalitativa

intervjuer

Dokumentstudie Observation

Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga

byggnadsminnen vid

ombyggnation, ändring av

byggnader och renovering?

X

Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

X X X

Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras

på Göta hovrätts

domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?

X X

2.2.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering?

Besvarandet av frågeställningen sker genom intervjuer tillsammans med förvaltare.

Expertisen inom kulturvärden och förvaltning ger relevant data som eftersträvas.

Dokumentstudier används för att hitta relevant data som svar på frågeställningen, samt ta del av Statens fastighetsverks egna undersökningar och studier om hur statliga byggnadsminnen förvaltas.

2.2.2 Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

Frågeställningen besvaras genom datainsamlingsmetoden litteraturstudie och intervjuer med SFV till grund för problematiken kring kunskaper inom byggtekniska utbildningar.

Litteraturstudie utförs genom ett välplanerat arbete för att besvara frågeställningen och styrka ämnesområdets relevans. Intervjuerna sker med utgångspunkt att undersöka hur

(18)

8

en statlig organisation ser kring problematiken på bristen av antikvarisk kunskap inom byggtekniska utbildningar.

2.2.3 Vilka tillgänglighetsanpassningar för personer med nedsatt rörelseförmåga kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad utan att förvanska kulturvärdena?

Intervju och observation är lämpliga tekniker datainsamlingstekniker för forskningsmetoden fallstudie. Hur observationen ska ske, kräver en noggrann planering för säkerställandet av tillförlitligheten i resultatet.

Dokumentstudier erfordras för både frågeställning ett och två, som skapar ett värde i undersökningen. Genom teknisk dokumentation undersöks byggnaden samt jämförs med lagar och regler som finns enligt Boverket (2015).

Analyser av SFV:s egna förslag på lösningar för tillgänglighetsanpassning av byggnaden sker för framtagande av mest lämpat förslag för domstolsbyggnadens nya funktion.

2.3 Litteraturstudie

Studien består av en litteraturstudie som kommer ge en bild över forskningsfronten.

Med hjälp av undersökning hur forskningsfronten ser ut inom studiens område kommer frågeställningar lättare formuleras från en aktuell omvärld. En litteraturstudie vägleder även till beslut och ses vara ett stöd för framställande av policys (Säfsten & Gustavsson, 2019).

För besvarandet av frågeställningarna har litteraturen som sökts till studien hittats genom ett flertal databaser som Boverket, Jönköping University databas DIVA, Chalmers research forskningsinformation, Google schoolar och Lunds universitet Forskningsportal. Nyckelord som används vid sökandet efter litteratur är kulturvärden, renovering, hållbarhet, tillgänglighet och ombyggnad. Sökandet efter litteratur har genomförts genom studier av tidigare publikationers referenslistor inom kulturvärden och tillgänglighet för att hitta relevanta artiklar till examensarbetet.

Statens fastighetsverk (2012) har arbetat fram ett vårdprogram för domstolsbyggnaden, som beskriver byggnaden ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Dokumentet är ett trovärdigt och bra underlag för att besvara frågeställningarna i korrelation med Boverkets byggregler, BBR.

2.4 Fallstudie

Fallstudie har valts som forskningsstrategi för att ge djupgående kunskaper om ämnet samt ge möjligheter till fortsatta studier och teoriutveckling. Studien utgår från en enfallsdesign på grund av möjligheten att skapa fördjupad kunskap om det som studeras (Säfsten & Gustavsson, 2019). Göta hovrätts domstolsbyggnad från 1650 har valts som fallstudie och arbetet sker i samarbete med byggnadens förvaltare, Statens fastighetsverk. Göta hovrätts Domstolsbyggnad anses vara särskilt värdefull utifrån bestämmelserna enligt Boverket (2021). Domstolsbyggnaden har en hög historisk ålder, där bevarandet av en rättslig verksamhet har varit bestående under många år, och visar därmed även hur samhällsförhållanden såg ut under 1600-talet och framåt (Statens

(19)

9

fastighetsverk, 2012). Statens fastighetsverks bevarandeprogram för Göta hovrätt visar på många kulturvärden och vikten av bevarandet för framtiden. Tabell 2 redovisar samtliga respondenter på Statens fastighetsverk och respektive arbetsroll.

Tabell 2. Presentation av respondenter och arbetsroll.

Företag Arbetsroll Namn

Statens fastighetsverk

Kulturarvsspecialist Respondent A

Statens fastighetsverk

Teknisk förvaltare Respondent B

2.5 Valda metoder för datainsamling

Följande delkapitel presenterar valda metoder för datainsamling som är forskningsintervju, dokumentstudie, observation. Metoderna är beskrivna utifrån forskningsmetodik enligt Säfsten och Gustavsson (2019).

2.5.1 Forskningsintervju

En del av fallstudiens analys har varit att ta del av förvaltarnas expertis om tillgänglighetsanpassning i samband med statligt byggnadsminnesmärkta byggnader.

Under en intervju, sker insamlingen av data i form av erfarenheter och upplevelser (Säfsten & Gustavsson, 2019). Därav har intervju varit en lämplig metod att använda då Statens fastighetsverk som är förvaltare har god kännedom om domstolsbyggnaden och specialistkompetens inom tillgänglighetsanpassning. SFV har som svensk statlig förvaltningsmyndighet ansvar att förvalta en del av statens egendomar, därav har forskningsintervju valts att endast utföras med SFV då det är enbart deras åsikter och erfarenheter som är relevanta i denna studie (Statens fastighetsverk, u.å.).

2.5.2 Dokumentstudie

SFV:s (2012) vårdprogram för Göta hovrätt går igenom grundläggande och tekniska egenskaper för byggnaden. Vårdprogrammet innehåller kännedom inom historik, dokumentation, skyddsbestämmelser, samt kunskaper om material och detaljer. För att använda den kunskap som redan finns tillhands och utformats, är dokumentstudie en bra metod att använda. Frågeställning ett och två kopplas ihop med dokumentstudie som svarar på syftet genom tidigare genomförda studier. Genom att använda ett välplanerat arbetssätt och gå igenom litteraturen på ett systematiskt sätt kan den redan befintliga kunskapen inom området från SFV vägleda besvarandet av frågeställningarna (Säfsten & Gustavsson, 2019).

2.5.3 Observation

Göta hovrätts domstolsbyggnad har valts som fallstudie på grund av byggnadens historiska utgångsläge, som en av de äldsta statligt byggnadsminnesmärkta byggnaderna i Sverige. I samband med fallstudien som forskningsmetod, är observation en bra teknik för datainsamling att utgå från vid fortsatta studier av byggnaden (Säfsten

(20)

10

& Gustavsson, 2019). Den viktiga aspekten att ta hänsyn till vid observation är hur den ska genomföras för att säkerställa validiteten av arbetet. Observation kommer ske i relation till Statens fastighetsverks studier och utgå från frågeställningarna som rapporten undersöker. Observationen utförs med syfte att undersöka om SFV:s utförda tillgänglighetsanpassningar är genomförda enligt Boverket (2015).

Planeringen och genomförandet av observation har genomförts för följande steg utifrån metoderna enligt Säfsten och Gustavsson (2019).

▪ Observatörens roll för observationen sker genom ett icke-deltagande perspektiv.

Observatören genomför aktiviteterna utan att vara själv involverad i händelserna.

▪ Observationen bedöms vara en direkt observation som sker via sinnena hos observatören. Tid och plats för observationen väljs utifrån en lämplig tidpunkt då det observerade kan ske utan minsta möjliga yttre påverkan på resultatet.

▪ Observationen sker på ett strukturerat sätt genom att skapa ett tydligt protokoll utifrån Statens fastighetsverk rapport för genomförda åtgärder för tillgängligheten (Franzen, 2012). En strukturerad observation har valts med utgångspunkt i frågeställningarna, och följer Statens fastighetsverk genomförda arbete för att utvärdera om tillgänglighetsarbetet är väl genomfört enligt Boverkets byggregler om tillgänglighetsanpassning.

▪ Observationen sker i naturlig miljö för Domstolsbyggnaden. Lämplig tidpunkt för observationen anpassas efter verksamheten i Domstolsbyggnaden, då tidpunkten måste väljas utefter när det är minst förekommande rättsfall för att inte störa rättegångar samt att observationen kan ske utan någon yttre påverkan av människor. Tidpunkt för observationen är gemensamt bestämd med ansvarig säkerhetsvakt för Göta hovrätt.

▪ Det finns en risk för att observatören observerar och tolkar observationen enligt egna föreställningar och kan hända att påverka resultatet. För att säkerställa att det som ska observeras blir i minsta möjliga grad påverkat av observatören, är det viktigt att observationsschemat är tydligt och detaljerat i sitt utformade.

2.6 Arbetsgång

Följande avsnitt redogör och förklarar arbetsgången för examensarbetet.

▪ Val av forskningsmetod

▪ Inledande möte med samarbetspartner SFV

▪ Studiebesök

▪ Litteraturstudie

▪ Intervjuer med SFV

▪ Dokumentstudie

▪ Observation av fallstudie

▪ Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation 2.6.1 Val av forskningsmetod

Rapporten avhandlar kulturvärden i samband med tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga i statliga byggnadsminnen. Analysen sker med hjälp utav

(21)

11

domstolsbyggnaden för Göta hovrätt, där fallstudie har valts som lämplig forskningsmetod.

2.6.2 Inledande möte med samarbetspartner SFV

Inledande möte tillsammans med SFV som är samarbetsparter i studien. Ett första möte via Microsoft Teams tillsammans med kulturarvsspecialist och teknisk förvaltare för underhåll. En presentation av studiens innehåll och tankar introducerades och vad SFV kan bistå med under arbetets gång.

2.6.3 Litteraturstudie

Sökningen av litteratur har skett genom databaser och resulterat i vetenskapliga referenser som kopplas samman med dokumentationen om domstolsbyggnaden.

Litteraturstudien resulterade i teoretiska ramverk som analyserar och styrker frågeställningarna. De teoretiska ramverken skapar en bra grund att med hjälp av litteraturstudien utvärdera dokumentationen som SFV utfört, inom områden för kulturvärden, renovering, tillgänglighet och ombyggnad. För att kunna besvara frågeställningarna behövdes ett ram- och regelverk utifrån Boverkets byggregler, Plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen.

2.6.4 Studiebesök

Ett första steg i fallstudien är ett studiebesök av domstolsbyggnaden som är en utgångspunkt för att skapa och få en uppfattning om hur byggnaden ser ut. En noggrann rundtur och visning av byggnadens olika delar har genomgåtts och resulterat i intervjufrågor som ställs till SFV.

2.6.5 Intervjuer med SFV

SFV förvaltar domstolsbyggnaden och har god kännedom om byggnadens både nutida och framtida behov. Efter studiebesök av domstolsbyggnaden har kvalitativa intervjuer genomförts med frågor skapade utifrån observationen och vårdprogrammet från 2012 som SFV utfärdat.

2.6.6 Dokumentstudie

Efter genomförda intervjuer har dokumentstudie genomförts av SFV material om domstolsbyggnaden. Materialet innehåller tidiga analyser av tillgängligheten, åtgärder för enkelt avhjälpta hinder, vårdprogram, utformningsförslag av hiss invändigt och utvändigt.

2.6.7 Observation av fallstudie

Observationen har planerats och genomförts enligt Säfsten och Gustavsson forskningsmetodik (2019). Noggrann observation av fallstudien krävs för att på ett tillförlitligt vis utvärdera SFV genomförda arbete. Observationen analyserar SFV utförda arbete av enkelt avhjälpta hinder.

2.6.8 Sammanställning samt analys av intervjuer, dokumentstudie och observation

Efter samtliga genomförda moment har resultaten sammanställts och analyserats.

Resultaten diskuteras under analys och resultatkapitlet för att undersöka om tillgänglighetsanpassning har tillgodosetts i relation till en byggnad och dess byggnadsminnesmärkning (Boverket, 2021).

(22)

12

2.7 Trovärdighet

Flertalet datainsamlingsmetoder såsom intervjuer, dokumentstudie och observationer ger en hög extern validitet eftersom flera olika metoder används för insamling av data (Säfsten & Gustavsson, 2019). Genom att använda olika tekniker för datainsamling såsom intervju och observation i fallstudien, skapas triangulering som stärker trovärdigheten i resultatet.

SFV sammanställda material ger en hög reliabilitet om Göta hovrätt på grund av tillförlitligheten hos SFV som utförande organisation. Eftersom intervjuer sker med personer som är insatta i studieämnet, har intervjumetoden både hög validitet och reliabilitet som ger relevanta och pålitliga svar på frågeställningarna. Planeringen inför intervjuerna utförs noggrant för att säkerställa trovärdigheten och få pålitliga svar.

Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) krävs ett genomarbetat observationsprotokoll där steg och processer kan följas på ett systematiskt sätt för att uppnå ett trovärdigt resultat på studien. Metoden observation ger underlag för en tillförlitlig diskussion om SFV:s resultat i förhållande till lagar och regelverk enligt Boverkets byggregler, BBR.

(23)

Teoretiskt ramverk

13

3 Teoretiskt ramverk

Följande kapitel beskriver de teoretiska ramverken som studien behandlar och som hjälp att besvara frågeställningarna. Kapitlet skapar en teoretisk grund till analysen av tillgänglighet, förvaltning och historiskt värdefulla byggnader. Avsnittet presenterar lagar och regler i Sverige som finns att förhålla sig till inom ramen för examensarbetet och dess frågeställningar. Statens fastighetsverk egna vårdprogram för fallstudien används som en grund till arbetet och presenteras i sin helhet. Avslutningsvis ges en sammanfattning och diskussion om den insamlade teorins betydelse för arbetet.

3.1 Vårdprogram för Göta hovrätt upprättat 2012

Göta hovrätt bedriver sin verksamhet i domstolsbyggnaden som har en byggnadsminnesförklaring och ägs av svenska staten. Göta hovrätts vårdprogram beskriver domstolsbyggnadens historik, skyddsbestämmelser, dokumenterad kunskap om material och detaljer. Vårdprogrammet är ett förvaltningsprogram och fungerar som ett underlag samt hjälpmedel till att förvalta byggnaden på ett hållbart och långsiktigt sätt. Vårdprogrammet innehåller dokumenterad information om hur domstolsbyggnaden används, vilka riktlinjer det finns att förhålla sig till när det kommer till förändringar av byggnaden.

3.2 Hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv

I antologin från forskningsmiljön SIRen beskrivs hur byggprojekt i samband med renoveringar och ombyggnationer ställs inför olika utmaningar, samt hur dessa kan hanteras (Eriksson et al. 2019). Thuvander et al. (2019) ger exempel på hållbara arbetssätt inom renovering, där en strategi är att skapa 3D-modeller av äldre byggnader eller renoveringsobjekt, för att lättare kunna dokumentera åtgärder och inventeringar som sedan kopplar resultatet till ekonomi. Det behövs utveckla strategier och stöd kring frågor som rör underhåll och renovering kring Sveriges byggnadsbestånd. I ett renoveringsprojekt behöver den kunskap som fås dokumenteras på ett systematiskt sätt för att sedan kunna nyttjas av andra som behöver förstärka sin kunskap och kunna appliceras på andra projekt för att leda till bra hållbarhet. Fråga är viktig för fastighetsförvaltaren, som genom sin roll kan påverka, införa dokumentation och digitala system i verksamheten.

Enligt Thuvander et al. (2019) är bristen på utbildningsinnehållet i nuvarande högskoleutbildningar inom byggteknik väsentlig. Det finns behov av mer kunskap för nyutbildade byggnadsingenjörer inom renovering och ombyggnad på grund av att det finns ett stort byggnadsbestånd att förvalta. Kunskapsbehoven kring byggnadsteknik och materialanvändningen ser annorlunda ut beroende på om det handlar om en nybyggnation, en renovering eller ombyggnad. Det behövs ökad förståelse kring äldre byggkonstruktioner och produktdetaljer som ger kunskap om Sveriges befintliga bostadsbestånd för att motverka risken för rivningar.

(24)

14

3.3 Tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer

Statens fastighetsverk (2019) redogör i sin publikation om tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer hur tillgänglighetsarbetet kan se ut för byggnader som har en kultur- eller byggnadsminnesmärkning. Publikationen är utformad efter byggnader och miljöer som har någon form av utökat behov för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Statens fastighetsverk som är förvaltare av domstolsbyggnaden har ett ansvar för att säkerställa att byggnader och miljöer är tillgängliga för personer med någon form av funktionsnedsättning. Arbetet med att genomföra tillgänglighetsåtgärder kräver en noggrann process för att säkerställa att byggnadens kvaliteter inte går förlorade parallellt som kraven för tillgänglighet tillgodoses. Publikationen är utformad för att vara ett stöd till byggherrar, fastighetsförvaltare och konsulter inom fastighetsbranschen i processen kring tillgänglighetsanpassning. Arbetsmetoden innefattar totalt nio steg som metodiskt går igenom hur förbättrad tillgänglighet för alla individer i samhället uppnås. Metoden är nära sammanknuten med de lagar och regler som finns inom Boverket (2015) för tillgänglighetsanpassning.

3.4 Kulturvärden i planerings- och bygglovsprocesser - Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet (2017) ser behovet och efterfrågan på bostäder som lett till en ökning i bostadsbyggandet. Utifrån dessa konsekvenser har Riksantikvarieämbetet föreslagit en utvärdering av kommunernas förutsättningar att ta hänsyn till den redan bebyggda miljön och värna om dess kulturvärden som ett allmänt intresse. Deras undersökningar har riktat in sig på huruvida antikvarisk kompetens och hur kulturvärden finns med i planeringsunderlaget.

Slutsatserna som Riksantikvarieämbetet (2017) kommit fram till är att två av tre kommuner saknar förutsättningarna som behövs för att kunna ta hänsyn till kulturvärdena, samt att bygglovsbefriade åtgärder faktiskt har en negativ påverkan på deras förutsättningar. En betydande faktor för hur kulturvärden följs upp och diskuteras pekar på vikten av att bygglovshandläggare, handläggare och byggnadsinspektörer har en antikvarisk utbildning. Rapporten visar att i de fall där byggtakten ökar förstärks behovet av ett formellt skydd av kulturvärden samt att de finns beskrivna i översiktsplaner. Riksantikvarieämbetet rekommenderar att utvärdera effekterna av kommunernas formella skydd i detaljplaner och områdesbestämmelser för att öka kunskapen om hur kommuner formellt kan skydda kulturvärden.

3.5 Kompetenshöjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer (KKBM)

Målet med studien är att presentera det generella utbildnings- och kompetensbehov som finns inom bygg och fastighetssektorn med inriktning på kulturhistoriska byggnader och miljöer. Syftet är att öka förståelsen för tidigare nämnda behov och analysera hur diverse samhällsaktörer, universitet och högskolor arbetar med utbildning samt kompetensförsörjning. Det nutida och framtida kompetensbehovet inom sektorn ges av en översiktlig bild som upplyser behovet av utbildning och kompetenshöjning på diverse nivåer (Dyrssen, et al, 2011).

(25)

15

Dyrssen, et al, (2011) anser att det finns kunskapsluckor när det gäller hållbart byggande, förnyelse och ombyggnad. Speciellt angående förutsättningarna för arbetet kring kulturarvsfastigheter. Sammanlagt finns det ett behov i sektorn att rusta upp kompetensutvecklingen av både den nya och befintliga arbetskraften för att tillgodose det stora ombyggnadsbehovet. På grund av det pågående generationsskiftet som sker behövs även ny och kompetent arbetskraft sättas in.

Dyrssen, et al, (2011) pratar om det växande behovet för byggnadsvård inom arkitekt- och ingenjörsutbildningarna. Samtliga yrkesgrupper behöver ökad kunskap för att bilda en bättre förståelse för byggnadsvård, som leder till en bättre gemensam kunskap och förståelse vid samarbeten. En tidig introduktion till ämnet hos samtliga yrkesgrupper är avsevärt. Utöver specialinriktade utbildningar är allmänkunskapen och specialistkunskapen bristfällig inom bebyggelsevård för arkitekter, högskole- och byggnadsingenjörer. Det är tydligt att majoriteten av dagens högskoleutbildning är inriktad på nyproduktion.

3.6 Tillgänglighetskrav för hiss

Enligt Boverket (2018) ska en byggnad vara tillgänglig för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga, samt vara utrustad med en eller flera hissar eller annan lyftanordning. När det krävs hiss eller annan lyftanordning för att göra bostäder, arbetslokaler och publika lokaler tillgängliga ska minst en av de rymma den rullstolsbundne personen samt en medhjälpare. Hissen eller lyftanordningen skall också utformas på ett sätt så personen i fråga kan använda den på ett självständigt sätt. Samt ska personen med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga själv kunna uppmärksamma när hisskorgen stannar för av- och påstigning. Huvudregeln om när tillgänglig hiss krävs gäller om byggnaden som byggs har fler än ett plan, då ska hiss finnas om det behövs för att uppfylla tillgänglighetskravet. I stort sett gäller detta för alla typer av byggnader. Undantag från huvudregeln med hiss i byggnader gäller för byggnader med bostäder som har minder än tre våningar samt arbetslokaler om kravet ogrundat med hänsyn till vilken slags verksamhet som lokalerna är ämnade för.

“I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget från tillgänglighetskravet gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra själva arbetet. Det kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal.

Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas.” (Boverket, 2018).

3.7 Teoretiska begrepp 3.7.1

God bebyggd miljö

En God bebyggd miljö innebär att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i den byggda miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålet består av tio stycken punkter, där Hållbar bebyggelsestruktur och Kulturvärden i bebyggd miljö är två av dessa. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska tas tillvara och bevaras för framtiden (Boverket, 2019).

(26)

16 3.7.2 Kulturvärden

Om en byggnad eller en bebyggelse ska klassificeras med benämningen kulturvärde görs en bedömning av vad som är värdefullt ur ett kulturhistoriskt, estetiskt och socialt perspektiv. För att sammanfatta vad och vilka egenskaper i den fysiska miljön som ska tas hänsyn till används den gemensamma benämningen kulturvärde (Boverket, 2020).

3.7.3 Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen

En byggnad eller ett bebyggelseområde förklaras som ett byggnadsminne om det anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det är kulturmiljölagen som styr bestämmelserna om vad som anses vara en byggnadsminnesförklaring och utfärdas av länsstyrelsen (Boverket, 2021). Göta hovrätts Domstolsbyggnad ägs av staten och är ett statligt byggnadsminne. Förordningen om statligt ägda byggnadsminnen skiljer sig inte från kulturmiljölagen, förutom att det är Riksantikvarieämbetet som har hand om tillsynsansvaret och tillståndsansökningar. Riksantikvarieämbetet gör utlåtelse om en byggnad ska förklaras som statligt byggnadsminne till regeringen som sedan tar beslut i frågan.

3.7.4 Kulturmiljölagen

Byggnader som förklarats som byggnadsminnen skyddas genom kulturmiljölagen.

Kulturmiljölagen skyddar byggnaden genom att beskriva hur byggnaden ska underhållas och vad som inte får ändras. Länsstyrelsen ger beslut om vad som får göras enligt skyddsbestämmelserna som är angivna enligt kulturmiljölagen (Boverket, 2020).

3.7.5 Särskilt värdefull byggnad

Benämningen särskilt värdefull byggnad ges byggnader eller bebyggelsemiljöer som har egenskaper eller värden som anses vara av allmänt intresse. Exempel på dessa egenskaper för byggnader eller bebyggelsemiljöer, kan vara av ett historiskt värde, representera olika tidsepoker, tydliggöra tidigare samhällsförhållanden eller visa den nuvarande samhällsutvecklingen (Boverket, 2021).

3.7.6 Förvanskningsförbud

Förvanskningsförbudet skyddar byggnader som anses ha egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull. Vid ändringar av en byggnad gäller förvanskningsförbudet, där åtgärder inte bör förändra byggnadens karaktärsdrag som har sin grund i byggnadens eller områdets kulturvärden (Boverket, 2021).

3.7.7 Varsamhetskrav

Varsamhetskravet innebär att bevara byggnadens värden utan hänsyn till byggnadens ålder. Kravets syfte är att skapa ett synsätt och inställning där utgångspunkten är den befintliga byggnaden, dess värden och kvaliteter som tas i beaktning vid varje ändring eller ombyggnation. Enligt plan- och bygglagen omfattas alla byggnader av varsamhetskravet (Boverket, 2021).

3.7.8 Rivning

En rivning innebär att en byggnad eller en del av byggnaden med tillhörande stomme monteras ned. Rivning av en byggnad anses även borttagande av en veranda samt flytta en byggnad till en annan plats. Om stommen står kvar räknas det inte som rivning, även

(27)

17

om byggnadens icke bärande delar tas bort både på insidan och utsidan (Boverket, 2020).

3.7.9 Ändring av byggnader

Vid ändring av en byggnad står betydelsen för ändringar som handlar om en byggnadskonstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriskt värde.

En ändring av en byggnad omfattar normalt krav som enbart gäller och ska tillämpas för den ändrade delen. Inför en ändring av en byggnad är det viktigt att ta hänsyn till och uppfylla kraven enligt Boverket (2020) som i grunden är detsamma krav som gäller för uppförandet av en ny byggnad. Kraven som måste uppfyllas är för områdena utformning och de tekniska egenskaperna. Skillnaden mellan uppförandet av en ny byggnad och ändring av en byggnad gäller de anpassningar och avsteg från kraven som får göras. Vad gällande ändring får anpassningar och avsteg göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.

Vid varje ändring sker en bedömning av vilken kravnivå som ställs, individuellt utifrån byggnadens kvaliteter, behov och ändringens karaktär. Det finns en miniminivå att förhålla sig till där det är ändringens omfattning som avgör kravnivån (Boverket, 2020).

Inför en ändring av en byggnad finns det en specialreglering för kraven om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Specialregleringen innebär att avsteg från kravet för tillgänglighet kan anpassas vid en ändring:

▪ Med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet

▪ Med hänsyn till byggnadens förutsättningar

▪ Om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning 3.7.10 Ombyggnad

Begreppet ombyggnad är en form av ändring, det är dock skillnad i begreppen ändring och ombyggnad. En ombyggnation ses gälla för hela byggnaden och anses vara av omfattande karaktär. Dock kan en ombyggnad även gälla för en betydande och avgränsade del om det inte är rimligt att ombyggnationen ska gälla hela byggnaden. För att en byggnad ska anses vara en ombyggnation har det betydelse för vilka delar av byggnaden som förändras. Inför en ombyggnad finns det en specialreglering för kraven om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga (Boverket, 2018). Specialregleringen innebär att avsteg från kravet för tillgänglighet kan anpassas vid en ombyggnad:

“När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.” (Boverket, 2018).

(28)

18 3.7.11 Tillgänglighet och användbarhet

Tillgänglighet beskriver hur bra anpassad en verksamhet, plats eller lokal är för personer med någon form av funktionsnedsättning. Begreppen tillgänglighet och användbarhet används i denna rapport med syfte att tydliggöra bestämmelser och förordningar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nedsatt rörelseförmåga kan bland annat visa sig som nedsatt funktion i armar, händer eller ben, där hjälpmedel såsom rullstol eller käpp kan behöva användas. Nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga är exempel på nedsatt orienteringsförmåga. Utvecklingsstörning och hjärnskada är exempel på nedsatt kognitiv förmåga. Reglerna om tillgänglighet är utformade på sådant vis att kunna ge så många människor som möjligt likvärdiga förutsättningar att vistas i samhället på lika villkor (Boverket, 2015).

“Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art.

I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas.”

(Boverket, 2015).

3.7.12 Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder handlar om att det inte ska finnas några hinder på en allmän plats eller i en publik lokal, som försvårar eller förhindrar att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan vistas där. En offentlig miljö ska inte vara funktionshindrande. Enkelt avhjälpta hinder kan vara till exempel att utjämna mindre nivåskillnader, trappsteg, höga trösklar eller åtgärda avsaknad av kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar och ledstänger (Boverket, 2019).

3.8 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Nedanstående kapitel redovisar kopplingen mellan frågeställningarna och de teoretiska områdena.

3.8.1 Hur förvaltar fastighetsägare funktionsbyte av statliga byggnadsminnen vid ombyggnation, ändring av byggnader och renovering?

Domstolsbyggnadens vårdprogram av Statens Fastighetsverk (2012) är ett av underlagen till att besvara frågeställningen som handlar om förvaltningsarbetet i samband med statliga byggnadsminnen. Vårdprogrammet kommer ge svar på vad som är kulturhistoriskt värde för domstolsbyggnaden och hur fastighetsförvaltare förhåller sig till detta.

Antologin hållbar renovering ur ett helhetsperspektiv av SIRen beskriver de olika utmaningar som fastighetsförvaltare står inför vid ombyggnationer och renoveringar (Eriksson et al. 2019). Thuvander et al. (2019) ger exempel på hållbara arbetssätt inom renovering, där en strategi är att skapa 3D-modeller av äldre byggnader eller

(29)

19

renoveringsobjekt. Frågan hävdas vara särskilt viktig för fastighetsförvaltaren, som genom sin roll kan påverka och införa dokumentation och digitala system i verksamheten.

3.8.2 Vilka tillgänglighetsanpassningar kan genomföras på Göta hovrätts domstolsbyggnad för personer med nedsatt rörelseförmåga utan att förvanska kulturvärdena?

Besvarandet av frågeställningen sker genom litteraturstudier i form av Thuvander et al.

(2019) & Eriksson et al. (2019) teorier hur en byggnad varsamt kan renoveras för att underhålla kulturvärdena. Studierna i samband med Boverkets byggregler (BBR) kommer tydligt tala om vilka metoder, råd och riktlinjer som finns att förhålla sig till.

Publikationen av Statens fastighetsverk (2019) ger även en grund till att besvara frågeställningen om hur en byggnad kan tillgänglighetsanpassas utan att förvanska kulturvärdena. Publikationen handlar bland annat om den noggranna arbetsprocessen för att genomföra tillgänglighetsåtgärder för en byggnad med en kultur- eller byggnadsminnesmärkning för att säkerställa att byggnadens kvaliteter inte går förlorade parallellt som kraven för tillgänglighet måste tillgodoses (Boverket, 2015).

Arbetsmetodens nio steg går metodiskt igenom om hur förbättrad tillgänglighet kan uppnås vilket kommer till god användning för frågeställningen och kan jämföras med Göta hovrätts domstolsbyggnad.

3.8.3 Vilka kunskaper behöver en förvaltare för att bevara det befintliga byggnadsbeståndet?

Frågeställningen kommer besvaras genom dokumentsstudie av Thuvander et al. (2019).

Thuvander et al. (2019) beskriver behovet av större kunskap kring renovering och ombyggnad hos nyexaminerade byggnadsingenjörer som ska förvalta det befintliga byggnadsbeståndet vilket kan kopplas till ovanstående frågeställning.

Litteraturstudien Riksantikvarieämbetet (2017) kommer även användas som underlag för att svara på frågeställningen. Diskussionen kring bristen av kompetens för att skydda och bevara kulturvärdena styrker behovet av mer kompetens kring kulturvärden.

Med dessa underlag styrks behovet av frågeställningen och vidare bearbetas hur det bäst kan besvaras.

Omvärldsanalysen Kompetenshöjning för Kulturhistoriska Byggnader och Miljöer (2011) från Chalmers Tekniska Högskola kommer styrka besvarandet på frågeställningen. Analysen diskuterar saknaden av kompetens i utbildningar på både gymnasie- och högskolenivå samt behovet att kunskapen utvecklas både i utbildningar avsedda för antikvarisk kompetens men även de mer generella arkitekt- och ingenjörsutbildningar. (Dyrssen, et al. 2011).

3.9 Sammanfattning av valda teorier

Valda teorier som nämns i studien skapar en sammanvägd grund till besvarandet av frågeställningarna. Ramverken har en tillförlitlighet som utgår från vetenskapliga teorier som ligger i nivå med det som studien undersöker.

(30)

20

Statens fastighetsverks vårdprogram för Göta hovrätt kan kopplas i korrelation med tillgängliga kulturhistoriska byggnader och miljöer. Domstolsbyggnaden har sedan 2012 varit i fokus för tillgänglighetsanpassning och flera åtgärder har föreslagits och genomförts för byggnaden. Det befintliga bostadsbeståndet i Sverige visar att det finns ett stort behov av att bevara byggnader där hållbara renoveringar måste tas i beaktning.

Riksantikvarieämbetet (2017) publikationer ger en tydlig bild av att kunskapen behöver utökas i planerings- och bygglovsprocesser för att få ett välmående bostadsbestånd.

Kompetenshöjning för Kulturhistoriska Byggnader och Miljöer (2011) hävdar att utöver specialinriktade utbildningar är allmänkunskapen och specialistkunskapen dålig inom bebyggelsevård för arkitekter, högskole- och byggnadsingenjörer. Det är tydligt att majoriteten av dagens högskoleutbildning är inriktad på nyproduktion. Dyrssen et al. (2011) påstår att en tidig introduktion till ämnena hos samtliga yrkesgrupper är avsevärt.